23 427 läst ·
85 svar
23k läst
85 svar
Gjuta platta, är detta rätt "ordning" på "lagren"
Jag har ett väldigt oinrett sutterängplan jag tänkte inreda.
Jag har bra takhöjd att jobba med (2,6m från grus till tak).
Min plan är att gjuta en betongplatta (eller jag gör det inte, smartare att låta någon som kan få det plant göra det) på max 10cm. Fick tips om flytspackel men jag är osäker på vad det skulle vara för fördel framför betong?
Jag tänker följande ordning underifrån:
- befintliga gruset (padda till det ordentligt bara)
- radonrör (lika bra att vara förberedd)
- markduk
- 20 cm S100 cellplast
- plast (för radontätning)
- duk (för att skydda plasten)
- armering och 20mm Uponor pePex
- betong
Jag tänkte att cellplasten bygger upp till sulan (som syns på bilden under lecamurarna) och plattan läggs på sulan (med något mjukt mellan för att hantera att cellplast osv sätter sig lite) och tunn cellplast mellan plattan och leca väggen.
Tänker jag rätt?
Jag har bra takhöjd att jobba med (2,6m från grus till tak).
Min plan är att gjuta en betongplatta (eller jag gör det inte, smartare att låta någon som kan få det plant göra det) på max 10cm. Fick tips om flytspackel men jag är osäker på vad det skulle vara för fördel framför betong?
Jag tänker följande ordning underifrån:
- befintliga gruset (padda till det ordentligt bara)
- radonrör (lika bra att vara förberedd)
- markduk
- 20 cm S100 cellplast
- plast (för radontätning)
- duk (för att skydda plasten)
- armering och 20mm Uponor pePex
- betong
Jag tänkte att cellplasten bygger upp till sulan (som syns på bilden under lecamurarna) och plattan läggs på sulan (med något mjukt mellan för att hantera att cellplast osv sätter sig lite) och tunn cellplast mellan plattan och leca väggen.
Tänker jag rätt?
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Låter helt ok i mina öron så länge du har tillräcklig tjock grusbädd och en dränering utanför som ligger djupare än gruset.
Flytspackel låter onödigt och dyrt bara.
Edit: Jag skulle skippat markduken förresten, gör ingen nytta där.
Flytspackel låter onödigt och dyrt bara.
Edit: Jag skulle skippat markduken förresten, gör ingen nytta där.
Redigerat:
Låter rätt OK i mina öron också.
Men jag skulle skippa markduk mellan plast och grus, den gör verkligen ingen nytta.
Och sätta plasten mellan de två cellplastlagren och därmed även skippa duk ovan plast.
Sen sätta golvvärmeslang mot cellplast mha rörhållarskenor, sen armeringsnät på armeringsdistanser.
Inget flytspackel.
Eller tja, om gjutningen "misslyckades" och behöver fixas till i ytan, så kan flytspackel vara helt rätt, men absolut inte till hela plattan.
Men jag skulle skippa markduk mellan plast och grus, den gör verkligen ingen nytta.
Och sätta plasten mellan de två cellplastlagren och därmed även skippa duk ovan plast.
Sen sätta golvvärmeslang mot cellplast mha rörhållarskenor, sen armeringsnät på armeringsdistanser.
Inget flytspackel.
Eller tja, om gjutningen "misslyckades" och behöver fixas till i ytan, så kan flytspackel vara helt rätt, men absolut inte till hela plattan.
Fint, dräneringen är nog bra (svårt att veta men det är torrt och fint även nere i gruset tom efter dessa dagar av hällregn). Det är minst 20cm grus (utom i mitten där det ser ut som de dumpat överbliven betong).Drömhus2012 skrev:
Bra ide med plasten mellan cellplasten, funderade lite på att ha den underst för att kunna använda precis som du säger rörhållarskenor.Mikael_L skrev:Låter rätt OK i mina öron också.
Men jag skulle skippa markduk mellan plast och grus, den gör verkligen ingen nytta.
Och sätta plasten mellan de två cellplastlagren och därmed även skippa duk ovan plast.
Sen sätta golvvärmeslang mot cellplast mha rörhållarskenor, sen armeringsnät på armeringsdistanser.
Inget flytspackel.
Eller tja, om gjutningen "misslyckades" och behöver fixas till i ytan, så kan flytspackel vara helt rätt, men absolut inte till hela plattan.
What? Det hade jag inte alls tänkt på, men det är klart att man kan få sådana problem med så mycket armering.mycke_nu skrev:
Tack för bra input!
Ja just det.nombz skrev:
Du tänkte ju ha plasten som radon-tätning. Ja då blir ju tätningen perforerad av en massa cellplasthullingar om man sätter den mellan cellplastlagren ...
Hmmm.
Just det, därför tyckte jag det var en bra ide. Eller går hullingarna genom hela 100m lagret cellplast? (isåfall lät min kommentar lite ironisk, men det var inte alls så jag menade).Mikael_L skrev:
Eller också sänker du armeringen 20mm och najar fast golvvärmen uppepå armeringen med t.ex. buntband. Glöm inte att vattenfylla golvvärmeslangen innan du gjuter så den inte flyter upp när du vibrerar betongen. 
Jag själv väljer definitivt att ha golvvärmeslingorna under armeringen, så man inte behöver så tokförsiktig när man sen gjuter att man inte trampar sönder någon golvvärmeslang.
Att ha golvvärmeslingorna längst ner underlättar dessutom betydligt att få en snygg och bra nedföring av dessa i plattan vid golvvärmefördelaren.
Sätter man slingorna högre upp kommer det mesta av rörböjen och rörbocksfixturen ovanför den färdiga plattan.
Så gott som alla proffs lägger golvvärmen på frigoliten och armeringsnäten sen. Det är nog av någon anledning.
Att ha golvvärmeslingorna längst ner underlättar dessutom betydligt att få en snygg och bra nedföring av dessa i plattan vid golvvärmefördelaren.
Sätter man slingorna högre upp kommer det mesta av rörböjen och rörbocksfixturen ovanför den färdiga plattan.
Så gott som alla proffs lägger golvvärmen på frigoliten och armeringsnäten sen. Det är nog av någon anledning.
Förhoppningsvis för att det står så på konstruktionsritningen, och inte enbart för att dom tycker så själva..Mikael_L skrev:
Armeringens funktion är att förhindra sprickbildning när betongen belastas nedåt, och då gör den mer nytta om den ligger i botten. Men, som sagt, det är konstruktören som bestämmer, inte rörmokaren.
Redigerat:
Om du tänker på byggingenjörens konstruktionsritning så är det inte säkert att det står utsatt var golvvärmeslangen ska läggas.
Och på ev ritning från golvvärmefirman/VVS-ritning är det inte säkert att armeringen är utsatt.
Alltså, mycke_nu, jag tror att det inte är så speciellt magiskt.
Armeringsmattan i en villagrund av typen isolerad platta på mark är normalt sett en sprickarmering* och placeras mao lämpligtvis relativt centrerat i plattan.
Så sen står det alltså en fritt att sätta golvvärmen över eller under.
Gjuter man ett betongvalv måste givetvis armeringsritningen följas.
*mot krympsprickor.
Och på ev ritning från golvvärmefirman/VVS-ritning är det inte säkert att armeringen är utsatt.
Alltså, mycke_nu, jag tror att det inte är så speciellt magiskt.
Armeringsmattan i en villagrund av typen isolerad platta på mark är normalt sett en sprickarmering* och placeras mao lämpligtvis relativt centrerat i plattan.
Så sen står det alltså en fritt att sätta golvvärmen över eller under.
Gjuter man ett betongvalv måste givetvis armeringsritningen följas.
*mot krympsprickor.
Nej, jag överdramatiserar lite med flit
, men å andra sidan är frigoliten under inte helt styv. Att lägga armeringen underst ger en starkare platta som inte spricker så lätt om isoleringen ger med sig lite.
Om vi nu applicerar mycke-nus tänk och funderar på vad som händer om plattans ytterkanter sätter sig - det är ju faktiskt där vi tar ner lasten från väggarna...
Nä, sprickarmeringen kan väl tänkas göra mest nytta på halva höjden. Risk för resning annars kanske. Dessutom brukar man väl inte tillgodoräkna sig sprickfördelande armering till konstruktionens statiska bärförmåga.
Nä, sprickarmeringen kan väl tänkas göra mest nytta på halva höjden. Risk för resning annars kanske. Dessutom brukar man väl inte tillgodoräkna sig sprickfördelande armering till konstruktionens statiska bärförmåga.