Ekonomi & Juridik

Rädsla för svensk finanskris bakom sänkta ränteavdrag

Svenska småhus blir dyrare och dyrare.

Svenska småhus blir dyrare och dyrare. Foto: My Wahlberg

Experter och politiker är rädda för risken att brant stigande bopriser i Sverige kan vända plötsligt nedåt. Priserna har stigit 30 procent de senaste två åren, så det kan verka ofarligt om de skulle backa till nivån hösten 2013 igen. Men då skulle en kedjereaktion kunna starta som ger en ny finanskris.

Det kan verka överdrivet när experter varnar för att stigande bostadspriser hotar svensk ekonomi. En topp följd av prisnedgång skulle visserligen göra att många människor känner sig lite fattigare och att de som säljer sin bostad får mindre pengar att spendera. Men å andra sidan skulle lägre priser betyda att bostadsköpare får mer pengar över och att mindre pengar behöver gå till att betala bolån.

Jonas Lindmark
Jonas Lindmark

Tyvärr är faran mycket större. I ett tal den 19 november förra året varnade riskbankschef Stefan Ingves för att en kedjereaktion hotar som kan stjälpa hela det svenska banksystemet. Problemet är i grunden att bankerna har väldigt litet eget kapital, bara 4 procent av utlåningen är aktieägarnas pengar, resten har bankerna lånat upp främst genom att sälja bostadsobligationer. Om fortsätt stigande bostadspriser gör att utländska investerare som köpt svenska bostadsobligationer börjar tro att prisuppgången är en bubbla som snart kommer att spricka, då säljer de. Då får bankerna svårt att låna upp tillräckligt med pengar och höjer sina boräntor. När utlänningar säljer så pressas svenska kronan nedåt och inflationen i Sverige stiger, vilket ytterligare spär på ränteuppgången.

Steg tre är att brant stigande räntor skulle skrämma bort de flesta bostadsköpare och orsaka just den bopriskrasch som bekräftar att de utländska investerarna hade rätt. Steg fyra att byggande av nya bostäder minskar kraftigt, vilket ger ökad arbetslöshet. Och steg fem att offentliga sektorn får minskade skatteintäkter och behöver strama åt. Summan blir en svensk finanskris, som skapas av att flera starka krafter samtidigt sänker efterfrågan i svensk ekonomi.

Därför har tonen ändrats de senaste månaderna i debatten om att bostadspriserna i Sverige. Nu uttalar sig många experter tvärsäkert i media att bopriserna har blivit höga, de tvekar bara om när priserna vänder nedåt. Och därför följs bolånetaket av fler försök att bromsa prisuppgången, Finansinspektionen skickade veckan före jul ut sitt förslag att införa amorteringskrav från 1 juni 2016 och nästa steg blir om det behövs långsamt sänkta ränteavdrag.

Fast åtgärderna är en svår balansgång för politikerna. Alltför många kostnadsökningar som skrämmer bostadsköpare skulle också kunna starta en boprisnedgång. Grundproblemet är att höga bopriser är lika med höga tomtpriser kring de svenska storstäderna, så även om överklaganden och trög stadsplanering ger fördröjning, så kommer till slut en brant ökning av byggandet eftersom det idag är väldigt lönsamt för kommunerna att sälja tomter. Till exempel har Stockholms kommun 450.000 bostäder idag och planerar 140.000 nya de kommande femton åren.

Läs också

Så klarar du dig utan ränteavdragen
Brant prisuppgång ger obalans, det gäller även bostäder