Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 24 223 inlägg
Värt att mäta upp skulle jag säga.K Kasthall skrev:
Har grannen stängslat fel är det rimligt att klaga på det. Rimligen kan du mäta från utsidan av staketet om det står på mark som inte är hemfriddzon.K Kasthall skrev:
Bryggan är väl din oavsett, det vet väl även grannen? Att du inte har rätt att ha den där utan hans medgivande är en annan sak. Att ni båda riskerar att bli brygglösa om ni saknar förmåga att kompromissa borde vara ett incitament för båda att hitta en väg framåt.K Kasthall skrev:
Han stänger dig ute från väg till bryggan, du stänger honom ute från att nyttja bryggan från land och hotar att riva den. Sen hittar ni en väg där inte båda förlorar.
Problemet här (vilket är ett typfall av typen fångarnas dilemma) är att båda har ett bästa utfall där motparten får noll. Men att komma överens är bättre än att båda förlorar.
Så givet att det är känt att bryggan är din men rätt att ha den där saknas borde ni kunna bråka er fram till ett samarbete så länge som båda förstår att den andre inte ger sig. För till skillnad från i fångarnas dilemma kan ni spela med öppna kort.
nu har ts klargjort att det inte finns nån otydlighet om exakt var gränsen går..SågspånPappspikEternit skrev:
Men vi hade ut lantmäteriet till byn för några oklara gränspinnar emot en bråkig granne och det fanns flera enligt oss otydliga gränser mellan oss som kommer överens då det oftast räcker att det är där nånstans och pekar in i buskaget...
Det kom i brev att det begärts utsättning av gränsrör och alla informerats att det skulle ske men ingen exakt vilken dag och tid det skulle ske utan det kom och gjordes och var man inte hemma så såg man bara resultatet med pinnar nedslagna i tomtrör dom hade tydligen i flera fall hittat gamla rör längre ner i marken som inte stack upp längre
jag fick aldrig nån dag och tid att vara med utan det skedde och röret som gränsade min tomt togs bara fram och jag fick aldrig nån räkning eller nåt mer jag vet inte om lantmäterigubben tagit lite genvägar eller inte men jag trodde det var normalt arbetsätt att dom såklart medelar att dom kommer mäta in pinnar som saknas så såklart kan det inte göras utan att jag vet om det men dom ser inte till att berörda grannar är med och ser att det går rätt till och att ingen stolla rör nåt sen.. vi hade folk som flyttat pinnar förra gången dom mätte för att få in ett uthus innanför.. så bevisligen händer det
kanske var det vardagsmat för att lantmäteriet hade kordinater och det gick fort att sätta dit redan sen tidigare klargjorda kordinater, jag vet inte
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 24 223 inlägg
Det är en inmätning, inte en förhandling. Huruvida du är där eller inte ska inte påverka arbetet.P polaris78 skrev:
När det gäller strandlinjer så kan de ganska snabbt förändras i konturerna (även om bryggor/klippor knappast flyttar sig något). Så äldre kartor kan vara lite svåra att tolka om man enbart tittar på konturer.
En fastighet måste ju ha minst tre "hörn" för att bilda en area, och finns det bra underlag med byggnader utritade på fastigheten dessutom, så bör det ju finnas chans att hitta minst två, kanske ett antal, någorlunda relevanta koordinater att med avstånd och riktning triangulera en plats för den egna gränsmarkeringen vid vattnet/bryggan/grannen. Det finns väl lasermätare, för avstånd, eller längre måttband, samt kompass/syftning om man vill dubbelkolla att den nu stakade gränsen verkar trovärdig i närheten av bryggan (eller om det är oklarheter värda att undersöka vidare).
Hos oss har vi gränsrör som ligger löst av och till (snöröjning) samt att många genom åren har annekterat lämpliga områden aningen utanför sin fastighet för att det inte finns annan som "använder" den ytan. Det kan ju vara såväl farfar som grannen som handlat enligt den principen. Har du kunskap om att det funnits rör eller markeringar vid gränsen invid stranden, eller är det helt nya markeringar nu.
Om farfar lånat grannens mark i 50 år så får man kanske vara nöjd med det. Om egna mätningar ger andra resultat än vad grannen nu tror så är det väl värt att dubbelkolla det med lantmätare. Erbjudande till grannen att få använda bryggan (om man själv också kan göra det) är ju generöst oavsett hur gränsen går).
Om man vill hindra grannen att använda bryggan som de inte äger finns ju möjlighet att montera gallergrind, hänglås och taggtråd på bryggan 30 cm utanför strandlinjen, om man vill ta striden (det är nog inte så trevlig utsikt för grannen heller). Men det är nog trevligare om de kan komma överens med er.
En fastighet måste ju ha minst tre "hörn" för att bilda en area, och finns det bra underlag med byggnader utritade på fastigheten dessutom, så bör det ju finnas chans att hitta minst två, kanske ett antal, någorlunda relevanta koordinater att med avstånd och riktning triangulera en plats för den egna gränsmarkeringen vid vattnet/bryggan/grannen. Det finns väl lasermätare, för avstånd, eller längre måttband, samt kompass/syftning om man vill dubbelkolla att den nu stakade gränsen verkar trovärdig i närheten av bryggan (eller om det är oklarheter värda att undersöka vidare).
Hos oss har vi gränsrör som ligger löst av och till (snöröjning) samt att många genom åren har annekterat lämpliga områden aningen utanför sin fastighet för att det inte finns annan som "använder" den ytan. Det kan ju vara såväl farfar som grannen som handlat enligt den principen. Har du kunskap om att det funnits rör eller markeringar vid gränsen invid stranden, eller är det helt nya markeringar nu.
Om farfar lånat grannens mark i 50 år så får man kanske vara nöjd med det. Om egna mätningar ger andra resultat än vad grannen nu tror så är det väl värt att dubbelkolla det med lantmätare. Erbjudande till grannen att få använda bryggan (om man själv också kan göra det) är ju generöst oavsett hur gränsen går).
Om man vill hindra grannen att använda bryggan som de inte äger finns ju möjlighet att montera gallergrind, hänglås och taggtråd på bryggan 30 cm utanför strandlinjen, om man vill ta striden (det är nog inte så trevlig utsikt för grannen heller). Men det är nog trevligare om de kan komma överens med er.
Man kan inte riva den och bygga upp den utan byggnadslov. Man får bara underhålla denS Svensson8 skrev:
Jag inser att vägen är alldeles för lång för mig att gå, så jag tackar för alla intressanta inlägg. Och dig, Pär nyström4, får jag tacka för ett utförligt ”chatt GPT”- liknande inlägg. Min egen fråga till ChattGPT gav följande.
Tack all!
Det här är en situation där flera olika rättsfrågor måste hållas isär. Det mest intressanta i er situation är faktiskt att det inte alls är självklart att grannen genom att visa att bryggan står två meter på hans fastighet därmed har blivit ägare till bryggan.
Jag skulle framför allt utreda tre saker parallellt: (1) vem som äger bryggan, (2) om ni har en befintlig rätt att ha och använda den, och (3) om gränsen/rättigheterna verkligen är så fastställda som grannen påstår.
1. Att bryggan står på grannens mark innebär inte automatiskt att han äger den
Jordabalken har en ganska viktig bestämmelse här. En anläggning som finns på en fastighet hör normalt till fastigheten, men föremål som någon annan än fastighetsägaren har tillfört fastigheten hör inte till fastigheten, enligt 2 kap. 4 § jordabalken.
Detta är principen bakom exempelvis en byggnad på ofri grund. Högsta domstolen har också uttryckligen behandlat situationen där någon annan än markägaren uppfört en byggnad på marken.
Det betyder att det är mycket relevant att bryggan uppfördes av er/farfars sida på 1970-talet, alltså långt innan den nuvarande grannen ägde fastigheten.
Men man måste utreda exakt hur bryggan uppfördes, vem som ägde strandfastigheterna då, om det fanns något medgivande/avtal, om bryggan senare byggts om och hur ägandet har gått över genom arv och försäljningar. Det går därför inte att säga slutgiltigt utifrån uppgifterna här att “bryggan är din”, men det finns absolut ett juridiskt underlag för att hävda det.
2. Först skulle jag kontrollera exakt vad Lantmäteriet faktiskt har gjort
Det är en viktig detalj.
Om lantmätaren bara har gjort en gränsutvisning är det inte samma sak som att Lantmäteriet genom en förrättning slutligt har avgjort en omtvistad gräns eller rättighet. Lantmäteriet beskriver själva att en gränsutvisning inte skapar några nya rättsligt bindande gränsmarkeringar.
Om det däremot har gjorts en fastighetsbestämning är situationen en annan. En sådan kan bland annat avgöra var gränsen går, vilken fastighet ett område hör till och om ett servitut gäller. Beslutet blir då rättsligt bindande.
Jag skulle alltså begära ut:
Det kan finnas mycket information där som inte framgår av dagens fastighetskarta.
Lantmäteriet påpekar dessutom att kartans gränslinje inte i sig behöver vara juridiskt korrekt; äldre gränser kan behöva bedömas utifrån gränsmärken, förrättningshandlingar och andra omständigheter.
3. Ni kan dessutom ha en rättighet att ha bryggan där
Det här är enligt min mening den andra stora frågan.
Ett servitut kan ge ägaren av er fastighet rätt att använda en annan fastighet för ett stadigvarande ändamål. Jordabalken anger uttryckligen att ett servitut kan avse rätt att nyttja den tjänande fastigheten eller en byggnad/anläggning på den.
Det finns därför en potentiellt mycket starkare juridisk position om det exempelvis visar sig att det sedan gammalt finns:
rätt att anlägga och bibehålla brygga samt rätt till erforderlig gångväg till bryggan.
Men även om det inte finns ett inskrivet servitut är äldre förhållanden värda att undersöka. Med en historia som går tillbaka till 1940-talet bör man inte nöja sig med ett utdrag ur dagens fastighetsregister.
Det kan exempelvis finnas äldre förrättningsakter, köpehandlingar eller andra rättigheter som inte är uppenbara i dagens register.
4. Grannens staket är en separat fråga
Här skulle jag vara försiktig med att acceptera kommunens besked om “hemfridszon” som om det automatiskt avgör saken.
Hemfridszon/tomtplats och äganderätt/servitut är olika saker.
Naturvårdsverket anger uttryckligen att en tomtplats inte är samma sak som en fastighet och att tomtplatsen inte kan gå utanför fastighetsgränsen.
Dessutom är det viktigt att skilja mellan:
Om ni exempelvis har ett servitut eller annan rätt att gå till och använda bryggan kan grannen inte bara sätta upp ett staket och därigenom upphäva den rättigheten.
5. Strandskyddet gör inte automatiskt att grannen får bryggan
Det du beskriver om strandskyddet är juridiskt relevant, men på ett annat sätt än grannen tycks argumentera.
Strandskydd innebär bland annat förbud mot att uppföra bryggor och anläggningar som begränsar allmänhetens tillträde utan dispens. Naturvårdsverket beskriver uttryckligen bryggor och staket som exempel på åtgärder som kan omfattas av strandskyddsförbudet.
Men:
att grannen sannolikt inte kan få strandskyddsdispens för att bygga en ny brygga innebär inte i sig att han blir ägare till en befintlig brygga som tillhör någon annan.
Det är två helt olika juridiska frågor.
Och det kan vara viktigt att inte göra några fysiska förändringar av bryggan innan strandskyddsfrågan är utredd. En äldre befintlig brygga och en ny/ombyggd brygga kan bedömas olika.
6. Kan ni kräva att få komma till bryggan?
Ja, det kan finnas en juridisk möjlighet – men vilken möjlighet beror på vilken rättighet ni kan visa.
Om bryggan är er och ni har en giltig rätt att ha den på platsen behöver man dessutom lösa tillträdet från er fastighet till bryggan.
Det är därför viktigt att inte bara fokusera på själva bryggan. Ett krav bör sannolikt omfatta exempelvis:
Om ni redan har en sådan rätt kan frågan i vissa fall drivas genom handräckning. Kronofogden beskriver exempelvis uttryckligen att handräckning kan användas när någon stänger av en väg som en annan person har rätt att använda.
Men jag skulle inte börja med att själva klättra över eller forcera staketet. Om äganderätten/rättigheten är tvistig är det bättre att få den rättsligt klarlagd.
7. Kan ni tvingas ta bort bryggan?
Ja, det kan vara möjligt – men det är absolut inte något jag skulle utgå från utifrån det du beskriver.
Om en domstol skulle komma fram till att:
kan det uppstå en skyldighet att ta bort den.
Men om ni kan visa att bryggan är er egendom och att ni har en rättighet att ha den kvar på den platsen blir analysen en helt annan.
Det finns dessutom en särskild lagstiftning kring anläggningar och fastighetsrättigheter som gör att en mer permanent lösning ibland kan skapas genom lantmäteriförrättning. Anläggningslagen kan exempelvis användas för gemensamhetsanläggningar, under förutsättning att lagens villkor är uppfyllda.
8. Jag skulle göra så här nu
Med den historik du beskriver skulle jag inte fortsätta förhandla informellt med grannen just nu.
Jag skulle istället samla dokumentationen och låta en fastighetsjurist/advokat med inriktning på fastighetsrätt och strandskydd göra en första rättslig genomgång.
Ta fram framför allt:
Ändra eller riv ingenting och bygg inte om bryggan innan frågan är utredd.
En sak jag tycker är särskilt viktig i ert fall
Historiken är ovanligt lång: fastigheten sedan 1940-talet, stugan sedan några år därefter och bryggan sedan början av 1970-talet.
Det gör att jag skulle vilja undersöka om det finns en äldre rättighet eller ett äldre förhållande som dagens fastighetsregister inte berättar om. Lantmäteriet kan genom fastighetsbestämning bland annat pröva både gränser och äldre rättigheter/servitut.
Och om det visar sig att bryggan faktiskt är lös egendom som farfar/familjen tillfört grannens mark är 2 kap. 4 § jordabalken mycket intressant – just eftersom den uttryckligen undantar föremål som tillförts fastigheten av någon annan än fastighetsägaren från att bli fastighetstillbehör.
Tack all!
Det här är en situation där flera olika rättsfrågor måste hållas isär. Det mest intressanta i er situation är faktiskt att det inte alls är självklart att grannen genom att visa att bryggan står två meter på hans fastighet därmed har blivit ägare till bryggan.
Jag skulle framför allt utreda tre saker parallellt: (1) vem som äger bryggan, (2) om ni har en befintlig rätt att ha och använda den, och (3) om gränsen/rättigheterna verkligen är så fastställda som grannen påstår.
1. Att bryggan står på grannens mark innebär inte automatiskt att han äger den
Jordabalken har en ganska viktig bestämmelse här. En anläggning som finns på en fastighet hör normalt till fastigheten, men föremål som någon annan än fastighetsägaren har tillfört fastigheten hör inte till fastigheten, enligt 2 kap. 4 § jordabalken.
Detta är principen bakom exempelvis en byggnad på ofri grund. Högsta domstolen har också uttryckligen behandlat situationen där någon annan än markägaren uppfört en byggnad på marken.
Det betyder att det är mycket relevant att bryggan uppfördes av er/farfars sida på 1970-talet, alltså långt innan den nuvarande grannen ägde fastigheten.
Men man måste utreda exakt hur bryggan uppfördes, vem som ägde strandfastigheterna då, om det fanns något medgivande/avtal, om bryggan senare byggts om och hur ägandet har gått över genom arv och försäljningar. Det går därför inte att säga slutgiltigt utifrån uppgifterna här att “bryggan är din”, men det finns absolut ett juridiskt underlag för att hävda det.
2. Först skulle jag kontrollera exakt vad Lantmäteriet faktiskt har gjort
Det är en viktig detalj.
Om lantmätaren bara har gjort en gränsutvisning är det inte samma sak som att Lantmäteriet genom en förrättning slutligt har avgjort en omtvistad gräns eller rättighet. Lantmäteriet beskriver själva att en gränsutvisning inte skapar några nya rättsligt bindande gränsmarkeringar.
Om det däremot har gjorts en fastighetsbestämning är situationen en annan. En sådan kan bland annat avgöra var gränsen går, vilken fastighet ett område hör till och om ett servitut gäller. Beslutet blir då rättsligt bindande.
Jag skulle alltså begära ut:
- förrättningsakten som skapade fastigheten,
- alla senare förrättningsakter,
- förrättningskartor,
- eventuella servitut,
- eventuella äldre avtal,
- akten från den förrättning där grannens tomtplats/hemfridszon behandlades,
- samt exakt handling från den nyligen gjorda gränsåtgärden.
Det kan finnas mycket information där som inte framgår av dagens fastighetskarta.
Lantmäteriet påpekar dessutom att kartans gränslinje inte i sig behöver vara juridiskt korrekt; äldre gränser kan behöva bedömas utifrån gränsmärken, förrättningshandlingar och andra omständigheter.
3. Ni kan dessutom ha en rättighet att ha bryggan där
Det här är enligt min mening den andra stora frågan.
Ett servitut kan ge ägaren av er fastighet rätt att använda en annan fastighet för ett stadigvarande ändamål. Jordabalken anger uttryckligen att ett servitut kan avse rätt att nyttja den tjänande fastigheten eller en byggnad/anläggning på den.
Det finns därför en potentiellt mycket starkare juridisk position om det exempelvis visar sig att det sedan gammalt finns:
rätt att anlägga och bibehålla brygga samt rätt till erforderlig gångväg till bryggan.
Men även om det inte finns ett inskrivet servitut är äldre förhållanden värda att undersöka. Med en historia som går tillbaka till 1940-talet bör man inte nöja sig med ett utdrag ur dagens fastighetsregister.
Det kan exempelvis finnas äldre förrättningsakter, köpehandlingar eller andra rättigheter som inte är uppenbara i dagens register.
4. Grannens staket är en separat fråga
Här skulle jag vara försiktig med att acceptera kommunens besked om “hemfridszon” som om det automatiskt avgör saken.
Hemfridszon/tomtplats och äganderätt/servitut är olika saker.
Naturvårdsverket anger uttryckligen att en tomtplats inte är samma sak som en fastighet och att tomtplatsen inte kan gå utanför fastighetsgränsen.
Dessutom är det viktigt att skilja mellan:
- var grannens hemfridszon går,
- var hans tomtplats är beslutad,
- var fastighetsgränsen går,
- om han får sätta upp staketet,
- och om staketet får hindra en annan fastighetsägare från att utöva en rättighet.
Om ni exempelvis har ett servitut eller annan rätt att gå till och använda bryggan kan grannen inte bara sätta upp ett staket och därigenom upphäva den rättigheten.
5. Strandskyddet gör inte automatiskt att grannen får bryggan
Det du beskriver om strandskyddet är juridiskt relevant, men på ett annat sätt än grannen tycks argumentera.
Strandskydd innebär bland annat förbud mot att uppföra bryggor och anläggningar som begränsar allmänhetens tillträde utan dispens. Naturvårdsverket beskriver uttryckligen bryggor och staket som exempel på åtgärder som kan omfattas av strandskyddsförbudet.
Men:
att grannen sannolikt inte kan få strandskyddsdispens för att bygga en ny brygga innebär inte i sig att han blir ägare till en befintlig brygga som tillhör någon annan.
Det är två helt olika juridiska frågor.
Och det kan vara viktigt att inte göra några fysiska förändringar av bryggan innan strandskyddsfrågan är utredd. En äldre befintlig brygga och en ny/ombyggd brygga kan bedömas olika.
6. Kan ni kräva att få komma till bryggan?
Ja, det kan finnas en juridisk möjlighet – men vilken möjlighet beror på vilken rättighet ni kan visa.
Om bryggan är er och ni har en giltig rätt att ha den på platsen behöver man dessutom lösa tillträdet från er fastighet till bryggan.
Det är därför viktigt att inte bara fokusera på själva bryggan. Ett krav bör sannolikt omfatta exempelvis:
- rätt att inneha/bibehålla bryggan,
- rätt att beträda det område som behövs för att nå bryggan,
- rätt att använda bryggan,
- vid behov rätt till underhåll och reparation,
- och att grannen inte får blockera denna rätt med staket eller annan åtgärd.
Om ni redan har en sådan rätt kan frågan i vissa fall drivas genom handräckning. Kronofogden beskriver exempelvis uttryckligen att handräckning kan användas när någon stänger av en väg som en annan person har rätt att använda.
Men jag skulle inte börja med att själva klättra över eller forcera staketet. Om äganderätten/rättigheten är tvistig är det bättre att få den rättsligt klarlagd.
7. Kan ni tvingas ta bort bryggan?
Ja, det kan vara möjligt – men det är absolut inte något jag skulle utgå från utifrån det du beskriver.
Om en domstol skulle komma fram till att:
- bryggan tillhör grannfastigheten, och
- ni saknar rätt att ha den där,
kan det uppstå en skyldighet att ta bort den.
Men om ni kan visa att bryggan är er egendom och att ni har en rättighet att ha den kvar på den platsen blir analysen en helt annan.
Det finns dessutom en särskild lagstiftning kring anläggningar och fastighetsrättigheter som gör att en mer permanent lösning ibland kan skapas genom lantmäteriförrättning. Anläggningslagen kan exempelvis användas för gemensamhetsanläggningar, under förutsättning att lagens villkor är uppfyllda.
8. Jag skulle göra så här nu
Med den historik du beskriver skulle jag inte fortsätta förhandla informellt med grannen just nu.
Jag skulle istället samla dokumentationen och låta en fastighetsjurist/advokat med inriktning på fastighetsrätt och strandskydd göra en första rättslig genomgång.
Ta fram framför allt:
- originalhandlingarna från när farfar köpte fastigheten på 1940-talet,
- alla senare köpebrev/arvskiften,
- äldre lantmäteriakter,
- dokumentation om stugan,
- allt som kan visa när och av vem bryggan byggdes,
- fotografier av bryggan från 1970-talet och framåt,
- gamla flygbilder om sådana finns,
- vittnesuppgifter från personer som känner till bryggans historia,
- dagens fastighetsregisterutdrag,
- eventuell förrättningsakt från grannens tomtplats/hemfridszon,
- handlingarna från den nyligen utförda gränsutmärkningen,
- kommunens besked om strandskydd/tomtplats,
- fotografier på det nya staketet.
Ändra eller riv ingenting och bygg inte om bryggan innan frågan är utredd.
En sak jag tycker är särskilt viktig i ert fall
Historiken är ovanligt lång: fastigheten sedan 1940-talet, stugan sedan några år därefter och bryggan sedan början av 1970-talet.
Det gör att jag skulle vilja undersöka om det finns en äldre rättighet eller ett äldre förhållande som dagens fastighetsregister inte berättar om. Lantmäteriet kan genom fastighetsbestämning bland annat pröva både gränser och äldre rättigheter/servitut.
Och om det visar sig att bryggan faktiskt är lös egendom som farfar/familjen tillfört grannens mark är 2 kap. 4 § jordabalken mycket intressant – just eftersom den uttryckligen undantar föremål som tillförts fastigheten av någon annan än fastighetsägaren från att bli fastighetstillbehör.
ja, visst är det bra om man kan göra en uppgörelse. Som jag sagt så har grannen avslutat dialogen. Var en runda till stugan i helgen. Grannen var på väg att ge sig av när jag kom. Gjorde ett ”kommunikationsförsök” som helt negligerades. Så status quo. Tyvärr.
Hmm, jag är ganska säker på att man får sätta upp en pollare eller en dubb att förtöja i. Då skulle du komma åt bryggan utan att passera grannens mark eller behöva ha något som kräver tillstånd som en flytbrygga eller en spång. Bara att förtöja i brygga och i land. Opraktiskt visst, men då kan du ignorera grannen.
Om det gjorts en fastighetsbestämning hade Lantmäteriet kontaktat de grannar som berörts av fastighetsbestämningen, och definitivt skickat en saftig faktura för deras nerlagda tid till de berörda.K Kasthall skrev:
Så om TS inte hört av Lantmäteriet, är det säkert bara en Gränsutvisning som har skett.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 24 223 inlägg
Börja montera ner bryggan. Ta bilder. Meddela grannen att det var tråkigt att ingen av er får ha en brygga då.K Kasthall skrev:
Eller så accepterar du att grannen är bättre än du på att spela hard ball och låter honom vinna.
Det är förstås viktigt att grannen förstår de små utsikterna att få bygga en brygga när din inte finns. Annars funkar det oavsett inte.
Jag hade samma situation på mitt landställe men satt i grannens sits. Min granne har haft en brygga på vår tomt i snart 20 år och sedan mättes bryggan in och står ca 5m in på min fastighet. Men då vi hade en god relation till grannen och vi har vår egna brygga på andra änden av tomten så kom vi överrens om att han får fortsätta nyttja sin brygga så länge han eller någon av hans barn äger fastigheten. Men om han skulle sälja sin fastighet så vill vi att han river bryggan eller skänker den till oss. Grannen blev fullkomligt rasande men skrev på 12 månader senare.
Jag tyckte att det var en någorlunda generös lösning, det tyckte inte han.
Jag tyckte att det var en någorlunda generös lösning, det tyckte inte han.
Och det är ju enkelt gjort när isen har lagt sig oavsett grannens stängsling.
Moderator
· Stockholm
· 58 178 inlägg
Det där kan ju sänka värdet för grannen med rätt stort belopp. Jag förstår att han inte blev glad. Här borde man kanske övervägt en frivillig fastighetsreglering. Låta grannen köpa eller byta till sig de där 5 meterna.N Nallebjo skrev:
Äger han huset för att tjäna pengar, eller för att ha någonstans för sig själv, barnen och barnens barn att bo?H hempularen skrev:
Varför ser så många på ett hus som någonting att tjäna pengar på, istället för någonstans att bo och leva i?
En gränsutmärkning kostar 4000:- hos Sweco, som då sätter ut gränserna i samarbete med Lantmäteriet.. Och nej, grannarna blir inte inblandade i det.
Redigerat: