Rädsla för svensk finanskris bakom sänkta ränteavdrag
Experter och politiker är rädda för risken att brant stigande bopriser i Sverige kan vända plötsligt nedåt. Priserna har stigit 30 procent de senaste två åren, så det kan verka ofarligt om de skulle backa till nivån hösten 2013 igen. Men då skulle en kedjereaktion kunna starta som ger en ny finanskris.
Du kan läsa artikeln här: Rädsla för svensk finanskris bakom sänkta ränteavdrag
Du kan läsa artikeln här: Rädsla för svensk finanskris bakom sänkta ränteavdrag
En lång kedjereaktion med många osäkra parametrar och antaganden. Exempelvis punkten ang. minskat byggande. Bostadsbyggandet är lågt redan idag. Hur skulle detta påverka arbetslösheten på ett märkbart sätt? De flesta stora byggbolag i Sverige har bara egen personal till en lägsta konjunkturnivå, resten hyrs in. Det mesta av detta från andra länder i Europa. Många bolag jobbar enbart med utländsk arbetskraft. Det man inte tar hänsyn till är ju också att ett minskat byggande minskar utbudet på marknaden vilket ökar efterfrågan ännu mer och därmed priserna.
Tja... bara genom att införa amorteringskrav så riskerar man mycket. Eftersom när ens boendekostnader ökar, så spenderar man mindre pengar på annat (naturligt) Det som först får stryka på fotan, är sällanköpsvaror. Vilket kommer att innebära att de företagen behöver sparka folk.... Tänk att inte dessa välbetalda ekonomer ser sådana saker....
Nu låter det som att bankerna har för litet eget kapital? Det är statens eget fel, eftersom de ändrat reglerna... Om risken är att bankerna ska börja skaka.... Så kanske man ska skärpa kraven igen på bankerna att de måste ha mer eget kapital? Jag är inte lika övertygad om att ekonomerna alltid har rätt... De ekonomer som kommer till tals är domedags ekonomerna. Om man läser lite som Riksbanken sagt så inser man att deras kunskaper om hur världen fungerar är väldigt små... Framför allt, de bryr sig inte om vad som händer i den riktiga världen... just nu... bara det ser bra ut på pappret...
Så ibland är det nog bra att det är politiker som styr landet... och inte ekonomer...
Nu låter det som att bankerna har för litet eget kapital? Det är statens eget fel, eftersom de ändrat reglerna... Om risken är att bankerna ska börja skaka.... Så kanske man ska skärpa kraven igen på bankerna att de måste ha mer eget kapital? Jag är inte lika övertygad om att ekonomerna alltid har rätt... De ekonomer som kommer till tals är domedags ekonomerna. Om man läser lite som Riksbanken sagt så inser man att deras kunskaper om hur världen fungerar är väldigt små... Framför allt, de bryr sig inte om vad som händer i den riktiga världen... just nu... bara det ser bra ut på pappret...
Så ibland är det nog bra att det är politiker som styr landet... och inte ekonomer...
Jag har väldigt lågt förtroende för bankerna, framförallt pga bonusar, vinstutdelning, mm.. Lågt förtroende för banker ökar också risken för en finanskris. Kanske dags att göra något där med.
Jag gillar ränteavdragen varje år när skatteåterbäringen kommer, men jag ser ändå flera problem med ränteavdrag, och vill man avskaffa eller minska den är det bäst att göra det nu när räntorna är låga. Vi får väl se var det landar
Jag gillar ränteavdragen varje år när skatteåterbäringen kommer, men jag ser ändå flera problem med ränteavdrag, och vill man avskaffa eller minska den är det bäst att göra det nu när räntorna är låga. Vi får väl se var det landar
Falkn,
kan också vara så att väldigt många är medvetna om att de "har gjort en vinst" på sin lägenhet, men väljer att bo kvar för att
1.) fortsätta göra vinst, då priserna alltid går upp
Du ser redan idag att många väljer att hyra ut sina bostäder i andra hand, eftersom de förväntar sig att priserna skall fortsätta gå upp. Om de då dessutom kan hyra ut till bra pengar, och dessutom tjäna 5% på bostaden per år, så är det en bra förtjänst.
Kan dock ställas om, i händelse av att det börjar gå sämre i samhället. Plötsligt är inte Stockholm lika hett på arbetsmarknaden. Många har helt enkelt inte råd. Och de som har gjort vinst vill realisera sina vinster, eftersom de tror att den påbörjade nergången kommer "fortsätta". Det blir eventuellt också svårare att hyra ut, och innebär mer problem än "vad det gör nytta".
Tror det är väldigt svårt sia. Det är spännande i alla fall.
A och O nu är väl att man får klara besked från politiker. Så att man vet "vad som gäller".
Det tråkiga är att vissa använder bostaden som spekulation. Och att summorna har gjort att det är så farligt, med stora insatser. När folk börjar spekulera om en bostad så är inte de "självklara förutsättningarna längre lika självklara".
kan också vara så att väldigt många är medvetna om att de "har gjort en vinst" på sin lägenhet, men väljer att bo kvar för att
1.) fortsätta göra vinst, då priserna alltid går upp
Du ser redan idag att många väljer att hyra ut sina bostäder i andra hand, eftersom de förväntar sig att priserna skall fortsätta gå upp. Om de då dessutom kan hyra ut till bra pengar, och dessutom tjäna 5% på bostaden per år, så är det en bra förtjänst.
Kan dock ställas om, i händelse av att det börjar gå sämre i samhället. Plötsligt är inte Stockholm lika hett på arbetsmarknaden. Många har helt enkelt inte råd. Och de som har gjort vinst vill realisera sina vinster, eftersom de tror att den påbörjade nergången kommer "fortsätta". Det blir eventuellt också svårare att hyra ut, och innebär mer problem än "vad det gör nytta".
Tror det är väldigt svårt sia. Det är spännande i alla fall.
A och O nu är väl att man får klara besked från politiker. Så att man vet "vad som gäller".
Det tråkiga är att vissa använder bostaden som spekulation. Och att summorna har gjort att det är så farligt, med stora insatser. När folk börjar spekulera om en bostad så är inte de "självklara förutsättningarna längre lika självklara".
Så länge huvuddelen av ägda bostäder ägs av den som bor där så tror jag att det har en kraftigt dämpande inverkan på ev. prisnedgångar. En bostad du spekulationsäger, räknar med vinsten och hyresintäckten. Den säljer du troligen nästan panikartatr om priserna vänder nedåt det minsta. Samma sak gällde för de överbelånade fastighetsbolagen med övervärderade kontorsbyggnder vid 90- talskrisen.
Men OM det är så att bostadsmarkanden har överpriser idag, så tror jag att de kommer att justeras måttligt nedåt, där finns självreglerande mekanismer. Den som bor i sin bostad får svårare att byta om priserna vänder nedåt, det minskar utbudet, och håller därmed priset uppe.
Det avgörande är om det fortsätter att finnas en stark efterfrågan och ett begränsat utbud. Efterfrågan (till nuvarande pris) kan sjunka ifall räntorna, eller amorterngskrav stiger, men eftersom då även tillgången blir ännu mera begränsad så kommer priserna att hållas uppe.
Men OM det är så att bostadsmarkanden har överpriser idag, så tror jag att de kommer att justeras måttligt nedåt, där finns självreglerande mekanismer. Den som bor i sin bostad får svårare att byta om priserna vänder nedåt, det minskar utbudet, och håller därmed priset uppe.
Det avgörande är om det fortsätter att finnas en stark efterfrågan och ett begränsat utbud. Efterfrågan (till nuvarande pris) kan sjunka ifall räntorna, eller amorterngskrav stiger, men eftersom då även tillgången blir ännu mera begränsad så kommer priserna att hållas uppe.
Den stora risken man inte verkar ta på allvar är att kapital frigjort genom folk som realiseras vinst, ärvt, ombonat och detta har drivit konsumtion. När konsumtionen sviker kommer det smälla rejält på arbetsmarknaden, retail/tjänste mm, och då gäller det att kunna luta sig tillbaka på industrin/exporr. Cash is king, buffer buffer buffer!
Amorteringskrav och/ eller minskat ränteavdrag. För mig är det en självklarhet att först minska ränteavdragen. Om man bortser från att det är politiskt svårt att göra detta eftersom det direkt känns i alla villaägare plånböcker. En direkt "skattehöjningar" som inte lär bli populär hos allmänheten. Ränteavdragen skall bort först för att 1) det är en snedfördelad skattelättnader som gynnar höginkomsttagare och välbeställda mest eftersom de generellt sett är högre belånade. 2) hastigheten på avvecklingen kan anpassas om ränteläget förändras. Man skall avvakta/vara försiktig med införande om lagstadgat amorteringskrav eftersom: 1) När räntan stiger blir det svårt att ta bort ett sådant krav. Om man ser amorteringskrav et som ett verktyg för att hålla nere bostadspriserna och därmed belåningen kan ett lagkrav fungera negativt och hämmande den dagen ränteläget är omvänt, dvs högt. Att då ta bort ett amorteringskrav är ej möjligt! Man har då kraftigt begränsat rörligheten på marknaden vid ett högre ränteläget. Det får samma effekt som dagens skatt på energi - bensin och diesel tex. Eftersom skatten är relativ försäljningspriset innebär detta att mindre förändringar i försäljningspriset, före skatt, påverkar kundens pris markant. När oljepriset går ner faller bensin priset snabbare. Bättre vore en fast punktskatt, oberoende av försäljningspriset. Då fanns en bättre möjlighet för staten att styra ekonomiskt mot de önskade bränslen. Se på alkoholskatt. En fast skatt bunden till procent halt. Resultatet blir att vi beskattar det farliga, alkoholen. Men vi straffas inte för att vi dricker ett finare - dyrare, vin. Alkoholskatt en blir densamma. Staten hämtar hem konsumtionsskatt via just momsen. Där betalar vi extra för det finare vinet, men det blir på samma villor som för mjölk, juice, vin och övriga varor tjänster. Bortsett från att matmomsen är lägre(!)
Det är möjligt att ränteavdragen vore lämpliga att avskaffa. Men det finns praktiska problem. Om vi antar att det gäller att avskaffa ränteavdrag för just huslån, eller möjligen privata lån i största allmänhet.
Då öppnar man för en enorm skatteplanering. För i stort sett alla med företag kan då välja att låta firman ta lån, och dra räntan. Och i gengälld ta ut mer pengar ur firman som används att köpa huset.
Skattesystemet måste vara symetriskt för att fungera, dvs. OM vi skall ha beskattning överhuvudtaget för kapitalinkomster så bör de balanseras av avdrag för negativa kapitalinkomster (=skuldräntor).
Det var det som var finesen med den stora skattereformen i början på 90 talet. Som tyvärr håller på att bli mer och mer urholkad.
Då öppnar man för en enorm skatteplanering. För i stort sett alla med företag kan då välja att låta firman ta lån, och dra räntan. Och i gengälld ta ut mer pengar ur firman som används att köpa huset.
Skattesystemet måste vara symetriskt för att fungera, dvs. OM vi skall ha beskattning överhuvudtaget för kapitalinkomster så bör de balanseras av avdrag för negativa kapitalinkomster (=skuldräntor).
Det var det som var finesen med den stora skattereformen i början på 90 talet. Som tyvärr håller på att bli mer och mer urholkad.
Sånt här kommer våra B-lagspolitiker aldrig kunna hantera på ett positivt sätt.
Se bara hur det gick med den "Gröna Skatteväxlingen".
Skatter skulle flyttas över från arbete till energikonsumtion, för miljöns skull.
Och nog har vi fått högre skatter på energi, både fossila drivmedel och miljövänligt producerad elenergi.
Men var tog minskningen av skatter på arbete vägen?
I stället försvinner industriarbetena i en accelererande hastighet på grund av höga energiskatter och höga arbetskostnader.
Se bara hur det gick med den "Gröna Skatteväxlingen".
Skatter skulle flyttas över från arbete till energikonsumtion, för miljöns skull.
Och nog har vi fått högre skatter på energi, både fossila drivmedel och miljövänligt producerad elenergi.
Men var tog minskningen av skatter på arbete vägen?
I stället försvinner industriarbetena i en accelererande hastighet på grund av höga energiskatter och höga arbetskostnader.
Det får man inte göra. Det kallas förbjudet lån.