Regler för takpapp
Hej,
Mitt hus fick ny papp, läkt och tegelpannor år 2005, vilket var ca 3 år innan vi köpte fastigheten.
Besiktningsmannen vi anlitade vid köpet anmärkte att råsponten påvisade "missfärgning (påväxt)".
I riskanalysen finns standardtexten med; att relativt varm och fuktig luft kan läcka upp från huset, där den vid ogynsamma temperaturer och luftfuktighetsförhållanden kan kondensera på kalla ytor som t.ex. råspont och orsaka problem i form av "missfärgningar (påväxt), mögel eller röta".
Det visade sig senare (i höstas) att ventilationen i takfoten varit närmast ofullständig och att inte bara råsponten utan även de flesta bärande takbjälkar varit kraftigt påverkade av röta. Ett jobb som kostade ett antal tusenlappar att åtgärda..
För att återkoppla till takpappen visade det sig att den var lagd i tre lager, dvs. vid takbytet år 2005 hade ny papp spikats direkt ovanpå den gamla och dolt skadorna på råspont, takbjälkar och annan träkonstruktion.
Min fråga är varför inte besiktningsmannen - då missfärgning konstaterades inifrån vinden - varken kontrollerade eller varnade för att takpappen var lagd i flera lager, vilket därmed riskerade dölja felen med röta i takfoten p.g.a. undermålig ventilation? (Området vid takfoten var svårkontrollerad p.g.a. takets flacka lutning.)
Min andra fråga är om det kan anses förenligt med branschstandard (i så fall viken) att lägga ett tredje lager papp vid takbyte? Särskilt som en okulär besiktning av vinden hade avslöjat tydliga missfärgningar (påväxt) på råsponten?
Gärna även en hänvisning till regler om luftspalt i takfoten; när sådana krav infördes eller kan sägas utgöra normal standard vid byggande?
Tacksam för svar på ovan frågor!
Mitt hus fick ny papp, läkt och tegelpannor år 2005, vilket var ca 3 år innan vi köpte fastigheten.
Besiktningsmannen vi anlitade vid köpet anmärkte att råsponten påvisade "missfärgning (påväxt)".
I riskanalysen finns standardtexten med; att relativt varm och fuktig luft kan läcka upp från huset, där den vid ogynsamma temperaturer och luftfuktighetsförhållanden kan kondensera på kalla ytor som t.ex. råspont och orsaka problem i form av "missfärgningar (påväxt), mögel eller röta".
Det visade sig senare (i höstas) att ventilationen i takfoten varit närmast ofullständig och att inte bara råsponten utan även de flesta bärande takbjälkar varit kraftigt påverkade av röta. Ett jobb som kostade ett antal tusenlappar att åtgärda..
För att återkoppla till takpappen visade det sig att den var lagd i tre lager, dvs. vid takbytet år 2005 hade ny papp spikats direkt ovanpå den gamla och dolt skadorna på råspont, takbjälkar och annan träkonstruktion.
Min fråga är varför inte besiktningsmannen - då missfärgning konstaterades inifrån vinden - varken kontrollerade eller varnade för att takpappen var lagd i flera lager, vilket därmed riskerade dölja felen med röta i takfoten p.g.a. undermålig ventilation? (Området vid takfoten var svårkontrollerad p.g.a. takets flacka lutning.)
Min andra fråga är om det kan anses förenligt med branschstandard (i så fall viken) att lägga ett tredje lager papp vid takbyte? Särskilt som en okulär besiktning av vinden hade avslöjat tydliga missfärgningar (påväxt) på råsponten?
Gärna även en hänvisning till regler om luftspalt i takfoten; när sådana krav infördes eller kan sägas utgöra normal standard vid byggande?
Tacksam för svar på ovan frågor!
Hur gammalt är huset? Har man bytt uppvärmningsmetod från olja eller ved, till annat som inte håller murstocken varm vintertid? Om så är fallet så tror jag inte dina problem har något med pappen att göra, utan du lider av ett klassiskt kallvindsproblem. Hela undertaket är köldbrygga och du har daggpunkten på insidan om densamma. Googla på Thermisol eller Maco-Dach för att se hållbara lösningar för denna riskkonstruktion. Läs mer här --> http://www.lfs-web.se/Vind.htm. Mer ventilation tex via takfoten löser sannolikt inga problem, utan kan tom göra dem värre. Likaså om man installerar sk "mögelstoppers".
Hej,
Huset är ursprungligen byggt i början av 1900-talet.
De två murstockar som fanns togs dock bort under 1960-talet i samband med en utbyggnad av huset, då en ny mur byggdes i den nya delen i samband med installation av oljepanna.
Vinden ifråga har alltså inte blivit uppvärmd från någon murstock på åtminstone 30-40 år.
Huset är ursprungligen byggt i början av 1900-talet.
De två murstockar som fanns togs dock bort under 1960-talet i samband med en utbyggnad av huset, då en ny mur byggdes i den nya delen i samband med installation av oljepanna.
Vinden ifråga har alltså inte blivit uppvärmd från någon murstock på åtminstone 30-40 år.
Att man lägger ny papp utan att ta bort den gamla är standard, det är det normala.
men däremot så skall man ju givetvis riva upp och åtgärda där man ser murkna brädor, men det är svårt att bedömma hur mycket fel som gick att se vid det tillfället.
men däremot så skall man ju givetvis riva upp och åtgärda där man ser murkna brädor, men det är svårt att bedömma hur mycket fel som gick att se vid det tillfället.
Bild från besiktningsprotokollet, ca 3 år efter att taket fick ny papp/läkt/takpannor.
Jag är förundrad både av hur besiktningsmannen ansåg att dessa angrepp inte var allvarligare än "missfärgning (påväxt)" och inte kunde innebära röta i takstolar etc.
Eftersom förhållandena på vinden torde sett snarlika ut vid takomläggningen har jag svårt att se hur någon kunde bedöma råspont och andra träkonstruktioner som friska, utan behov av närmare inspektion..??
Jag är förundrad både av hur besiktningsmannen ansåg att dessa angrepp inte var allvarligare än "missfärgning (påväxt)" och inte kunde innebära röta i takstolar etc.
Eftersom förhållandena på vinden torde sett snarlika ut vid takomläggningen har jag svårt att se hur någon kunde bedöma råspont och andra träkonstruktioner som friska, utan behov av närmare inspektion..??
