Såga eget virke - vilka dimensioner
Jag har nyligen fått möjlighet att såga virke och håller nu på att såga ask för fullt. Men jag är lite osäker på vilka dimensioner jag bör såga för kommande projekt. Det är på hobbybasis men en mindre andel kan jag tänka mig att sälja, jag har tänkt testa att tillverka golv, plankbord, köksstommar och köksluckor.
En hel del plank har redan sågats, ganska mycket 2", 1,75", 1,5" och 1", men finns det någon dimension jag inte tänkt på, eller som kanske är gångbar på annat håll? Jag har enbart tänkt mig för kommande projekt och vill inte snöa in mig alldeles för mycket på en viss dimension, men jag vill inte heller ha alldeles för mycket av dimension en som inte går åt. Tar man ett överskåp i ett kök på 60x80x38cm som exempel ger det en förbrukning på strax över 1m2 limfog. Men när man sågar brädorna för denna, vad kan en tänkbar andel spill bli?
När det gäller 18mm limfog som verkar vara det mest gångbara till köksstommar, brukar denna vara 1" innan torkning eller planhyvling eller kan denna göras tunnare? Samma när det gäller plankbord och annat, såklart viss osäkerhet kring hur mycket som försvinner av tjockleken efter torkning och planhyvling. Allt kommer att torkas ner till möbeltorrt, dvs runt 8-10%.
Hur skulle ni tänka kring sågning till framtida projekt gällande tjocklekar och andra dimensioner?
Även för att undvika sprickor under torkprocessen, jag kommer att pensla ändträet med vitlim men bör jag även slå i någon form av S-järn eller "split stopper" i änden på brädorna för att minska risken för sprickor? Eller bör man strunta i det och använda spruckna brädor för att tillverka limfog? Kanske det är en låg andel plankor som spricker om de torkar relativt långsamt utan direkt solljus?
En hel del plank har redan sågats, ganska mycket 2", 1,75", 1,5" och 1", men finns det någon dimension jag inte tänkt på, eller som kanske är gångbar på annat håll? Jag har enbart tänkt mig för kommande projekt och vill inte snöa in mig alldeles för mycket på en viss dimension, men jag vill inte heller ha alldeles för mycket av dimension en som inte går åt. Tar man ett överskåp i ett kök på 60x80x38cm som exempel ger det en förbrukning på strax över 1m2 limfog. Men när man sågar brädorna för denna, vad kan en tänkbar andel spill bli?
När det gäller 18mm limfog som verkar vara det mest gångbara till köksstommar, brukar denna vara 1" innan torkning eller planhyvling eller kan denna göras tunnare? Samma när det gäller plankbord och annat, såklart viss osäkerhet kring hur mycket som försvinner av tjockleken efter torkning och planhyvling. Allt kommer att torkas ner till möbeltorrt, dvs runt 8-10%.
Hur skulle ni tänka kring sågning till framtida projekt gällande tjocklekar och andra dimensioner?
Även för att undvika sprickor under torkprocessen, jag kommer att pensla ändträet med vitlim men bör jag även slå i någon form av S-järn eller "split stopper" i änden på brädorna för att minska risken för sprickor? Eller bör man strunta i det och använda spruckna brädor för att tillverka limfog? Kanske det är en låg andel plankor som spricker om de torkar relativt långsamt utan direkt solljus?
Jag sågade upp en del askför några år sedan. Det sprack en hel del att måla ändträt kan minska risken något.
Är också bra att kasta på såg spån på varje planka när du ströar upp dom, då sker uttorkningen lite saktare och de spricker inte lika lätt
Alla svar du någonsin kan behöva finns här:
https://www.facebook.com/groups/991484851008811
https://www.facebook.com/groups/991484851008811
Det finns många sätt att såga på, olika sätt ger olika egenskaper på brädan.
Här kan du läsa mer: https://www.skogen.se/skogssverige/tra/fakta-om-tra/sagning-av-virke/
Har sågat en hel del, stor skillnad på genomsågning och kvarterssågning. Både i resultat och i hur lång tid själva sågningen tar.
Här kan du läsa mer: https://www.skogen.se/skogssverige/tra/fakta-om-tra/sagning-av-virke/
Har sågat en hel del, stor skillnad på genomsågning och kvarterssågning. Både i resultat och i hur lång tid själva sågningen tar.
Japp, de var ju asp som sågades man använder spån från sågen alltså aspspån , de är inte alls samma som tex tall som är extremt känsligF fribygg skrev:
Om man täcker med plywood, skall de någon speciell, dom flesta är ju av gran, furu eller björk.
Ok, men Ask är inte heller ett känsligt träslag ett hårt och segt träslag.F fribygg skrev:
De använder för till hjul, ekrar, medar,skider, gevärskolvar mm,
De som spelar roll för mögelangrepp, är när på året man fäller träden.
Dom träd som man fäller på sommaren har mycket sav i ytveden som innehåller mycket socker. Och socker är riktig dundernäring till mögel.
Och de visste man förr, för då högg man bara timmer i skogen på vintrarna.
Men i fallet med tjocka dimensioner kan det alltid bli lite tokigt då det är svårt/omöjligt att klyva exempelvis en 2" bräda till två på 1", då sågbladets tjocklek försvinner m.m.Z z_bumbi skrev:
Men jag har huvudsakligen kört med genomsågning, dvs skivat stockarna för att kunna kanta och såga fram rätt dimensioner sen. Enklast i lilla sågverket men går även med sänk eller cirkelsåg med skena.
Där är jag med!TorpAnders skrev:
Men man kan generellt säga att alla tipsar om allt, anchorseal, vitlim, saltlag, s-järn, splitstopper, endast torka långsamt inget annat behövs, ångkammare etc.Ganska svårt att veta vad som är bäst, även om det finns många alternativ. Visserligen inte frågat om mest gångbara dimensioner, det kan vara en bra ide att göra.
Hittills har jag huvudsakligen kört med genomsågning, där jag i ett senare läge tänkt kapa till rätt dimensioner men även till viss del blocksågning. Vad skulle du säga är största fördelen med kvarterssågning? Hur torkar du dina plankor för att undvika sprickor?AXS skrev: