Vattenfall har grävt ner stöd på min fastighet utan ledningsrätt

[altaxis]

Du har antagligen el till din fastighet och antagligen ingick någon form av servitutantal när elanslutningen skaffades en gång i tiden. Det gäller att få rätt på det och se hur långtgående rättigheter det ger nätägaren.

När det gäller servisen (inklusive ev stolpar på din fastighet) till den egna fastigheten behövs inga servitut för nätägaren.
När du ansluter en fastighet till elnätet godkänner du de allmänna avtalen för elnät som jag länkade till tidigare i tråden (i princip samma för alla nätbolag) och då godkänner du att ha det på fastigheten.
För övrig elinfrastruktur som betjänar mer än din egen fastighet ska det dock skrivas markupplåtelseavtal.

 

[Oldfart]

Det är som sagt servitutavtal eller markupplåtelseavtal som egentligen menas här.

Då förstår jag inte resten av din text. Varken avtalsservitut eller markupplåtelseavtal är något Vattenfall ensidigt kan påtvinga en fastighetsägare. Det handlar om frivilliga avtal. Om fastighetsägaren inte vill upplåta sin mark eller låta sin fastighet belastas av ett servitut behöver de inte skriva på. Skriver de inte på har Vattenfall inga som helst rättigheter att nyttja marken.

I ett sånt läge tvingas Vattenfall begära officalservitut hos Lantmäteriet. Det är dyrt och tidsödande. Om Lantmäteriet finner det lämpligt kan de utfärda officalservitutet. Det är ett myndighetsbeslut och inte ett avtal och varken Vattenfall eller fastighetsägaren har något att säga till om.

Så förklara gärna hur tänker och vad jag missat?

Edit: @altaxis hade svaret på vad jag missat. Det är ett redan ingånget avtal som ger Vattenfall rätt att inkräkta på fastigheten, inte ett nytt påtvingat servitut eller markupplåtelseavtal.

 

[Secondhandhomsted]

Du har ju kvar numret till grävmaskinist, kontakta han så får du nog reda på vem som var projektansvarig för att gå vidare

 

[Mikael_L]

Av ren nyfikenhet, vad händer om man har fått ett värderingsprotokoll men valt att inte signera och godkänna, antingen för att man inte håller med om värderingen, eller för att man inte vill ha ingreppet på sin fastighet?

Ledningsrätt får nätägare i princip alltid. Det enda man kan åstadkomma är att krångla och fördröja det lite.
Men vill man inte så går det via någon myndighetsväg istället.

 

[FGLIN]

Tack för ditt svar. Du har både läst noga och har kunnighet inom området. Tänk om vattenfall kunde vara lika bemötande och tydliga.
Om jag får ställa en följdfråga: borde jag kunna hävda att det är ett onödigt invasivt ingrepp eftersom det finns möjlighet att installera markledning och det är också den framtida planen.

Den dagen som stolpen övergår i vägföreningens regi (som belysnings stolpe) så har stöden ingen funktion för mig. Utan servitut och utan båtnad för mig bör inte längre finnas rätt att ha stöden på min fastighet? kan man då kräva att dåvarande ledningshavare monterar bort dessa?

Om man själv initierar dragning av Markkabel istället gissar jag att man själv får bekosta även förändringen fram till elskåpet. Men då bör jag väl kunna kräva att stöden iallafall avlägsnas?

Tack igen!

Risken är väl stor att vägföreningen kör med motsvarande villkor, utan stödstolpen låter de dig inte köra på vägen.

 

[Claes Sörmland]

Risken är väl stor att vägföreningen kör med motsvarande villkor, utan stödstolpen låter de dig inte köra på vägen.

Saknas lagstöd. En ägare av en delägarfastighet har en laglig rätt att använda den samfällda vägen. Inget som föreningen kan hindra. Föreningen får enbart förvalta vägen, alltså underhålla den och återuppbygga den om den raseras.

 

[FGLIN]

När det gäller servisen (inklusive ev stolpar på din fastighet) till den egna fastigheten behövs inga servitut för nätägaren.
När du ansluter en fastighet till elnätet godkänner du de allmänna avtalen för elnät som jag länkade till tidigare i tråden (i princip samma för alla nätbolag) och då godkänner du att ha det på fastigheten.
För övrig elinfrastruktur som betjänar mer än din egen fastighet ska det dock skrivas markupplåtelseavtal.

Jag trodde att en mindre distributionsledning kunde följa en rad med fastigheter över deras tomter med avtappning vid varje fastighet och att detta ingick i abonnemangsvillkoren. Mer långväga ledningar vore ju däremot orimligt. Jag har en fastighet där ledningen först går till min stolpe och sedan vidare (åtminstone tidigare troligen till flera abonnenter). Jag är rätt säker på att servitut eller ledningsrätt saknas men dragningen är nog gjord i början av fyrtiotalet så snart har de väl urminnes hävd på den. Biten fram till min stolpe grävdes ned på 80 el 90-talet utan att jag tillfrågades och givetvis rätt över fast det hade varit bättre att ta den längs kanten av ängslyckan.

 

[altaxis]

Jag trodde att en mindre distributionsledning kunde följa en rad med fastigheter över deras tomter med avtappning vid varje fastighet och att detta ingick i abonnemangsvillkoren. Mer långväga ledningar vore ju däremot orimligt. Jag har en fastighet där ledningen först går till min stolpe och sedan vidare (åtminstone tidigare troligen till flera abonnenter). Jag är rätt säker på att servitut eller ledningsrätt saknas men dragningen är nog gjord i början av fyrtiotalet så snart har de väl urminnes hävd på den. Biten fram till min stolpe grävdes ned på 80 el 90-talet utan att jag tillfrågades och givetvis rätt över fast det hade varit bättre att ta den längs kanten av ängslyckan.

Jo det kan det göra, man brukar försöka undvika det men det har byggts nät på många olika konstiga sätt genom åren.
Nätägaren har en rätt att förlägga annan ledning över din tomt om du är kund hos nätägaren.
Dock ska det utgå intrångsersättning när det görs och det ska ske i samråd med fastighetsägaren.
Kan man lägga ledningarna i ”allmän” mark är det alltid att föredra.
Högspänningsledning försöker man undvika att dra över tomtmark men det kan såklart förekomma i undantagsfall.
Lågspänning (upp till 1000V) förekommer oftare.

 

[sebastiannielsen]

Så som jag förstår det som, så får elbolaget lägga elutrustning som betjänar flera, på din fastighet, och detta ingår i abonnemanget, dvs ingen ersättning utgår, men BARA om intrånget blir lika stort som om bara din servisledning funnits.

Dvs om man "seriekopplar" 3 villor, dvs såhär:

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

tomtgränsen är markerat med gult, dvs man använder den plomberade delen av varje abonnents elskåp för att även koppla in "efterföljande granne".

Om du äger huset med triangel i, och man nu ska koppla in ett fjärde hus.
Och man gör detta för att slippa uppföra distributionsskåp och liknande elutrustning för t.ex. några få hus som är placerade långt borta.

Så förstår jag det som att du INTE har rätt till intrångsersättning, eftersom intrånget blir lika stort om du har en eller två el-ledningar nergrävt på samma ställe, därav utgår ingen ersättning för "intrånget".

Samma om de dragit en servisledning över din mark, och nu vill lägga till ytterligare en ledning, som inte går mer över din mark än vad din servisledning gör. Huruvida de har rätt att uppföra kopplingsskåp och kabelskåp på din mark kan vara tveksamt, men har de fått rätt till en stolpe (som de äger) så klart de har rätt att skruva fast vad de vill i den stolpen, inkl elskåp och annan utrustning.

 

[altaxis]

Så som jag förstår det som, så får elbolaget lägga elutrustning som betjänar flera, på din fastighet, och detta ingår i abonnemanget, dvs ingen ersättning utgår, men BARA om intrånget blir lika stort som om bara din servisledning funnits.

Dvs om man "seriekopplar" 3 villor, dvs såhär:
[bild]

tomtgränsen är markerat med gult, dvs man använder den plomberade delen av varje abonnents elskåp för att även koppla in "efterföljande granne".

Om du äger huset med triangel i, och man nu ska koppla in ett fjärde hus.
Och man gör detta för att slippa uppföra distributionsskåp och liknande elutrustning för t.ex. några få hus som är placerade långt borta.

Så förstår jag det som att du INTE har rätt till intrångsersättning, eftersom intrånget blir lika stort om du har en eller två el-ledningar nergrävt på samma ställe, därav utgår ingen ersättning för "intrånget”.

Nej,nu skulle jag säga att du missförstått lite.
Så som du ritat tror jag inte någon byggt. Ska man ”seriekoppla” som du kallar det, ”sydda serviser” säger vi, så går man inte ut till tomtgräns mellan varje hus utan går kortaste vägen mellan anslutningspunkterna.
Nuförtiden tror jag inte någon gör sydda serviser men skulle de göras har markägarna rätt till intrångsersättning för de kablarna som inte går till dennes anläggning. Intrångsersättning betalas ut en gång per intrång när intrånget görs.

Nätbolaget har formellt rätt att lägga en högspänningsledning rakt över en av sina kunders tomt mot intrångsersättning.
Man försöker dock, så långt det går att inte förlägga ”allmänna” ledningar över tomtmark utan den planeras i allmän mark eller skogs/jordbruksmark.

Samma om de dragit en servisledning över din mark, och nu vill lägga till ytterligare en ledning, som inte går mer över din mark än vad din servisledning gör. Huruvida de har rätt att uppföra kopplingsskåp och kabelskåp på din mark kan vara tveksamt, men har de fått rätt till en stolpe (som de äger) så klart de har rätt att skruva fast vad de vill i den stolpen, inkl elskåp och annan utrustning.

Faktum är att om nätbolaget vill lägga ner en ny kabel i samma stråk som tidigare ska en ny intrångsersättning betalas. De har rätt enligt avtalet att förlägga det över kunders mark om det behövs och i samråd med kunden.
De har också rätt att placera kabelskåp på din mark.
Alla anläggningar som de uppför ger rätt till intrångsersättning förutom servisledning till kund.

Det är viktigt att såna här intrång görs i samråd med kunden för att minimera påverkan på kundens mark och dess möjlighet att använda marken.
Kommer man inte överens kan nätägaren söka ledningsrätt. Detta görs dock oftast bara för högspänningsledning och det kostar både mycket pengar och tid för nätägaren. Alltså ligger det i nätägarens intresse att komma överens med markägarna.