domkraft är ibland bra som hävpunkt och ibland så kan man pressa iväg sten bort från nån annan sten. eller upp för att få tag under med spett eller spännband för att flytta stora stenar utan att behöva grävmaskin..
Även använt kedjeblock vid nåt tillfälle för att få undan en stor sten som låg dumt till en bäck och störde flödet mer än önskvärt
Men vanligaste verktyget som används mest är spett och spade och en hacka och låt vattnet göra en del av jobbet att mjuka upp material och att spola det vidare dit nånstans det kan ligga utan att störa flödet,, gräver man på mark där man inte riktigt har tillstånd att arbeta så är det rätt korkat att slänga upp material brevid där det syns om det inte är enda möjligheten..
åtgärd som folk inte ens förstår har hänt har låg risk för ev anmälan och klagomål och annat jävla gnäll.. om folk skötte så sina bäckar och vattendrag höll sitt flöde och funktion så vore det inget problem
en annan möjlighet är ju att med simpel länspump från nån av lågprisvaruhusen pumpa förbi högpunkten eller använda flödet till att spola bort skit som hindrar flödet i diket. när nivån sjunker så syns det ju rätt tydligt vart man behöver gräva mer för att få iväg vattnet..
Även använt kedjeblock vid nåt tillfälle för att få undan en stor sten som låg dumt till en bäck och störde flödet mer än önskvärt
Men vanligaste verktyget som används mest är spett och spade och en hacka och låt vattnet göra en del av jobbet att mjuka upp material och att spola det vidare dit nånstans det kan ligga utan att störa flödet,, gräver man på mark där man inte riktigt har tillstånd att arbeta så är det rätt korkat att slänga upp material brevid där det syns om det inte är enda möjligheten..
åtgärd som folk inte ens förstår har hänt har låg risk för ev anmälan och klagomål och annat jävla gnäll.. om folk skötte så sina bäckar och vattendrag höll sitt flöde och funktion så vore det inget problem
en annan möjlighet är ju att med simpel länspump från nån av lågprisvaruhusen pumpa förbi högpunkten eller använda flödet till att spola bort skit som hindrar flödet i diket. när nivån sjunker så syns det ju rätt tydligt vart man behöver gräva mer för att få iväg vattnet..
Redigerat:
Länsstyrelsen har iaf öppnat ett tillsynsärende, och vi har fått möjlighet att ladda upp filmer och bilder, så jag kan hålla er uppdaterade med vad som händer framöver.
Under tiden är alla som vill välkomna med hackor, spadar och domkrafter för att rensa diket. ☺️
Skämt åsido, det finns egentligen inget motstånd mot att rensa diket per se, fastighetsägaren skulle säkert inte ha något emot att någon annan gör det, man har bara ingen lust eller ekonomi att betala en grävare för några dagars arbete, och inte heller lust eller möjlighet att lägga ner några veckors arbete på att handrensa.
Så kanske är det mest en fråga om vilken press man kan sätta på den som faktiskt måste underhålla diket, förutsatt att det också konstateras att bristen på underhåll orsakar skada på allmänna eller enskilda intressen.
Under tiden är alla som vill välkomna med hackor, spadar och domkrafter för att rensa diket. ☺️
Skämt åsido, det finns egentligen inget motstånd mot att rensa diket per se, fastighetsägaren skulle säkert inte ha något emot att någon annan gör det, man har bara ingen lust eller ekonomi att betala en grävare för några dagars arbete, och inte heller lust eller möjlighet att lägga ner några veckors arbete på att handrensa.
Så kanske är det mest en fråga om vilken press man kan sätta på den som faktiskt måste underhålla diket, förutsatt att det också konstateras att bristen på underhåll orsakar skada på allmänna eller enskilda intressen.
Tyvärr är det ju väldigt ovanligt och väldigt sällan som det läggs förelägganden om att markägaren ska bekosta rensningen av diket. även om det såklart vore skönt för er att få den utgången så är risken stor att det fastnar i en evighetsprocess att ingen riktigt kan bevisa när diket uppkom och vem som grävt det och varför och om det faktiskt finns nån som har ett underhållsansvar idag och vem som har nytta av om det fungerar idag..och vem som då rimligen ska stå för att hålla det välfungerande
Visst det finns väl fall där man lagt på nån att diket ska skötas men vad händer om det tar ett årtionde till innan nån får tummen ur och vill utföra det..nu är det ju skillnad om det är sveaskog som är markägaren som får på pälsen att diket ska hållas öppet eller nån privatperson utan nämnbara medel och möjligheter. även om man får rätt men det är nån fattigpensionär som äger marken så är det inte säkert det görs nån rensning för det eller ens finns nåt att ta ens om domstol skulle bedömma att det skulle skett och att det i förlängningen finns ansvar för skador och problem
Det finns betydllgt flera fall där man gör som ni gör och det rinner ut i sanden för ingen kan bevisa vem som grävde diket och behövde diket en gång i tiden och det kan ramla på er att lösa erat markvatten på egen mark och ingenting mer händer, men ni har just uppmärksammat både markägaren och länsstyrelsen om diket och hur det ser ut idag och det kan vara bevis om ni sen gör något på att nån faktiskt har öppnat diket så det funkar och plötsligt ska några byråkrater med fingarna i fel syltburk leta på så många felaktiga saker som möjligt att tjafsa om och hur olika utredningar ska avgöra hur diket ska funka och utföras osv osv
Ibland har gamla diken som slutat fungerat och vuxit igen och inte underhållits på mycket lång tid ha övergått i att dom inte finns längre och plötsligt behöver man tillstånd för att få öppna dessa diken igen.. Om det är ett sånt fall vi har framför oss är långt ifrån solklart men låter heller inte helt omöjligt..
Här finns en bit urklippt text från just länstyrelsen
"
"
källa https://www.lansstyrelsen.se/vastma...och-verksamheter-i-vatten/markavvattning.html
Så beroende på vad man kommer fram till så kan det studsa lite hur som helst beroende på vem som man får tag i på länsstyrelsen.. om det är nån lösningsorienterad individ eller nån idiot med "rädda våtmarken" som främsta intresse
Det är därför det är så viktigt att hålla igång diken och avrinningar till bäckar osv och hålla funktion och lite handrensing där man drar bort lite gamla löv pinnar och annan skit .. klipper bort buskoch sly i diket innan det blir stora träd man måste få lov av grannen att få ta ner. Men oftast väntar folk tills det inte funkar alls längre innan nåt sker och man vill då helst att nån annan ska fixa och betala och ha ansvaret..
Står det stora mängder vatten i ett dike så är det inte ett tecken på att allt är bra nedströms och man bör kolla varför och görs det i tid så kan några spadtag på rätt ställe lösa felet.. men väntar man några årtionden så kan det orsaka större problem
i värsta fall så behöver man tillstånd att få göra diket funktionsdugligt igen
jag hade starkt övervägt att lägga några timmar på förbättrad funktion på diket innan fotning ,filmning för material till länstyrelsen ,av diket för att säkerställa viss funktion, helst med markägarens tillstånd att få göra det
Och får du samtidigt vatten nivån att sjunka nån eller några Dm i diket närmast så kan det ha stor fördel för eran tomt som blir onödigt vattensjuk av den där vattennivån..
Visst det finns väl fall där man lagt på nån att diket ska skötas men vad händer om det tar ett årtionde till innan nån får tummen ur och vill utföra det..nu är det ju skillnad om det är sveaskog som är markägaren som får på pälsen att diket ska hållas öppet eller nån privatperson utan nämnbara medel och möjligheter. även om man får rätt men det är nån fattigpensionär som äger marken så är det inte säkert det görs nån rensning för det eller ens finns nåt att ta ens om domstol skulle bedömma att det skulle skett och att det i förlängningen finns ansvar för skador och problem
Det finns betydllgt flera fall där man gör som ni gör och det rinner ut i sanden för ingen kan bevisa vem som grävde diket och behövde diket en gång i tiden och det kan ramla på er att lösa erat markvatten på egen mark och ingenting mer händer, men ni har just uppmärksammat både markägaren och länsstyrelsen om diket och hur det ser ut idag och det kan vara bevis om ni sen gör något på att nån faktiskt har öppnat diket så det funkar och plötsligt ska några byråkrater med fingarna i fel syltburk leta på så många felaktiga saker som möjligt att tjafsa om och hur olika utredningar ska avgöra hur diket ska funka och utföras osv osv
Ibland har gamla diken som slutat fungerat och vuxit igen och inte underhållits på mycket lång tid ha övergått i att dom inte finns längre och plötsligt behöver man tillstånd för att få öppna dessa diken igen.. Om det är ett sånt fall vi har framför oss är långt ifrån solklart men låter heller inte helt omöjligt..
Här finns en bit urklippt text från just länstyrelsen
"
Du kan behöva tillstånd och dispens för åtgärder i befintliga diken
I vissa fall kan åtgärder i befintliga diken räknas som markavvattning. Du kan alltså behöva ansöka om tillstånd för markavvattning och eventuellt ansöka om dispens från markavvattningsförbudet för åtgärder i befintliga diken. Till exempel kan det räknas som markavvattning om du vill:- bredda eller fördjupa ett befintligt dike för att leda bort mer vatten
- börja underhålla ett dike som inte har underhållits på länge.
"
källa https://www.lansstyrelsen.se/vastma...och-verksamheter-i-vatten/markavvattning.html
Så beroende på vad man kommer fram till så kan det studsa lite hur som helst beroende på vem som man får tag i på länsstyrelsen.. om det är nån lösningsorienterad individ eller nån idiot med "rädda våtmarken" som främsta intresse
Det är därför det är så viktigt att hålla igång diken och avrinningar till bäckar osv och hålla funktion och lite handrensing där man drar bort lite gamla löv pinnar och annan skit .. klipper bort buskoch sly i diket innan det blir stora träd man måste få lov av grannen att få ta ner. Men oftast väntar folk tills det inte funkar alls längre innan nåt sker och man vill då helst att nån annan ska fixa och betala och ha ansvaret..
Står det stora mängder vatten i ett dike så är det inte ett tecken på att allt är bra nedströms och man bör kolla varför och görs det i tid så kan några spadtag på rätt ställe lösa felet.. men väntar man några årtionden så kan det orsaka större problem
i värsta fall så behöver man tillstånd att få göra diket funktionsdugligt igen
jag hade starkt övervägt att lägga några timmar på förbättrad funktion på diket innan fotning ,filmning för material till länstyrelsen ,av diket för att säkerställa viss funktion, helst med markägarens tillstånd att få göra det
Och får du samtidigt vatten nivån att sjunka nån eller några Dm i diket närmast så kan det ha stor fördel för eran tomt som blir onödigt vattensjuk av den där vattennivån..
Nu har du hittat på en del i flera långa inlägg i den här tråden. Har inte orkat argumentera emot tidigare, men vill bara upplysa övriga läsare om att det finns saker här som är fel. Inte allt, men tillräckligt.P polaris78 skrev:
Jag har redogjort för lagrum och tillsynsmyndighetens respektive dikesägarens möjligheter och ansvar ovan, ihop med andra kunniga.
Kan du hitta en enda dom där en markägare nekats rensa sitt dike med hänvisning till nytt naturtillstånd? Min uppfattning är att begreppet är mycket svåranvänt och snarast är en återvändsgränd även när man INTE vill underhålla diken. Dvs när även markägaren vill skapa en våtmark så kan det hända att det inte tillåts eftersom underhållsansvaret väger tyngre. Det går såklart att lösa genom olika prövningar men är oändligt mycket krångligare än annars hade varit. Särskilt problematiskt blir det i markavvattningsföretag.
Lite tankar runt markavvattning, dumma grannar som inte sköter sina diken etc...
Området ser ut att någon gång dränerats för att förbättra åkrarna. Då blir "dikningsföretag" intressant, men det finns inte så vitt jag förstår, eller så har inte Länsstyrelsen hittat det än.
I bostadsområden ska alla ta hand om sitt eget dagvatten så det inte rinner över på grannens tomt, förstör byggnader, tomtmark mm.
När flera markägare behöver avvattna/dränera sin odlingsmark till ett gemensamt vattendrag kan ett "markavvattningsföretag" bildas. Det fungerar ungefär som en GA eller samfällighet med andelstal satta efter hur stor nytta man har av dikningen.
Här skulle det innebära att TS har mest nytta av diket, idag kanske bara TS, har högt andelstal och ska betala mest. Grannen har ingen skyldighet att avvattna sin mark bara för TS hus är byggt på en vattensjuk tomt, i ett vattensjukt område.
https://jordbruksverket.se/vaxter/odling/vattenhushallning/vattenverksamhet-och-vattenanlaggningar
"Du måste alltid ha tillstånd för ny markavvattning. I södra Sverige är markavvattning förbjudet, så där måste du förutom tillstånd också ansöka om dispens. Förbudet kom till för att skydda värdefulla våtmarker.
För att kunna söka tillstånd och dispens måste du äga fastigheten eller marken där du vill bedriva vattenverksamheten. Om du inte är ägare kan du ha ett avtal med ägaren eller en annan form av nyttjanderätt."
Risken att blanda in miljöaktivister som vill återställa våtmarker skulle jag inte ta.
Området ser ut att någon gång dränerats för att förbättra åkrarna. Då blir "dikningsföretag" intressant, men det finns inte så vitt jag förstår, eller så har inte Länsstyrelsen hittat det än.
I bostadsområden ska alla ta hand om sitt eget dagvatten så det inte rinner över på grannens tomt, förstör byggnader, tomtmark mm.
När flera markägare behöver avvattna/dränera sin odlingsmark till ett gemensamt vattendrag kan ett "markavvattningsföretag" bildas. Det fungerar ungefär som en GA eller samfällighet med andelstal satta efter hur stor nytta man har av dikningen.
Här skulle det innebära att TS har mest nytta av diket, idag kanske bara TS, har högt andelstal och ska betala mest. Grannen har ingen skyldighet att avvattna sin mark bara för TS hus är byggt på en vattensjuk tomt, i ett vattensjukt område.
https://jordbruksverket.se/vaxter/odling/vattenhushallning/vattenverksamhet-och-vattenanlaggningar
"Du måste alltid ha tillstånd för ny markavvattning. I södra Sverige är markavvattning förbjudet, så där måste du förutom tillstånd också ansöka om dispens. Förbudet kom till för att skydda värdefulla våtmarker.
För att kunna söka tillstånd och dispens måste du äga fastigheten eller marken där du vill bedriva vattenverksamheten. Om du inte är ägare kan du ha ett avtal med ägaren eller en annan form av nyttjanderätt."
Risken att blanda in miljöaktivister som vill återställa våtmarker skulle jag inte ta.
Alla kan själva leta upp om det finns markavvattningsföretag, bara gå in på vattenarkiv.lansstyrelsen.se. De flesta län finns med där, och det är samma data som handläggarna på länsstyrelsen ser.blackarrow skrev:
Jag tror ingen har bildat ett nytt dikningsföretag sedan 1990-talet, men kan förstås ha missat något. Glanstiden var från 1890 till 1940/50 ungefär.
Vet vi när den här marken är uppodlad?G Genomklok skrev:
Numera är det mer fokus på återställande av våtmarker, än att bruka åkermark.
Det är såklart inget som händer varenda dag men nog finns det fall där det gått just så... orkar inte sitta och leta fram varenda rättsfall men det mest kända exemplet är väl https://lagen.nu/dom/mod/2007:32G Genomklok skrev:
sen finns det rättsfall som spretar lite med hur lång tid och när ett nytt naturtillstånd har bildats och hur det kan användas
Även reglerna för när man rensat ett gammalt dike och när man gör det lite djupare än tidigare kan man också ramla över i att tillstånd krävs. gamla diken som slammat igen i vissa marktyper kan vara nära omöjligt att hitta det och påvisa det gamla lovliga djupet att rensa till
Som sagt hur det slutar beror på många saker som inte riktigt framgår i tråden , men det känns som det är rätt vanligt att fallen fastnar i utredning hos länstyrelsen i fall där man inte riktigt kan hitta när och av vem och varför ett dike finns och därmed ibland har svårt att hitta nån som idag har underhållsansvaret och om diket från början ens var tänkt att avvattna marken där ts hus ligger eller om den fastigheten under lång tid haft nytta av grannens dike men egentligen aldrig haft rätt att avleda sitt vatten där... ibland var dikets syfte ett som aldrig hade med ts tomt att göra även om det råkar passera utanför tomtgräns
Med andra ord det är inte säkert att Länstyrelsens inblanding slutar så som ts hoppas på att nån annan ska rensa diket så det funkar för ts och helst på nån annans bekostnad . bollen kan studsa fel i många lägen mot vad ts önskar..
många ggr är det enklare att komma överens med markägaren än att länsstyrelsen ska vara med och ställa till saker om man får fel handläggare som tappat bort den lösningsorienterade delen av sitt yrke
Nej det har vi inte gjort. Vi hoppas förstås på att markägaren ska rensa diket, med eller utan hjälp av en firma.F fribygg skrev:
Nej det vet vi inte, men det går kanske att ta reda på. Än så länge har jag bara kollat de kartor och flygbilder som finns på Lantmäteriet. Vi har också dokumentation från tidigt 70-tal när vår fastighet bildades, bygglovsansökan m.m.
Min sambos morfars föräldrahem ligger ett stenkast bort. Jag kan förstås fråga svärmor hur det såg ut när hon var liten på 50-talet och sprang runt på markerna.
För mig handlar det egentligen om principen att rätt ska vara rätt. Om det efter Länsstyrelsens utredning visar sig att diket är en vattenanläggning som markägaren har underhållsansvaret för, så tycker jag också att det är rimligt att markägaren står för underhållet. Även om det är vi som driver frågan om att diket ska underhållas, ser jag inte varför vi samtidigt ska ta över någon annans underhållsansvar och kostnad innan det ens är klarlagt att det är vi som har ansvaret.F fribygg skrev:
Om det däremot visar sig att vi faktiskt har ett kostnadsansvar eller att diket är en gemensam anläggning, så är det naturligtvis en annan sak.
Själv förstår jag skogsägaren som inte kostar på dikning om det inte lönar sej, skogen verkar inte behöva dikning och sommargäster som inte är beredd att ta varken fysiskt arbete eller kostnaden för att få diket handrensat behöver man ju inte sponsra ekonomiskt.
Jag tror att en och annan markägare inte känner till sitt underhållsansvar för sina gamla diken där bristande underhåll leder till översvämningsskada hos grannen. Det kan ju kännas svårsmält när man inte själv har någon ekonomisk eller annan nytta av att genomföra underhållet.
Å andra sidan är ju bevissituationen ofta svår, översvämningar sker kanske sällan under extrema vårar eller regnperioder och det är väl ofta oklart om situationen verkligen skulle förbättras påtagligt om ett dike rensades. Och att det står lite vatten i ett dike får man räkna med, det är ju dikets funktion.
Å andra sidan är ju bevissituationen ofta svår, översvämningar sker kanske sällan under extrema vårar eller regnperioder och det är väl ofta oklart om situationen verkligen skulle förbättras påtagligt om ett dike rensades. Och att det står lite vatten i ett dike får man räkna med, det är ju dikets funktion.