Servitut rättigheter
Min fråga är jag har ett servitut från 1962 på min fastighet.Servitutet fastställer att grannfastigheten
har tillgång till min väg för att komma till sin fastighet.Vägen är en 100m lång grusväg som sedan övergår till deras väg.Jag har varit i
kontakt med föreningen som hyr fastigheten och begärt ersättning för vägunderhåll men dom verkar inte
intresserade.Dom har inte bidragit med något dom senaste 20 åren.Jag har köpt grus och hyvlat vägen.
Min fråga är kan jag stänga av vägsnutten efter mig på min mark eller innebär servitut att jag endast ska stå för underhållskostnaderna och allt som det innebär.
har tillgång till min väg för att komma till sin fastighet.Vägen är en 100m lång grusväg som sedan övergår till deras väg.Jag har varit i
kontakt med föreningen som hyr fastigheten och begärt ersättning för vägunderhåll men dom verkar inte
intresserade.Dom har inte bidragit med något dom senaste 20 åren.Jag har köpt grus och hyvlat vägen.
Min fråga är kan jag stänga av vägsnutten efter mig på min mark eller innebär servitut att jag endast ska stå för underhållskostnaderna och allt som det innebär.
Du kan inte stänga av vägen (eller ja, du kan, men du får inte). Har grannen rätt att använda vägen så har den.
Angående underhållet så är det snårigare och jag kan inte säga att jag vet säkert hur det är. Står det inget i servitutet så kan du troligen inte tvinga grannen att betala något. Kolla lagstiftningen för enskilda vägar (finns i bl.a. anläggningslagen).
Angående underhållet så är det snårigare och jag kan inte säga att jag vet säkert hur det är. Står det inget i servitutet så kan du troligen inte tvinga grannen att betala något. Kolla lagstiftningen för enskilda vägar (finns i bl.a. anläggningslagen).
Grannen kan inte tvinga dig att underhålla vägen och du kan inte tvinga grannen att underhålla vägen. Du får dock inte aktiv hindra grannen att använda vägen.
Du behöver alltså inte underhålla grannens vägsnut på din mark, men du får inte stänga av den.
Om du tycker att underhållet ska delas, kan du begära lantmäteriet att inrätta en gemensamhetsanläggning. Då bestämmer lantmäteriet ett andelstal för varje fastighet och kostnader fördelas enligt andelstalen.
Detta är en lantmäteriförrättning och kostar (mycket). Lantmäteriet beslutar hur förrättningskostnader delas mellan fastigheter.
Så du (eller grannen) kan begära en förrättning och båda får betala förrättningskonstnader. Med bara 2 fastigheter blir en gemensamhetsanläggning knappast bättre än ett vanligt servitut, men du kan 'hota' med att begära en lantmäteriförrättning om grannen inte betalar en slant för underhållet (t ex 500kr - 1000kr/år känns rimligt)
Du behöver alltså inte underhålla grannens vägsnut på din mark, men du får inte stänga av den.
Om du tycker att underhållet ska delas, kan du begära lantmäteriet att inrätta en gemensamhetsanläggning. Då bestämmer lantmäteriet ett andelstal för varje fastighet och kostnader fördelas enligt andelstalen.
Detta är en lantmäteriförrättning och kostar (mycket). Lantmäteriet beslutar hur förrättningskostnader delas mellan fastigheter.
Så du (eller grannen) kan begära en förrättning och båda får betala förrättningskonstnader. Med bara 2 fastigheter blir en gemensamhetsanläggning knappast bättre än ett vanligt servitut, men du kan 'hota' med att begära en lantmäteriförrättning om grannen inte betalar en slant för underhållet (t ex 500kr - 1000kr/år känns rimligt)
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Det är ägaren du bör prata med, inte hyresgästen.
Exakt hur är servitutet formulerat? Det kan hänga mycket på det.
Ytterst kan man låta lantmäteriet avgöra hur servitutet ska tolkas, eller be dem göra om vägen till en samfällighet, sannolikt får ni då betala halva förättningskostnaden var.
Exakt hur är servitutet formulerat? Det kan hänga mycket på det.
Ytterst kan man låta lantmäteriet avgöra hur servitutet ska tolkas, eller be dem göra om vägen till en samfällighet, sannolikt får ni då betala halva förättningskostnaden var.
Jag kanske ska förtydliga mig det är enskildväg och efter min infart fortsätter vägen till en bom som grannen har.Det startade i vintras när jag plogade vägen och slutade vid min infart och dom inte kom vidare 20m till sin väg.Det är alltså en förening med medlemmar som hyr fastigheten,det kan inte vara rätt att ett servitut innebär att man inte delar på utgifterna för underhåll.
Lägg upp en bild på servitutet så får vi se vad som står. Ofta står inget om underhåll och reparation alls och då blir det svårt att ta ut kostnader från grannen utan samfällighet. Skottning lär du inte behöva stå för på hela din väg utan det är förmodligen upp till brukaren att skotta för sin egen framfart trots annans väg.
Jag tror de flesta förstod dig rätt. Du behöver varken ploga din väg eller deras vägstump. Servitutet reglerar bara att deb härskande fastigheten har rätt att använda vägen på din mark, eller att anlägga väg på din mark och att du som tjänande fastighet inte aktiv får hindra dom, inget mer. Servitutet reglerar varken betalningsskyldighet för drift och användning eller underhållsskyldighet. Vill man ha det är det en gemensamhetsanläggning som gäller som redan skrivits med eller utan samfällighetsförening.
Också viktig för dig är att du ska ta kontakt med fastighetsägaren och inte hyresgästen, för även om hyresgästen använder din väg, är det fastighetsägaren som ansvarar för det. Så föreningen har helt rätt att inte vilja bidra till underhållet, för det ingår i deras hyra och därmed är deras hyresvärd din samtalspartner.
Också viktig för dig är att du ska ta kontakt med fastighetsägaren och inte hyresgästen, för även om hyresgästen använder din väg, är det fastighetsägaren som ansvarar för det. Så föreningen har helt rätt att inte vilja bidra till underhållet, för det ingår i deras hyra och därmed är deras hyresvärd din samtalspartner.
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Kanske ska påpekas att samma gäller för föreningen. Om de anser att plogningen ingår i deras hyra så är det något de ska ta med sin hyresvärd, inte med dig. Så är det det som frågan gäller kan du definitivt avfärda dem med en artig hänvisning. Samma om de tycker att standarden blir för dålig ifall du slutar att underhålla.
Jag tog reda på när servitutet skrevs det var 1921 så nu har jag beställt det från riksarkivet så jag återkommer när jag har fått det/läst
I princip skulle du väl kunna ställa saken på sin spets genom att strunta i
vägunderhåll helt och hållet. Parkera din bil i början på vägen och ta en
promenad på de 100 meter saken gäller. Helst skall då vägen förvandlas
till bottenlös lervälling, eller helt oplogad på vintern.
När/om grannen klagar så är det ju bara att be om ett bidrag till underhållet
så löser sig allt omedelbart!
vägunderhåll helt och hållet. Parkera din bil i början på vägen och ta en
promenad på de 100 meter saken gäller. Helst skall då vägen förvandlas
till bottenlös lervälling, eller helt oplogad på vintern.
När/om grannen klagar så är det ju bara att be om ett bidrag till underhållet
så löser sig allt omedelbart!
Jag har servitut på min mark så en granne kan köra in till sin fastighet, Jag har även (flera) servitut på annans mark så att jag kan åka över deras fastighet. En del är relativt nya medan andra är från början av förra seklet. På inget finns ett ord om att någon ska sköta underhåll och var och en sköter eller betalar för "sin" del om man är ensam nyttjare och naturligtvis gemensamt där vi är flera nyttjare.
Att ställa krav på någon att sköta en väg bara för att man har rätt att färdas över annans mark har jag aldrig hört talas om och är helt horribelt.
Att ställa krav på någon att sköta en väg bara för att man har rätt att färdas över annans mark har jag aldrig hört talas om och är helt horribelt.
Givetvis skall man vara med att sköta vägen, om man har rätt att utnyttja den. Det är en del pengar det kostat att sköta en väg till god standard. Delat underhåll gör också att respekten för vägen ökar, det är lätt att köra sönder vid tjällossning/regn.
Hej! "Enligt 8 kap. 8 § brottsbalken döms bl.a. den som utan tillgrepp genom att anbringa eller bryta lås eller annorledes olovligen rubbar annans besittning för egenmäktigt förfarande. Straffskalan är böter eller fängelse i högst sex månader, eller, om brottet är grovt, fängelse i högst två år. I 8 kap. 11 § andra stycket anges vidare vad som är straffbelagt intrång i annans besittning av fastighet. Enligt den bestämmelsen ska vad som sägs i 8 § om egenmäktigt förfarande äga tillämpning om någon gör intrång i annans besittning av fastighet, såsom genom att olovligen anbringa eller bryta stängsel, bygga, gräva, plöja, upptaga väg eller låta kreatur beta eller om någon obehörigen skiljer annan från besittning av fastighet eller del därav.", se HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE Avdelning 2 Rotel 23 DOM 2012-10-22 Malmö Mål nr B 126-12