Transportsträcka

När så alla valen var gjorda, bygglovet klart och allt färdigt med banken kom en lugnare period när ingenting egentligen hände. Ja, det var väl en sanning med modifikation, för min hjärna arbetade på högvarv med tankar på inredning av nya huset, vilket låg sisådär 10-11 månader fram i tiden. Men är inredning ett av de största intressen man har så går det inte låta bli!

Vi började titta efter ett tillfälligt boende att ha under byggtiden, vilket visade sig vara betydligt svårare än vi trott. Vi lyssnade runt med alla vi kände i närheten men inget napp på gårdshus eller liknande. Med anledning av den stora flyktingtillströmningen fanns inte en enda hyreslägenhet att finna. Helst ville vi ju bo någorlunda bekvämt under tiden, det var ju ändå från januari till september vi behövde något och med två småttingar och eftersom jag skulle vara föräldraledig hela byggtiden och därmed mest hemma så kunde vi inte ta riktigt vad som helst, men inte ens ett alternativ som vi fick tacka nej till kom upp.
Vi lyckades till sist hitta en arbetarbostad på en gård i närheten. Perfekt tyckte vi och kopplade av. Sen fick vi höra att den skulle göras iordning lite innan vi kunde flytta in. Det som var lite, visade dig snart bli en väldigt omfattande renovering. Det var en massiv vattenskada, där spisen delvis gått genom det ruttna köksgolvet och på våren stod det en halvmeter vatten i källaren!!
Så kunde vi ju inte bo med barnen, och inte skulle det hinna bli klart i tid heller, om det ens gick rädda... Hjälp! Det var nu december, en dryg månad tills vi skulle börja riva vårt hus, och vi stod utan bostad med två små barn!
Då hade vi en fantastisk tur och fick veta att grannen skulle bli sambo på annan ort och skulle hyra ut sitt hus ett tag! Hon hade redan flyttat så vi kunde flytta in när vi ville efter jul! Bara 150 meter hemifrån! Otroligt bra!

Julen firade vi med knytkalas för 8 personer inklämda ivårt pyttekök (det fanns hjärterum och därför även stjärterum), inget julpynt och flyttkartonger på hela övervåningen. I mellandagarna kom den ekonomiska (hm, eller snåla!?) kompisen och monterade ner hela vår altan/veranda med trädäck för att använda virket till nåt eget projekt. Tack sa vi, för tryckt virke är inte gratis att lämna på tippen 🙂 och tur för honom, och oss, att det var en grön jul, hade inte varit nån höjdare med en halvmeter snö på trallen..

Här är hela altanen borta