Nature 40+
Det tillverkades en vedpanna en gång i tiden året var 1995 när jag först stiftade bekanskap med JÄMÄ puu nature,
en underförbränningspanna sugande fläkt t.o.m. en dragregulator ja ni vet en sådan där som satt på varje combi-
panna modell esbe med en kedja ner till ask/drag lucka.
Under många år användes pannan i orginal utförande utan några ändringar,laddade en tank på1500 liter
eldstads-keramiken blev bytt ca.millenium den klarade 5 vintrar ,nya keramiken klarade nästa 5 års period ungefär som
under den sovjetiska eran bara med den skillnaden att nu var all keramik i pannan i behov av byte.
Ny keramik ? gjuta själv ? andra alternativ ? eldstads-keramiken (rostret) var tillverkad i 3 delar meden massa hål i inte allt för kompliserat varför inte gjuta en kopia, en form tillverkades men såsom det ofta är när man kopierar kommer tanken går det inte att förenkla samt förbättra den här konstruktionen ,ingen high tec några hål i en eldfast sten!
Varför inte använda standard eldfast ugnssten? Höganäs ! iväg till den lokala byggvaruhandlaren lasta bagaget med eldfast sten, många olika varianter av roster primär / sekundär luft blandkammare rullade genon skallen på väg hem.
Nåja det skulle vara så enkelt som möjligt ,kapa stenarna i lämpliga bitar trava dem så att man får ett roster med
primär/sekundär luft en förgasning av ved med en brännkammare och så ut till värmekonvektionsdelen.
Så efter en dags pusslande med många avbrott för att hjälpa frugan med många onödiga projekt (i mitt tycke men bäst för husfriden;D) var det klart en liten brasa eldades för att torka keramiken.
OJ OJ! vilken fart med bara några vedträ lovade gott det här+,några bilder
forttsättning följer om några timmar
eller dagar
en underförbränningspanna sugande fläkt t.o.m. en dragregulator ja ni vet en sådan där som satt på varje combi-
panna modell esbe med en kedja ner till ask/drag lucka.
Under många år användes pannan i orginal utförande utan några ändringar,laddade en tank på1500 liter
eldstads-keramiken blev bytt ca.millenium den klarade 5 vintrar ,nya keramiken klarade nästa 5 års period ungefär som
under den sovjetiska eran bara med den skillnaden att nu var all keramik i pannan i behov av byte.
Ny keramik ? gjuta själv ? andra alternativ ? eldstads-keramiken (rostret) var tillverkad i 3 delar meden massa hål i inte allt för kompliserat varför inte gjuta en kopia, en form tillverkades men såsom det ofta är när man kopierar kommer tanken går det inte att förenkla samt förbättra den här konstruktionen ,ingen high tec några hål i en eldfast sten!
Varför inte använda standard eldfast ugnssten? Höganäs ! iväg till den lokala byggvaruhandlaren lasta bagaget med eldfast sten, många olika varianter av roster primär / sekundär luft blandkammare rullade genon skallen på väg hem.
Nåja det skulle vara så enkelt som möjligt ,kapa stenarna i lämpliga bitar trava dem så att man får ett roster med
primär/sekundär luft en förgasning av ved med en brännkammare och så ut till värmekonvektionsdelen.
Så efter en dags pusslande med många avbrott för att hjälpa frugan med många onödiga projekt (i mitt tycke men bäst för husfriden;D) var det klart en liten brasa eldades för att torka keramiken.
OJ OJ! vilken fart med bara några vedträ lovade gott det här+,några bilder
forttsättning följer om några timmar
eller dagar
Redigerat:
Jaha då var det dags igen först måste en ny "plåt "till nedre ask &drag lucka göras eftersom den nya keramiken inte
har primär /sekundär luft på samma ställe , nåväl efter en del filande och svetsning var den klar.
Nu kom rostret som fått en helt nu utformning utan några hål bara ett långt ca12-15 spår att sättas på sitt eldprov
Alla delar på plats pannan sotad och rengjord in med lite fin björkved +näver ibotten inte så spåret täcktes ett lite grövre
trä över på med fläkten tända (tänder med gasbrännare) mycket bättre drag än genom orginal roster ser bra ut undrar hur det ser ut på utsidan:eek:springer ut och kan konstatera att det röker ju i alla inte mera än förut .Blir stående på utsidan ett par minuter funderande på att kanske man borde byta panna ändå ,när jag kastar en hastig blick mot skorsten igen konstaterar jag till min stora förvåning att det har slutat röka,den lilla mängd tändträ fick väl inte eld på veden så det har väl slocknat eller draget blev för bra med den ett spår att det "blåst ut lågan" nytt försök in med lite mera
tänd +näver papper den här gången tänder det bra väntar tills det tar sig fyller på mera ved stänger påfyllnigen öppnar
lite primär och sekundär ...dags att titta hur mycket rök har vi nu ja inte mera än tidigare så det här verkar bra.
In igen öppnar påfyllningen men den stängs lika fort igen det formligen vällde ut rök sticker iögonen o.hals
inte så lyckat vad gör man åt det verkar som om spåret i rostret är för litet eller att det täpps till nåja det visar sig .
Får väl försöka justera drag -primär och sekundärluft... så när jag öppnar den undre luckan hörs det hur gengaserna
tänds det låter ungefär som när man har en större gasbrännare igång.
En snabb titt i kontrollglaset på luckan visar att det är alldeles riktigt en gul/orange låga med inslag av blått
Så var den kvällen räddad men jag vågade inte lägga in mera ved utan att först prov elda försiktigt ett par gånger,
eftersom jag vid ett flertal tillfällen tidigare fått pannan att koka med den gamla keramiken
Här kommer mera bilder från ombyggnaden
har primär /sekundär luft på samma ställe , nåväl efter en del filande och svetsning var den klar.
Nu kom rostret som fått en helt nu utformning utan några hål bara ett långt ca12-15 spår att sättas på sitt eldprov
Alla delar på plats pannan sotad och rengjord in med lite fin björkved +näver ibotten inte så spåret täcktes ett lite grövre
trä över på med fläkten tända (tänder med gasbrännare) mycket bättre drag än genom orginal roster ser bra ut undrar hur det ser ut på utsidan:eek:springer ut och kan konstatera att det röker ju i alla inte mera än förut .Blir stående på utsidan ett par minuter funderande på att kanske man borde byta panna ändå ,när jag kastar en hastig blick mot skorsten igen konstaterar jag till min stora förvåning att det har slutat röka,den lilla mängd tändträ fick väl inte eld på veden så det har väl slocknat eller draget blev för bra med den ett spår att det "blåst ut lågan" nytt försök in med lite mera
tänd +näver papper den här gången tänder det bra väntar tills det tar sig fyller på mera ved stänger påfyllnigen öppnar
lite primär och sekundär ...dags att titta hur mycket rök har vi nu
ja inte mera än tidigare så det här verkar bra.In igen öppnar påfyllningen men den stängs lika fort igen det formligen vällde ut rök sticker iögonen o.hals
inte så lyckat vad gör man åt det verkar som om spåret i rostret är för litet eller att det täpps till nåja det visar sig .
Får väl försöka justera drag -primär och sekundärluft... så när jag öppnar den undre luckan hörs det hur gengaserna
tänds det låter ungefär som när man har en större gasbrännare igång.
En snabb titt i kontrollglaset på luckan visar att det är alldeles riktigt en gul/orange låga med inslag av blått
Så var den kvällen räddad men jag vågade inte lägga in mera ved utan att först prov elda försiktigt ett par gånger,
eftersom jag vid ett flertal tillfällen tidigare fått pannan att koka med den gamla keramiken
Här kommer mera bilder från ombyggnaden
Följer din tråd med stort intresse!
Nu är det dags att elda fullt in med stickor lite näver och papper i botten ,tänder låter det ta sig fyller lite finare ved först sedan grov ca15-20 cm i klov .Pannan kommer igång fint lite justerande av sekundärluft får till en fin blålåga, ut för att kolla om det kommer rök-- ingen rök bara ett värmedaller äver skorsten så ska det se ut.
Städar lite samt håller koll på laddtemp att pump startar , fungerar bra men temperaturen stiger oroväckande högt
(över 95c stängs fläkten av automatiskt med therostat)
90-95+nåja det lugnar sig .Fungerar fin-fint det här betydligt bättre än väntat ,bara lite fundersam laddtemperaturen steg
lite väl högt ,hur var det med rökgastemperaturen ??? imin iver att hålla koll på att pannan inte skullebli för varm glömdes
rökgast. men vill minnas att den låg normalt under 200c .
Andra eldprovet börjar som det första men den här gången används inte lika grov ved 10-15cm klov allt kommer igång som väntat de mesta av nervositeten släpper pannan laddar 90c pumpen går på högsta fart 92c stiger sakta 94c sakta stigande nu stängs fläkten avtemperaturen stiger 98c 100c stänger alla drag 105c nu börjar det bli spännande var ska det här sluta (rekord med gamla keramik sönderbrännd 110c) men som tur är börjar det lugna sig tempen sjunker
under 95c och fläkten startar igen draget kan öppnas, så här pendlar det på en timme .Konstaterar att det blir många timmar till i pannrumet om man varje gång ska sitta eldvakt :eek:
Vad göra? eller nu är goda råd dyra! mindre drag =lägre fart på fläkt ok. eftersom man är elektriker plockas en reglering av varv (spänning) ihop .nästa eldprov går i samma stil som föregående något lungnare men temperaturen
stiger över 95c fläkten stannar och allt drag får stängas eldvaktandet är ett faktum man vågar inte lämna pannan .
Nå vad gör man nu ? Grövre rör? mera vatten genom pannan men hur pumpen går redan fullt ,större pump
det blir många timmars funderande fram och tillbaka för och emot ,allt är ju kopplat enligt panntillverkarens anvisningar.
Så var varmvattnet slut igen elda försiktigt grov ved gärna lite högre fuktighet mindre drag=lägre fläktvarv fungerar inte
bra efter att ha sett den intensiva blålåge- gengas förbränning man kan få till med högre drag var jag såld.
Katasrofen !!! inte riktigt men nära generalkok 130+ konstaterar att pannan måste få högsta prioritet man vågar inte lämna den obevakad längre än 10min.
Efter att ha studerat kopplinganvisning för pannan många gånger letade jag reda på anvisningar om esbe ventil med
72 c thermostat i konstaterar att det går att sätta i th. med lägre temp. ? hjälper det tveksamt jag upplever att det är pumpen som inte hinner med att "kyla" helt enkelt för liten genomströmning av pannan .Dykrören till mätare flyttas ut
som en första åtgärd något måste man hitta på
så ska det se ut.Städar lite samt håller koll på laddtemp att pump startar , fungerar bra men temperaturen stiger oroväckande högt
(över 95c stängs fläkten av automatiskt med therostat)
90-95+nåja det lugnar sig .Fungerar fin-fint det här betydligt bättre än väntat ,bara lite fundersam laddtemperaturen steg
lite väl högt ,hur var det med rökgastemperaturen ??? imin iver att hålla koll på att pannan inte skullebli för varm glömdes
rökgast. men vill minnas att den låg normalt under 200c .
Andra eldprovet börjar som det första men den här gången används inte lika grov ved 10-15cm klov allt kommer igång som väntat de mesta av nervositeten släpper pannan laddar 90c pumpen går på högsta fart 92c stiger sakta 94c sakta stigande nu stängs fläkten avtemperaturen stiger 98c 100c stänger alla drag 105c nu börjar det bli spännande var ska det här sluta (rekord med gamla keramik sönderbrännd 110c) men som tur är börjar det lugna sig tempen sjunker
under 95c och fläkten startar igen draget kan öppnas, så här pendlar det på en timme .Konstaterar att det blir många timmar till i pannrumet om man varje gång ska sitta eldvakt :eek:
Vad göra? eller nu är goda råd dyra!
mindre drag =lägre fart på fläkt ok. eftersom man är elektriker plockas en reglering av varv (spänning) ihop .nästa eldprov går i samma stil som föregående något lungnare men temperaturen stiger över 95c fläkten stannar och allt drag får stängas eldvaktandet är ett faktum man vågar inte lämna pannan .
Nå vad gör man nu ? Grövre rör? mera vatten genom pannan men hur pumpen går redan fullt ,större pump
det blir många timmars funderande fram och tillbaka för och emot ,allt är ju kopplat enligt panntillverkarens anvisningar.
Så var varmvattnet slut igen elda försiktigt grov ved gärna lite högre fuktighet mindre drag=lägre fläktvarv fungerar inte
bra efter att ha sett den intensiva blålåge- gengas förbränning man kan få till med högre drag var jag såld.
Katasrofen !!! inte riktigt men nära generalkok 130+ konstaterar att pannan måste få högsta prioritet man vågar inte lämna den obevakad längre än 10min.
Efter att ha studerat kopplinganvisning för pannan många gånger letade jag reda på anvisningar om esbe ventil med
72 c thermostat i konstaterar att det går att sätta i th. med lägre temp. ? hjälper det tveksamt jag upplever att det är pumpen som inte hinner med att "kyla" helt enkelt för liten genomströmning av pannan .Dykrören till mätare flyttas ut
som en första åtgärd något måste man hitta på
Efter många långa timmar som eldvakt kom jag att åter en gång sitta och läsa instuktionen på esbs "laddventil"
i vissa fall kan det vara nödvändigt att strypa/begränsa cirkulationen ??genomströmningen av ventilen så klart
där har vi det orsaken till problemen. Eftersom det alltid varit problem med att pannan gått upp i temperatur kylts
ner när pumpen startat pendlat under lång tid innan den stabiliserat sig någorlunda var jag nu ganska säker att
"laddventilen" var orsak till problemet med överhettning,den är helt enkelt för trång invändigt eller så kan inte thermostaten öppna för att få tillräcklig genomströmning .En ventil skruvades isär och jag kunde konstatera att på
den punkten hadde jag helt fel stora hål inga som helst problem att kunna få massor av vatten att srömma igenom
fortfarande mal tanken om att det är något lurt med cirkulationen jag kan liksom bara inte släppa den
Pumpen nästa= Myson cp 53 används som "laddpump" 1850liter/timme på högsta fart lika mycket vatten som
hela mitt system innehåller :mad kan bara inte stämma den måste ju hinna kyla 30l/min pannan innehåller 75l
något är helt fel men vad-- hur många kw ger pannan i orginal? den är stämplad 40kw!!! hur många kw ger den efter
modifiering 100kw ?nej nej kan ju inte vara så ,snarare att den ger 25kw med 40kw som absoluta toppnotering i orginal
efter modifiering?? 30kw topp50kw visst ligger det nära sanningen eftersom den tidigare under goda omständigheter hade en tendens till att gå varm 95+
jaha !! konstaterar att pannan är det nog inga fel på men hur 17 har tillverkaren kunnat få till det så precis med ladd-
koppel eftersom acctanken står 1m från pannan kan ju inte rördragningen (visserligen bara 1" rör )vara något problem
de finns ju dom som har 10m mellan tank/panna.
Kan det vara så att man har missat något ni vet man plockar ut delarna vrider och vänder på dem för att se hur får jag
det här att passa ihop och sen nästa osv.funktionen kommer i andra hand eller glöms bort .
Nåväl efter åter några "eldvakter" bläddrande i instuktioner var jag tämligen säker på vad som var fel
Laddventilen sitter på fel ställe-- enligt tillverkarens anvisning på stigaren (Skissen till höger)
den flyttades till returen (OBS MAN MÅSTE VÄNDA THERMOSTATEN) en strypning(3/4") mellan stigare returkopplingen
på den nu svängda esbe ventilen installerades (skiss till vänster)
Vilken skillnad inga problem med överhettning genom att strypa till cirkulatinen/ blandningen i esbe ventilen ,
så här i efter alla turer och ändringar som gjorts kan man konstatera att det gott lika bra att sätta strypningen
på röret utan att flytta ventilen fördelen med att flytta ventilen var/är att stigaren blev fri på hinder /strypningar
man får ett mera fritt flöde till tank på den varma sidan.
Hur styrningen av pump&fläkt är gjord kommer i nästa avsnitt
vi återkommmer mvh pr95
i vissa fall kan det vara nödvändigt att strypa/begränsa cirkulationen ??genomströmningen av ventilen så klart
där har vi det orsaken till problemen. Eftersom det alltid varit problem med att pannan gått upp i temperatur kylts
ner när pumpen startat pendlat under lång tid innan den stabiliserat sig någorlunda var jag nu ganska säker att
"laddventilen" var orsak till problemet med överhettning,den är helt enkelt för trång invändigt eller så kan inte thermostaten öppna för att få tillräcklig genomströmning .En ventil skruvades isär och jag kunde konstatera att på
den punkten hadde jag helt fel stora hål inga som helst problem att kunna få massor av vatten att srömma igenom
fortfarande mal tanken om att det är något lurt med cirkulationen jag kan liksom bara inte släppa denPumpen nästa= Myson cp 53 används som "laddpump" 1850liter/timme på högsta fart lika mycket vatten som
hela mitt system innehåller :mad kan bara inte stämma den måste ju hinna kyla 30l/min pannan innehåller 75l
något är helt fel men vad-- hur många kw ger pannan i orginal? den är stämplad 40kw!!! hur många kw ger den efter
modifiering 100kw ?nej nej kan ju inte vara så ,snarare att den ger 25kw med 40kw som absoluta toppnotering i orginal
efter modifiering?? 30kw topp50kw visst ligger det nära sanningen eftersom den tidigare under goda omständigheter hade en tendens till att gå varm 95+
jaha !! konstaterar att pannan är det nog inga fel på men hur 17 har tillverkaren kunnat få till det så precis med ladd-
koppel eftersom acctanken står 1m från pannan kan ju inte rördragningen (visserligen bara 1" rör )vara något problem
de finns ju dom som har 10m mellan tank/panna.
Kan det vara så att man har missat något ni vet man plockar ut delarna vrider och vänder på dem för att se hur får jag
det här att passa ihop och sen nästa osv.funktionen kommer i andra hand eller glöms bort .
Nåväl efter åter några "eldvakter" bläddrande i instuktioner var jag tämligen säker på vad som var fel
Laddventilen sitter på fel ställe-- enligt tillverkarens anvisning på stigaren (Skissen till höger)
den flyttades till returen (OBS MAN MÅSTE VÄNDA THERMOSTATEN) en strypning(3/4") mellan stigare returkopplingen
på den nu svängda esbe ventilen installerades (skiss till vänster)
Vilken skillnad inga problem med överhettning genom att strypa till cirkulatinen/ blandningen i esbe ventilen ,
så här i efter alla turer och ändringar som gjorts kan man konstatera att det gott lika bra att sätta strypningen
på röret utan att flytta ventilen fördelen med att flytta ventilen var/är att stigaren blev fri på hinder /strypningar
man får ett mera fritt flöde till tank på den varma sidan.
Hur styrningen av pump&fläkt är gjord kommer i nästa avsnitt
vi återkommmer mvh pr95
Nej pumpen fortsätter att gå så länge som panntemperaturen är högre än det inställda .Matss skrev:
Visst jag håller med dig -men nu är konstruktionen så att returen kommer in på översidan av pannan röret går sedan ner mot botten -för att kunna utnyttja en laddomats funktion till fullo borde man göra en anslutning i sidan så lågt som möjligt eller hur lite idiotiskt med anslutning på översidan tanken var väl att det är enkelt att få en vänster /höger i botten
kan ju anslutningen komma på "fel" sida om man inte har en på var sida och pluggar den oanvända.
Har faktiskt övervägt att svetsa en anslutning samt koppla "laddomat" för att kunna få självcirkulation vid eventuellt
strömavbrott .
Som styrning används en triac 1004b-art.nr72-053-39 från ELFA
+250kohm potentiometer fabrikat ? kopplat enlig skiss
Funktion :brytare läge start rökgasfläkten går 100% pumpen 50%
:rökgas över 100c eller vad man väljer kontakten i denna sluter
start&drift ställs i läge drift (brytare s1)
läge drift: panntemperatur under inställt värde fläkt går 100% pump 50%
panntemperatur över inställt värde fläkt går 80% pump 100%
om panntemperaturen överstiger 95c stannar fläkten
Det här var ett sätt att få ner problemen med att pannan ville överhetta då konstruktionen ändrades
( visst går det att förfina mera men det blev platsbrist under panelen så det får duga en tid till )
Ett av problemen med pannan är att röret som går ner mot botten(Retur) tycks vara olämpligt placerat/sluta på fel ställe
när pannan blir varm ibotten (hela systemet har lågt tryck ) verkar det som om det frigörs luft som kan söka sig upp i returen "hot spot" det här har inte hänt sedan pumpstyrningen ändrades enligt skiss.
Kanske det vore läge att sätta in en "laddomat" ändå !
mvh pr95
+250kohm potentiometer fabrikat ? kopplat enlig skiss
Funktion :brytare läge start rökgasfläkten går 100% pumpen 50%
:rökgas över 100c eller vad man väljer kontakten i denna sluter
start&drift ställs i läge drift (brytare s1)
läge drift: panntemperatur under inställt värde fläkt går 100% pump 50%
panntemperatur över inställt värde fläkt går 80% pump 100%
om panntemperaturen överstiger 95c stannar fläkten
Det här var ett sätt att få ner problemen med att pannan ville överhetta då konstruktionen ändrades
( visst går det att förfina mera men det blev platsbrist under panelen så det får duga en tid till )
Ett av problemen med pannan är att röret som går ner mot botten(Retur) tycks vara olämpligt placerat/sluta på fel ställe
när pannan blir varm ibotten (hela systemet har lågt tryck ) verkar det som om det frigörs luft som kan söka sig upp i returen "hot spot" det här har inte hänt sedan pumpstyrningen ändrades enligt skiss.
Kanske det vore läge att sätta in en "laddomat" ändå !
mvh pr95
Primärluften regleras manuellt med en "lucka "på vedpåfyllningen ,på insidan mot vedsidan är en gjutjärns "plåt"
platta från en gammal vedspis fastskruvad med den släta sidan mot vedsidan tänkt att fungera som en förvärmning av
inkommande luft.Med fuktig ved kondenserar det ganska mycket på gjutjäret ångan som bildas kyls tydligen av mot den
svalare "plåten" med inkomande luft.
På bilden nedaför syns luckan för sekundärluften den är vänd så att pannans dragregulator öppnar när temperaturen
stiger i pannan med en ställbar skruv för begränsning av hur mycket den får öppna.
När man tänder är luckan helt stängd
platta från en gammal vedspis fastskruvad med den släta sidan mot vedsidan tänkt att fungera som en förvärmning av
inkommande luft.Med fuktig ved kondenserar det ganska mycket på gjutjäret ångan som bildas kyls tydligen av mot den
svalare "plåten" med inkomande luft.
På bilden nedaför syns luckan för sekundärluften den är vänd så att pannans dragregulator öppnar när temperaturen
stiger i pannan med en ställbar skruv för begränsning av hur mycket den får öppna.
När man tänder är luckan helt stängd
Sammanfattning :hur ser det ut idag ?
När man tittar ser tillbaks i backspegeln , och tänker på hur det fungerade före ändringarna av keramik,
flyttning av ventiler m.m. kan man konstatera att :
pannvalet kanske inte var det bästa , visst har den värmt vatten men hur effektivt
idag går det åt mindre ved laddningen av tank går fortare.
kopplingen av pannan mot tank behöver inte vara som tillverkarens schematiska bild montören ska förstå
och klara av att koppla så optimalt som de förutsättningar utrymmet har.(tyvärr har de flesta rörmontörer dåliga
eller bristfälliga kunskaper i koppling av en panna med accumulatortank ska utföras)
orginal keramiken som var gjord i 3delar med om jag minns rätt 24st hål diam 22mm var ca100mm hög
en tung massa att värma vid start av panna visst hjälper den till att hålla fyren igång när den är uppvärmd
dyr och besvärlig att byta livslängden ca4-5 år i mitt fall
idag består "keramiken" av eldfasta tegel staplade på varandra visst blir det många delar en del klagar på att
keramiken spricker min är full av sprickor redan från början (alla skarver) men om någon del går sönder är det
lätt att ersätta med en ny del , visst får man vara lite försiktig när man fyller på med ved men man behöver inte
kasta in den ---,ska ju staplas tätt för att få bästa fyllning/ resultat ur magasinsvolymen man har.
idag ser jag det bara som positivt att "keramiken" består av många delar den värms upp betydligt fortare
förgasningen av ved kommer igång snabbare.
fortfarande finns det brister och fel övertändning är ett då primärluften kommer in genom vedluckan idag
tillsätts den i mitten på vedmagasinet idealet torde vara i botten på magasinet problemet är att hur utformas
det så att man kan säkerställa att aska inte täpper tillgången på luft.
en aktivare reglering av primär och/eller sekundärluft idag ställer man med öppna en lucka mer eller mindre
kanske inte så idealiskt i alla lägen av förbränningen.
eftersom pannan fortfarande är i gott skick tar det väl många år innan den byts och man får dras med den.
RÖKGAS: i standard utförande låg rökgastemperatur (rgt) med sotad panna fläkt fullt påca.200-220c
idag med fläkten 80-90% mera vatten genomströmning ligger rgt på160-180c skorsten är en ANKI
leca 150mm aktiv höjd 6m ingen dragreglering.
på gång en skorstens dragregulator effter ett givande samtal med Ruben på Transtemper javisst kan man
ändra sig, tidigare ansåg jag att en dragregulator i skorsten inte behövdes men när man inser att skillnaden mellan
vinter och sommar eldning påverkar skorstensdraget får man snällt ta av sig hatten och buga för de vise.
kanske fläkten kan köras 100% om inte skorstensdraget påverkar återstår att prova så fort regulatorn är monterad.
det blev många inlägg några komentarer ville dela med mig av den erfarenhet jag har av att ändra/modifiera en
panna något udda en "prototyp som inte blev färdig innan den kom ut på marknaden"
ska försöka lägga ut en film på hur det ser ut med start/ föbränning/laddningen
idagsläget är jag trots allt nöjd med hur mycket bättre den fungerar och tack vare detta eminenta forum
kan man alltid komma på små knep&knåp som förgyller vardagen för en vedeldare.
PS: frugan kallar mig panndoktor så fort jag går ut genom bakdörren eller sitter sent uppe med datorn på
hoppas de som orkat läsa tråden finner den inte bara underhållande utan också kan finna några tipps
eller underlag för utvecklingen av egna ideer
Mvh pr95 (panndoktorn)
När man tittar ser tillbaks i backspegeln , och tänker på hur det fungerade före ändringarna av keramik,
flyttning av ventiler m.m. kan man konstatera att :
pannvalet kanske inte var det bästa , visst har den värmt vatten men hur effektivt
idag går det åt mindre ved laddningen av tank går fortare.
kopplingen av pannan mot tank behöver inte vara som tillverkarens schematiska bild montören ska förstå
och klara av att koppla så optimalt som de förutsättningar utrymmet har.(tyvärr har de flesta rörmontörer dåliga
eller bristfälliga kunskaper i koppling av en panna med accumulatortank ska utföras)
orginal keramiken som var gjord i 3delar med om jag minns rätt 24st hål diam 22mm var ca100mm hög
en tung massa att värma vid start av panna visst hjälper den till att hålla fyren igång när den är uppvärmd
dyr och besvärlig att byta livslängden ca4-5 år i mitt fall
idag består "keramiken" av eldfasta tegel staplade på varandra visst blir det många delar en del klagar på att
keramiken spricker min är full av sprickor redan från början (alla skarver) men om någon del går sönder är det
lätt att ersätta med en ny del , visst får man vara lite försiktig när man fyller på med ved men man behöver inte
kasta in den ---,ska ju staplas tätt för att få bästa fyllning/ resultat ur magasinsvolymen man har.
idag ser jag det bara som positivt att "keramiken" består av många delar den värms upp betydligt fortare
förgasningen av ved kommer igång snabbare.
fortfarande finns det brister och fel övertändning är ett då primärluften kommer in genom vedluckan idag
tillsätts den i mitten på vedmagasinet idealet torde vara i botten på magasinet problemet är att hur utformas
det så att man kan säkerställa att aska inte täpper tillgången på luft.
en aktivare reglering av primär och/eller sekundärluft idag ställer man med öppna en lucka mer eller mindre
kanske inte så idealiskt i alla lägen av förbränningen.
eftersom pannan fortfarande är i gott skick tar det väl många år innan den byts och man får dras med den.
RÖKGAS: i standard utförande låg rökgastemperatur (rgt) med sotad panna fläkt fullt påca.200-220c
idag med fläkten 80-90% mera vatten genomströmning ligger rgt på160-180c skorsten är en ANKI
leca 150mm aktiv höjd 6m ingen dragreglering.
på gång en skorstens dragregulator effter ett givande samtal med Ruben på Transtemper javisst kan man
ändra sig, tidigare ansåg jag att en dragregulator i skorsten inte behövdes men när man inser att skillnaden mellan
vinter och sommar eldning påverkar skorstensdraget får man snällt ta av sig hatten och buga för de vise.
kanske fläkten kan köras 100% om inte skorstensdraget påverkar återstår att prova så fort regulatorn är monterad.
det blev många inlägg några komentarer ville dela med mig av den erfarenhet jag har av att ändra/modifiera en
panna något udda en "prototyp som inte blev färdig innan den kom ut på marknaden"
ska försöka lägga ut en film på hur det ser ut med start/ föbränning/laddningen
idagsläget är jag trots allt nöjd med hur mycket bättre den fungerar och tack vare detta eminenta forum
kan man alltid komma på små knep&knåp som förgyller vardagen för en vedeldare.
PS: frugan kallar mig panndoktor så fort jag går ut genom bakdörren eller sitter sent uppe med datorn på
hoppas de som orkat läsa tråden finner den inte bara underhållande utan också kan finna några tipps
eller underlag för utvecklingen av egna ideer
Mvh pr95 (panndoktorn)
