De byggde ett kubhus som svävar i stupet – så trivs de tre år senare
Patrik och Anna Johäll lät Claesson Koivisto Rune rita ett kubformat hus som svävar över en brant sluttning mot Örsjön. Tre år efter att ha flyttat in ångrar de ingenting.
Foto: Patrik Johäll
Efter tre år i sitt kublika hus svävande ovanför klipporna är Patrik och Anna Johäll allt annat än trötta på vad många kallade en galen idé. Tvärtom stormtrivs de just därför att deras boende avviker från alla slentrianmässiga imitationer av det som blivit norm.
– Det är som att vakna upp i ett boutiquehotell varje morgon, säger Patrik Johäll och blickar ut över stenhällar, grönska och vattnet utanför. Det kan synas som en märklig planlösning men den är genomtänkt och praktisk.
Platsen kan verka omöjlig med stenbumlingar och träd i en brant sluttning ner mot vattnet. Men Patrik försäkrar att den är vald med omsorg, även om han har fått höra att han är en idiot som bygger på en sådan plats.
Han är född på andra sidan den milslånga Örsjön medan Anna härhör från centrala Borås. Den endast 65 kvadratmeter stora huvudbyggnaden av de tre husen är både fristående och integrerad i landskapet. Volymen ligger helt öppen mot omgivningen och likt en kub vinklad mot strandlinjen placerad på en plattform som skjuter upp ur marken.
– När vi sitter i soffan så är det bara vatten och himmel omkring oss, vi är mitt i naturen.
På insidan fortsätter det geometriska spelet med en central volym vriden 45 grader mot utsidan med badrum, kök och förvaring. Polerat betonggolv och med ett överflöd av marmor i badrummet. Köket ser ut att vara i minsta laget men här finns inte bara en utan två espressomaskiner, allt har sin egen plats.
– Om det är ont om förvaring här i köket? Knappast, vi har knappt börjat använda överskåpen än. Vår tanke var att reducera livet lite genom smartare inköp: glas som kan staplas, inte en massa arvegods och det har vi också gjort. Å andra sidan har vi våran studio bara fem kilometer härifrån, det tar lika många minuter att köra dit och där finns det gott om plats.
Patrik, som inte endast är världskänd bilfotograf driver sitt produktionshus Superstudio tillsammans med Anna som vd.
För många år sedan var Patrik med och arrangerade Future Design Days, först i Borås sedan i Stockholm. Det årliga designeventet presenterade både kända och lovande talanger som utmanade svensk design och arkitektur.
Själv bidrog jag med att vid ett tillfälle presentera den då i Sverige okände italienske designrebellen Fabio Novembre. Eftersom design- och arkitekturtrion Claesson Koivisto Rune vid ett annat tillfälle för en 25 år sedan fungerade så väl som moderatorer, så var de ett självklart val för Patrik och Anna när de efter sina första egna skisser insåg att de behövde professionell hjälp.
– Vi trodde först inte att att de här stjärnarkitekterna ville ta sig an ett så pass litet projekt, men de var på. Efter att ha presenterat våra egna idéer så insåg vi att det enda som var gemensamt med vårt förslag var platsen. Jag ville ju inte ha en kub att bo i, men vi fick en kub, de bygger ju kuber!
En kund med en egen brief är förstås guld för en arkitekt. Materialen spelar en viktig roll i slutresultatet, men framförallt handlar den arkitektoniska gestaltningen om att projektera ljus och rum: strukturen blir viktigare än själva formen. Kanske inte så underligt att Mårten Claesson liknar huset vid en bergskristall, som ett smycke gömt i trolsk närmast John Bauerlik natur. Och om utsidan är perfekt gjuten betong och exakta proportioner på allt glas inramat av galvaniserat stål, så är insidan desto varmare.
– De var både kompromisslösa runt det yttre och samtidigt lyhörda för våra behov. Samtidigt är de väldigt kompromisslösa, det här är något av en drömleverans på ett hus för deras del. Och vi saknar egentligen inte väggar.
– Jag har fotograferat otroligt exklusiva hus runt om i världen, men trots obegränsat med pengar så är detaljfinishen inte riktigt helt där. Här har vi diskuterat fram och tillbaka tills allt suttit i finish, detaljer och materialval.
Franska filosofer är knappast vad man förknippar med svensk arkitektur, men levande eller döda är deras idéer närvarande världen över från Satre och Foucault till Deleuze och Barthes. Jag råkade på René Girards tankar när jag skulle skriva om vår tids närmast bulimiska konsumtionshysteri. Han hävdade att vi egentligen söker något bortom det rent materiella när vi köper något nytt. I hans ögon var det ett sökande efter något som kan likna religiös tro när han samtidigt underströk att vår konsumtion handlar om att kopiera varandra. Alla trånar efter haute couture-väskor, en Porsche eller Ferrari, en pool i trädgården och helst också en lyxjakt. Vad Girard kallar det mimetiska begäret har också gjort honom, om än em missförstådd husfilosof hos den högerextreme Silikon Valley-magnaten Peter Thiel: konsumerar vi alla lika förutsägbart så kan algoritmerna maximera profiten. Att däremot vilja finna de där kvaliteterna bortom alla lyxprylarna har varit något av en ledstjärna som sporrat Patrik och Anna, varför kopiera alla andra när man kan längta något helt eget? Och nog kan man våga annorlunda när man dessutom blivit utsedd till Årets Företagare i Borås (2022).
– Varför så annorlunda? Jag har åkt i hela världen i mitt jobb och insett att i svensk arkitektur är det ju nästan ingenting som sticker ut. Det är mycket svarta och vita lådor. Vi satte inte några begränsningar för arkitekterna, vi vill ha något okonventionellt som sticker ut.
Att det då blev dyrt överstyr kom inte som någon överraskning, men nästan två gånger den ursprungliga budgeten på 7 miljoner var kanske lite väl mycket. Å andra sidan har Borås fått en arkitekturmagnet av internationell klass. Bara att nå fram till platsen för de tre husen var en utmaning, att sedan bygga gjutformar och lösa den precisa betonggjutningen.
– Det kostar att sticka av från normen. Om vi hade byggt med en gjuten pelarkonstruktion hade det förstås blivit betydligt billigare, men inte lika fint.
Uppe på den stora öppna takterrassen finns grill att förfärdiga gös och abborre från sjön, och än mer utsikt. Härifrån blickar Patrik likt en kapten också ner mot vattnet där de har brygga och egen båt förstås. Där finns också bastu intill tvättstugan varifrån det är bara några kliv ner till badet.
- Vi har också ett Attefallshus för barnen, och det hade nog inte kostat så mycket att bygga större än så här, men detta är vad vi fick tillstånd till.
Patrik pekar på de dolda eluttagen i golvet, och säger att det lönar sig att göra vissa inköp själv. Att betala tre gånger så mycket är enkelt om man blint går på leverantörens prislista. Att lusläsa sida efter sida på fakturorna med hundratals poster är minst sagt krävande, men värt besväret.
- Idag finns det så bra verktyg för att definiera, simulera och kontrollera så att det inte blir för mycket frågetecken. Vad är det för markförhållanden? Hur löser vi utmaningarna utan att behöva ändra under vägen. Se till att få ett fast pris!
Ett par B&O-högtalare tronar diskret invid Mario Bellinis Camaleonda-soffa och Poul Kjærholm-bordet i vardagsrumsdelen som domineras av skandinavisk design, även en Claesson Koivisto Rune-lampa från Wästberg har fått plats. Ett råd till den presumtive husbyggaren från Patrik är att bygga något som sticker ut och kontakta varumärken som gärna vill synas i reportage, där kan man rädda en del av budgeten.
- Om det blir för varmt med alla de här glasytorna? Knappast. Allt går att öppna och det blåser lätt igenom, vi får samma temperature inne som ute. Sedan har vi också textilier och gardiner att täcka upp med.
Någon risk för insyn är det egentligen inte. Sovrummet ligger vänt från sjön och inåt mot naturen, och placeringen bidrar trots sitt exponerade läge till att skydda det privata.
- Planbestämmelsen tillät inte stora panoramafönster med obruten yta ut mot sjön. Genom att istället vinkla huset 45 grader så ser man mest reflektioner från sjösidan till.
Kommentarer
23