Kan 6m 45*170 bära ?
Hej
Håller på och lägger golv på vinden och funderar på att lägga 6meters 45*170 reglar under golvet som avlastning för takstolarna. Kan sådana långa längder ge ngt stöd ?
Alltså vad jag gjort är att fästa regelverket (45*95) för golvet i takstolarna (parallelt med takstolarna alltså). Jag tänkte nu under detta golvregelverk lägga 6meter långa 45*170 reglar. Dessa skall fästas i ytterväggarna. Syftet är att skapa ett ytterligare stöd för golvet så att det inte bara vilar på takstolarna.
Verkar det vettigt eller meningslöst ?
/Klein
Håller på och lägger golv på vinden och funderar på att lägga 6meters 45*170 reglar under golvet som avlastning för takstolarna. Kan sådana långa längder ge ngt stöd ?
Alltså vad jag gjort är att fästa regelverket (45*95) för golvet i takstolarna (parallelt med takstolarna alltså). Jag tänkte nu under detta golvregelverk lägga 6meter långa 45*170 reglar. Dessa skall fästas i ytterväggarna. Syftet är att skapa ett ytterligare stöd för golvet så att det inte bara vilar på takstolarna.
Verkar det vettigt eller meningslöst ?
/Klein
Hur långa är dina 45*95 som är fästa i takstolarna?
Vad ska du ha på golvet sen när det är klart ?
Vad ska du ha på golvet sen när det är klart ?
Hej
Takstolarna är av fackverkstyp och den längsta fria längd som 45*95 reglarna har är c:a 2.5 meter (alltså den längd där de inte är fastsatta i takstolarna någonstans).
Takstolarna är c:a 10 meter långa så 45*95 reglarna är ju lika långa, fast de är uppdelade i 3 meters längder. Sen är dessa fastsatta i takstolarna på ett antal ställen (i stävorna eller vad det nu heter...).
Jag kan inte lägga golvet direkt på hanbjälkarna eftersom jag har lösull 50 cm, så man kan säga att 45*95 reglarna är till för att höja golvet ovanför lösullen.
Jag har satt tvärreglar på cc60 mellan taktolarna och lagt råspont 20*95 ovanpå. Detta blir stabilt utom på den 2.5meters längd är 45*95 reglarna inte är fastsatta (om ni förstår...).
Tanken med 45*170 reglarna är att avlasta takstolarna eftersom de är såpass långa (10meter). De skall tåla nyttolast på 50kg/kvm, men golvet väger ju en del också.
Klein
Takstolarna är av fackverkstyp och den längsta fria längd som 45*95 reglarna har är c:a 2.5 meter (alltså den längd där de inte är fastsatta i takstolarna någonstans).
Takstolarna är c:a 10 meter långa så 45*95 reglarna är ju lika långa, fast de är uppdelade i 3 meters längder. Sen är dessa fastsatta i takstolarna på ett antal ställen (i stävorna eller vad det nu heter...).
Jag kan inte lägga golvet direkt på hanbjälkarna eftersom jag har lösull 50 cm, så man kan säga att 45*95 reglarna är till för att höja golvet ovanför lösullen.
Jag har satt tvärreglar på cc60 mellan taktolarna och lagt råspont 20*95 ovanpå. Detta blir stabilt utom på den 2.5meters längd är 45*95 reglarna inte är fastsatta (om ni förstår...).
Tanken med 45*170 reglarna är att avlasta takstolarna eftersom de är såpass långa (10meter). De skall tåla nyttolast på 50kg/kvm, men golvet väger ju en del också.
Klein
Om det i huvudsak är dragkrafter, t.ex. på underarmen på en takstol som inte har golv ovanpå, kan det fungera då?
Inte för att jag håller på med nåt sånt just nu, men jag tror att jag sett underarmar (rätt namn?) på takstolar vara skarvade med spikbleck!
Inte för att jag håller på med nåt sånt just nu, men jag tror att jag sett underarmar (rätt namn?) på takstolar vara skarvade med spikbleck!
Ja, det är ju en annan sak med enbart dragkrafter. Jag menade böjkrafter på själva bjälken, (som ju också blir dragkrafter i nederkant, men dock väldigt stora sådana) där fungerar det inte med vanliga spikplåtar.
Du menar nog bindbjälke?
Du menar nog bindbjälke?
Jo då, jag uppfattade inte heller frågan på nåt annat sätt, men jag fick en ny frågeställning själv, just för att jag är rätt säker på att jag nån gång sett takstolar vara ihopspikade så, men då bar dom alltså inget golv, så det var ju inga böjkrafter att tala om.jon_h skrev:
Tack för svaren.
Du skriver 3 meters... Kan du inte köpa längre?
Jag tror en fingerskarv är det rätta, men det fixar man inte så lätt själv. Då tror jag att det bästa är att spika fast ganska långa laskbrädor på varje sida, kanske 1,5 meter långa 38x170 på varje sida, sen skulle jag använda kanske 12st 125mm spik som slås igenom och viks på baksidan + ca 20-30 75 mm spik.
Jag är inte snickare eller konstruktör så om det här är rätt vete tusan, men jag skulle våga sova i det huset iaf.
Jag tror en fingerskarv är det rätta, men det fixar man inte så lätt själv. Då tror jag att det bästa är att spika fast ganska långa laskbrädor på varje sida, kanske 1,5 meter långa 38x170 på varje sida, sen skulle jag använda kanske 12st 125mm spik som slås igenom och viks på baksidan + ca 20-30 75 mm spik.
Jag är inte snickare eller konstruktör så om det här är rätt vete tusan, men jag skulle våga sova i det huset iaf.
Det du frågar om är en takstol, s.k. W-fackverkare, där du spikat på 45x95 p.b.s för att få till högre höjd för mer isolering på vindsbjälklaget under det golv du spikar på reglarna?
Underramen i en sådan takstol är utsatt för dragkraft, högbenen för böjning, snedsträvan från nock för drag och den korta snedsträvan för tryck och hela fackverket med högben (det som taket ligger på) underram och snedsträvor bildar en sluten enhet, uppdelad på fem trianglar. (Den saknar både 'hanbjälkar' och 'bindbjälkar'.) Följer villkoret att: 2k=3+s (k=knutpunkter, s=stänger) och är därmed statiskt bestämd. Den är inte dimensionerad för att bära något på underramen, men virket vet vanligtvis inte om det och därför kan man belasta det i rimlig grad med t.ex. undertak. Men... eftersom den är fribärande och bara beräknas vara upplagd på ytterväggarna, brukar en del hus ha en bärande mittvägg som stöd för att kunna belasta underramen. Då för man in en obekant faktor i den genom ett stödmoment över stödet + att det statiska verkningssättet i underramen blir avvikande. Den kommer att utsättas för dragkraft i överkant stöd och tryckkraft i underkant stöd. Under snedsträvornas mötespunkt blir det tvärtom, med drag i underkant och tryck i överkant, mot att tidigare i huvudsak varit dragkraft hela vägen.
Om det kommer att hålla med golv på underramen är därför beroende av vad du ska belasta det med + om det finns en bärande vägg (eller en vägg som kan bära något lite) under mitten på underramen.
Att lägga in 6 m långa bjälkar som 'förstärkning' på något sätt i denna konstruktion får mig att undra hur de är upplagda i ytterändarna när takstolens spv. är 10 meter?
Om de ska kunna avlasta takstolarna (i brist på bärande mittvägg) bör de gå vinkelrätt och under dem. Men 45x170 med 6 meters spv. är då inte till någon större nytta. De bär inte mycket mer än sin egenvikt på den längden. Har du tänkt att lägga dem ovanför, t.ex. i krysset mellan snedsträvorna p.b.s och 'hänga upp' takstolarna i dem är du på rätt väg, men fortfarande fel ute. De måste i sin tur understödjas i ändarna och på ett par ställen utefter längden om de ska göra någon nytta. Du kan visserligen överföra en del kraft från en takstol till de omgivande, men de bär inte mer för det.
Att stumskarva med spikplåt avråder jag från, oavsett om de gäller dragkraft eller böjning. De skarvar du ser på takstolar är uträknade så att de placeras i en punkt där krafterna är noll eller tar ut varandra. Dessutom trycks dessa spikplåtar dit med hydralkraft på fabrik, vilket ger ett annat fäste än att spika med kamspik för hand. Inte minst mtp. krossning i virket kring spiken.
Det är bättre att skarva bjälkarna omlott med koncenterade spikgrupper (enskäriga) vid båda ändar eller stumskarva med lapp p.b.s med koncentrerade spikgrupper vid båda ändarna (tvåskäriga) och vid stumskarven (tvåskäriga). Alltså inte ta fram hagelbössan och sprida spiken lite hur som helst, som man vanligen ser där icke fackfolk varit i lag med spikningen.
Hoppas jag givit dig en liten inblick i problemet du frågar om annars får du återkomma med en bild eller skiss hur du har tänkt dig 'förstärkningen'.
Underramen i en sådan takstol är utsatt för dragkraft, högbenen för böjning, snedsträvan från nock för drag och den korta snedsträvan för tryck och hela fackverket med högben (det som taket ligger på) underram och snedsträvor bildar en sluten enhet, uppdelad på fem trianglar. (Den saknar både 'hanbjälkar' och 'bindbjälkar'.) Följer villkoret att: 2k=3+s (k=knutpunkter, s=stänger) och är därmed statiskt bestämd. Den är inte dimensionerad för att bära något på underramen, men virket vet vanligtvis inte om det och därför kan man belasta det i rimlig grad med t.ex. undertak. Men... eftersom den är fribärande och bara beräknas vara upplagd på ytterväggarna, brukar en del hus ha en bärande mittvägg som stöd för att kunna belasta underramen. Då för man in en obekant faktor i den genom ett stödmoment över stödet + att det statiska verkningssättet i underramen blir avvikande. Den kommer att utsättas för dragkraft i överkant stöd och tryckkraft i underkant stöd. Under snedsträvornas mötespunkt blir det tvärtom, med drag i underkant och tryck i överkant, mot att tidigare i huvudsak varit dragkraft hela vägen.
Om det kommer att hålla med golv på underramen är därför beroende av vad du ska belasta det med + om det finns en bärande vägg (eller en vägg som kan bära något lite) under mitten på underramen.
Att lägga in 6 m långa bjälkar som 'förstärkning' på något sätt i denna konstruktion får mig att undra hur de är upplagda i ytterändarna när takstolens spv. är 10 meter?
Om de ska kunna avlasta takstolarna (i brist på bärande mittvägg) bör de gå vinkelrätt och under dem. Men 45x170 med 6 meters spv. är då inte till någon större nytta. De bär inte mycket mer än sin egenvikt på den längden. Har du tänkt att lägga dem ovanför, t.ex. i krysset mellan snedsträvorna p.b.s och 'hänga upp' takstolarna i dem är du på rätt väg, men fortfarande fel ute. De måste i sin tur understödjas i ändarna och på ett par ställen utefter längden om de ska göra någon nytta. Du kan visserligen överföra en del kraft från en takstol till de omgivande, men de bär inte mer för det.
Att stumskarva med spikplåt avråder jag från, oavsett om de gäller dragkraft eller böjning. De skarvar du ser på takstolar är uträknade så att de placeras i en punkt där krafterna är noll eller tar ut varandra. Dessutom trycks dessa spikplåtar dit med hydralkraft på fabrik, vilket ger ett annat fäste än att spika med kamspik för hand. Inte minst mtp. krossning i virket kring spiken.
Det är bättre att skarva bjälkarna omlott med koncenterade spikgrupper (enskäriga) vid båda ändar eller stumskarva med lapp p.b.s med koncentrerade spikgrupper vid båda ändarna (tvåskäriga) och vid stumskarven (tvåskäriga). Alltså inte ta fram hagelbössan och sprida spiken lite hur som helst, som man vanligen ser där icke fackfolk varit i lag med spikningen.
Hoppas jag givit dig en liten inblick i problemet du frågar om annars får du återkomma med en bild eller skiss hur du har tänkt dig 'förstärkningen'.
Hej Byggaren
Tack för ditt mycket utförliga svar.
Jo, det är precis som du säger en W-fackverkare där jag spikat på 45*95 reglar 50 cm ovanför underarmen. 45*95 reglarna är fastspikade i snedsträvorna och i takstolens ändar. Mellan 45*95 reglarna har jag satt 115cm 45*95 reglar på cc60. På detta har jag lagt 20*95 råspont. Golvet är inte klart då jag börjat fundera på hur det skall kunna förstärkas.
Enligt taktolsritningen skall den tåla 50kg/kvm nyttolast. Takstolarna har dock stöd av innervägger (dock inga bärande).
Man börjar ju fundera hur mycket man vågar lasta på detta golv egentligen om man inte utför ngn form av förstärkning?
Jag fick ett förslag att man skulle förstärka underarmen genom att spika fast c:a 4 meter långa laskbrädor(?) av samma dimension som underarmen har. Alltså, spika fast dessa på mitten av underarmen. Kan det vara något ?
Klein
Tack för ditt mycket utförliga svar.
Jo, det är precis som du säger en W-fackverkare där jag spikat på 45*95 reglar 50 cm ovanför underarmen. 45*95 reglarna är fastspikade i snedsträvorna och i takstolens ändar. Mellan 45*95 reglarna har jag satt 115cm 45*95 reglar på cc60. På detta har jag lagt 20*95 råspont. Golvet är inte klart då jag börjat fundera på hur det skall kunna förstärkas.
Enligt taktolsritningen skall den tåla 50kg/kvm nyttolast. Takstolarna har dock stöd av innervägger (dock inga bärande).
Man börjar ju fundera hur mycket man vågar lasta på detta golv egentligen om man inte utför ngn form av förstärkning?
Jag fick ett förslag att man skulle förstärka underarmen genom att spika fast c:a 4 meter långa laskbrädor(?) av samma dimension som underarmen har. Alltså, spika fast dessa på mitten av underarmen. Kan det vara något ?
Klein
Här kan ni få lite mer info om laskning:
Spikad skarv med trälaskar - TräGuiden
Spikad skarv med trälaskar - TräGuiden
Om vi tar det från början för du ner belastningen från vindsgolvet via reglar på takstolen till underramen (inte underarmen) på i huvudsak två punkter. Det är där snedsträvorna möts på underramen. Halva lasten åt vardera sidan.
Dessa punktlaster ger två böjande moment i underramen som är något helt annat än en jämnt utbredd belastning på 50kg/m2 som antas verka mitt på underramen. Har du sen en mittvägg under underramen(?) får du ett böjande moment åt andra hållet över detta stöd. Har du några mellanväggar (som inte antas vara bärande) som underramen kan ta stöd emot pga nedböjningarna från moment, så vet givetvis inte virket och takstolen om att det inte får det. Den bara gör det och då kan det bli osymetri i lasterna som gör att takstolen blir sned med tiden.
Det hjälper därför föga att laska på underramen som länken visar. Inte ens om laskarna är 4 m långa.
Vad du kan och ska försöka göra är istället att hitta punkter i bef. mellanväggar där du kan sätta en pinne som stöd för en bjälke som går vinkelrätt mot takstolarna mellan de snedsträvor som landar på underramen och på den bjälken hänga upp takstolarna. Då får takstolarna avlastning eftersom belastningen förs ner till bjälklaget under via dessa stöd och den vägg de står på. Du kan därvid räkna med viss lastspridning i väggen, så även om de inte står på något under golvet, belastar de inte golvet med punktlast. Då kan du oxå föra in kortare längder mellan V-na och laska dem samman som Chinaski-s länk visar. På så sätt föra över laster från gavel till gavel. Och du behöver inte räkna med att ta hela den aktuella belastningen på dessa två bjälkar (en på varje sida). De är ju avsedda att lasta av takstolarna en del utöver de 50 kg/m2 som underramen tål och återskapa symmetrin så att inte takstolen snedbelastas och blir sned genom att själv välja sina stödpunkter.
Dessa punktlaster ger två böjande moment i underramen som är något helt annat än en jämnt utbredd belastning på 50kg/m2 som antas verka mitt på underramen. Har du sen en mittvägg under underramen(?) får du ett böjande moment åt andra hållet över detta stöd. Har du några mellanväggar (som inte antas vara bärande) som underramen kan ta stöd emot pga nedböjningarna från moment, så vet givetvis inte virket och takstolen om att det inte får det. Den bara gör det och då kan det bli osymetri i lasterna som gör att takstolen blir sned med tiden.
Det hjälper därför föga att laska på underramen som länken visar. Inte ens om laskarna är 4 m långa.
Vad du kan och ska försöka göra är istället att hitta punkter i bef. mellanväggar där du kan sätta en pinne som stöd för en bjälke som går vinkelrätt mot takstolarna mellan de snedsträvor som landar på underramen och på den bjälken hänga upp takstolarna. Då får takstolarna avlastning eftersom belastningen förs ner till bjälklaget under via dessa stöd och den vägg de står på. Du kan därvid räkna med viss lastspridning i väggen, så även om de inte står på något under golvet, belastar de inte golvet med punktlast. Då kan du oxå föra in kortare längder mellan V-na och laska dem samman som Chinaski-s länk visar. På så sätt föra över laster från gavel till gavel. Och du behöver inte räkna med att ta hela den aktuella belastningen på dessa två bjälkar (en på varje sida). De är ju avsedda att lasta av takstolarna en del utöver de 50 kg/m2 som underramen tål och återskapa symmetrin så att inte takstolen snedbelastas och blir sned genom att själv välja sina stödpunkter.
