5 122 läst · 70 svar
5k läst
70 svar
Länktips. "Hundratals brf:er i kläm efter Eways kollaps"
Om någon här har drabbats av Eway?
https://www.di.se/digital/hundratals-brf-er-i-klam-efter-eways-kollaps/
"Laddoperatören Eways rekonstruktion är igång och handlingar har gått ut till över tvåtusen borgenärer. Bland de drabbade finns cirka 650 bostadsrättsföreningar som låtit Eways förfoga över pengar avsedda för elräkningar."
Resten är, som påpekats nedan, prenumerationsläsning. Men de som är drabbade vet om att dom är drabbade ...!
* * * *
Kanske går att byta bara stolpen? Kostar inget för BRF när laddarna inte används.
"Med RE&GO Pay blir hanteringen av betalningar enkel och bekymmersfri för användaren. Ingen app behöver laddas ner för att användaren ska kunna ladda sin bil eller betala för laddning."
https://reandgo.com/betallosning/losningar/brf-fastighet/
https://www.di.se/digital/hundratals-brf-er-i-klam-efter-eways-kollaps/
"Laddoperatören Eways rekonstruktion är igång och handlingar har gått ut till över tvåtusen borgenärer. Bland de drabbade finns cirka 650 bostadsrättsföreningar som låtit Eways förfoga över pengar avsedda för elräkningar."
Resten är, som påpekats nedan, prenumerationsläsning. Men de som är drabbade vet om att dom är drabbade ...!
* * * *
Kanske går att byta bara stolpen? Kostar inget för BRF när laddarna inte används.
"Med RE&GO Pay blir hanteringen av betalningar enkel och bekymmersfri för användaren. Ingen app behöver laddas ner för att användaren ska kunna ladda sin bil eller betala för laddning."
https://reandgo.com/betallosning/losningar/brf-fastighet/
Redigerat:
Hundratals brf:er i kläm efter Eways kollaps
Laddoperatören Eways rekonstruktion är igång och handlingar har gått ut till över tvåtusen borgenärer. Bland de drabbade finns cirka 650 bostadsrättsföreningar som låtit Eways förfoga över pengar avsedda för elräkningar.Uppdaterad: 28 augusti 2024, 12:41Publicerad: 28 augusti 2024, 11:34
Text
Laddoperatören Ewats har ansökt om rekonstruktion.Foto: Amanda Lindgren
”Många enskilda brukare kommer tvingas betala två gånger för samma el”, säger en företrädare för en samfällighet i Västsverige, som inte vill bli citerad vid namn.
Innan bolagets kris var Eways känt som en av Sveriges ledande installatörer av laddstationer, inte minst för bostadsrättsföreningar och samfällighetsföreningar (exempelvis husägare med en gemensam parkeringsyta). Som mest hade man cirka 45.000 ladduttag i Norden, varav tusentals var publika.
Men expansionen gick för snabbt, skulderna hopade sig och Eways vd Niclas Sahlgren lyckades inte ta in nytt kapital under sommaren. Häromveckan stod det klart att laddoperatören ansökt om rekonstruktion, vilket Di Digital rapporterat.
Tingsrätten har nu godkänt förfarandet och en rekonstruktör vid advokatbyrån Walthon har utsetts. Sent under måndagen uppges denne ha skickat ut handlingar till de berörda borgenärerna, som i många fall är Eways egna kunder.
Di Digital har tagit del av den 55 sidor långa borgenärsförteckningen och räknar till över 2.300 fordringsägare. Bland de största, finns laddteknikbolag som Ctek och Charge Amps. Men, längre ner på listan, finns även mängder med samfälligheter och närmare 650 bostadsrättsföreningar, vars fordringar på Eways i vissa fall är flera hundratusen kronor stora.
I regel kretsar dessa skulder kring ett upplägg där Eways ser ut att ha använt pengar, avsedda för elavgifter, för att täcka andra utgifter.
Eways vd och medgrundare Niclas Sahlgren.Foto:Amanda Lindgren
Förenklat har upplägget har sett ut på följande vis:
• En kund, exempelvis en bostadsrättsförening, låter Eways ansvara för installation av laddboxar i ett parkeringsområde eller ett garage. Eways blir sedan operatör. Man kopplar ihop teknik med en app som visar förbrukning och har en inbakad betalningstjänst.
• Vissa i föreningen, och kanske även utomstående, laddar sina elbilar och betalar hela kostnaden till Eways.
• Eways tar sin beskärda del. Tanken är sedan att de ska återbetala resten, det vill säga kostnaden för själva elförbrukningen, till bostadsrättsföreningen som i sin tur betalar själva elräkningen. Denna återbetalning sker i efterhand, ofta på kvartals- eller halvårsbasis.
Problemet uppstår alltså när Eways använt inbetalningarna till annat och sedan inte kan återbetala. Sena, eller uteblivna betalningar tonar nu upp som en betydande del av de 150 ärenden som Eways tidigare i år hade hos Kronofogden.
”Jag tycker det är etiskt tveksamt att Eways tagit dessa medel i anspråk för att balansera sin likviditet. Pengarna borde avskilts och reserverats för kunden”, säger företrädaren för samfälligheten i Västsverige.
Hans samfällighet upptäckte problemet tidigt, och kom därför undan med blotta förskräckelsen.
EWAYS SKULDER: 178 MKR
Eways totala skulder uppgår till drygt 178 Mkr enligt borgenärsförteckningen.Här kommer några av de viktiga posterna, listade i prioriteringsordning:
Leasinggivare/återtagandeförbehåll: 3,5 Mkr
BDO Mälardalen AB (revisionsbyrå): 840.000 kr
Collectum (administrerar tjänstepensionen ITP): 1,6 Mkr
Semesterlöner: 5,3 Mkr
Skatteskulder: 21,7 Mkr
Skulder som omfattas av ackord: 145,1 Mkr
Över 2.000 fodringsägare tillhör denna, lägst prioriterade kategori, bland annat cirka 650 brf:er.
En annan kund, en bostadsägare som Di Digital talat med, ger en liknande beskrivning. Hans BRF har fått hjälp av Voltiva, en konkurrent till Eways som köpt en del av deras kunder.
”Vår bostadsrättsförening har kört Kronofogden-spåret och även varit i tight dialog med Voltiva. Vi hoppas nu att Voltiva även i fortsättningen gör bättre ifrån sig än Eways”, säger bostadsägaren, som även han vill vara anonym.
Voltivas vd Mikael Ring berättar hur det går till när man tar över kunder från Eways:
”De avtalsöverlåtelser som skett har ett tydligt brytdatum. De finns en tid före, som Eways ansvarar för, och en tid efter, där vi garanterar att laddintäkterna återförs”, säger han.
Slutanvändaren betalar visserligen hela summan direkt vid laddning, man upplägget skiljer sig från det Eways haft.
”Värdet, som är knutet till elkostnaden, hamnar på ett konto som hålls separat från övrig verksamhet. Återbetalning till systemägaren sker sedan automatiskt och månatligen”, säger Mikael Ring.
Di Digital söker rekonstruktören vid advokatbyrån Walthon, samt Eways vd och medgrundare Niclas Sahlgren.
Moderator
· Stockholm
· 52 579 inlägg
Det där ser ju ut som en allvarlig brist i avtalet. Om man låter en extern part ta in betalning så gäller det att säkerställa att det finns något i stil med klientmedelskonto, så att det "förvaltade pengarna" hålls åtskilda.
Moderator
· Stockholm
· 52 579 inlägg
Om ett företag på det här viset "förskingrar" klientmedel, så borde väl rimligen förutsättningen för en lyckad rekonstruktion vara nära noll? Vem vill fortsätta att vara kund i ett bolag som förskingrat.
Den verkliga affärsverksamheten verkar vara att lura folk på pengar. Annars hade ju pengarna varit kvar.
Moderator
· Stockholm
· 52 579 inlägg
Är det någon som vet hur upplägget ser ut? Om man som brf väljer deras tjänst, står de för laddstolpar och installation, som man sedan avbetalar. Eller köper man stolparna, men anlitar firman "bara" för administration av betalningar från medlemmarna för elförbrukningen?
OM de står för investeringen i anläggningen så kan jag förstå om de kan få slut på pengar. Men om de bara är en betalningsförmedlare så verkar det rätt konstigt om de skulle lyckas bränna 145 milj. av sina kunders pengar, samtidigt som de "bara" har en skatteskuld på 21 milj. Skatteskulden ger ett hum om verksamhetens storlek (antal anställda). Om det nu inte är själva affärsiden att bränna kundernas pengar.
OM de står för investeringen i anläggningen så kan jag förstå om de kan få slut på pengar. Men om de bara är en betalningsförmedlare så verkar det rätt konstigt om de skulle lyckas bränna 145 milj. av sina kunders pengar, samtidigt som de "bara" har en skatteskuld på 21 milj. Skatteskulden ger ett hum om verksamhetens storlek (antal anställda). Om det nu inte är själva affärsiden att bränna kundernas pengar.
Funkar för det mesta så att de säljer in en totallösning med installation och drift. Installationen tjänar de förmodligen inga pengar på. De tar in underentreprenörer och för installationen betalar i allmänhet kunden direkt i anslutning till att den driftssätts. Inom ramen för driften läser de av elförbrukning, fakturerar brukare och ska sedan återföra dessa medel till kunden (t ex bostadsrättsföreningen) som efter installation äger boxarna. För detta arbete tar de en avgift per månad. Problemet är att de som artikeln avslöjar även tagit de medel i anspråk som tillhör kunden. De har skrivit avtalen så att utbetalning av de medel de tagit in för kunden sker kvartalsvis eller i vissa fall halvårsvis. Att ta andras pengar i anspråk för att parera egna ekonomiska bekymmer är naturligtvis helt förkastligt. Tjära och fjädrar vore på sin plats för hela bolagsledningen om de varit okej med det.H hempularen skrev:Är det någon som vet hur upplägget ser ut? Om man som brf väljer deras tjänst, står de för laddstolpar och installation, som man sedan avbetalar. Eller köper man stolparna, men anlitar firman "bara" för administration av betalningar från medlemmarna för elförbrukningen?
OM de står för investeringen i anläggningen så kan jag förstå om de kan få slut på pengar. Men om de bara är en betalningsförmedlare så verkar det rätt konstigt om de skulle lyckas bränna 145 milj. av sina kunders pengar, samtidigt som de "bara" har en skatteskuld på 21 milj. Skatteskulden ger ett hum om verksamhetens storlek (antal anställda). Om det nu inte är själva affärsiden att bränna kundernas pengar.
Vad ska man som ekonom göra om man ser ett saldo med plus på ett konto och minus på ett annat? Jag har full förståelse för att det blir på detta sätt. "Man skulle ju ändå få nya medel under sommaren". Då kan man ju temporärt "låna av sig själv".
Rätt lösning blir att medel ska in till anläggningsägaren som sedan får betala för tjänsten. Dock så tror jag det är dyrt att sätta upp en massa klientmedelskonton eller ordna så att den ekonomiska administratören kan ta del av inbetalningar. I princip så behöver dom kunna matcha betalningar vilket blir ett gytter av olika system om det skall ske med automatik.
Nä, låt en operatör läsa av och sen leverera aviseringsdata. Sen får ägaren vidareavisera bäst den kan.
Rätt lösning blir att medel ska in till anläggningsägaren som sedan får betala för tjänsten. Dock så tror jag det är dyrt att sätta upp en massa klientmedelskonton eller ordna så att den ekonomiska administratören kan ta del av inbetalningar. I princip så behöver dom kunna matcha betalningar vilket blir ett gytter av olika system om det skall ske med automatik.
Nä, låt en operatör läsa av och sen leverera aviseringsdata. Sen får ägaren vidareavisera bäst den kan.
Citerar du någon eller är det du skrivit inom citat hur du själv resonerar? Vore ju verkligt illa om advokater, mäklare och större betalningstjänster såsom Klarna som hanterar kundmedel i större omfattning började resonera i stil med det där att det bara dyrt och krångligt att separera medel och hålla sig med en massa klientmedelskonton. Problemet i det här fallet med eWays såsom jag uppfattar det är att de inte lånat av sig själv utan av kunderna. De har tagit in medel för kunds räkning (typ bostadsrättsföreningar) av personer som brukar kundernas (typ bostadsrättsföreningens) anläggning. Sen har de lånat av de pengarna de skulle betalat ut till kunderna (typ bostadsrättsföreningar) när de själva har fått brist i kassan.M merbanan skrev:Vad ska man som ekonom göra om man ser ett saldo med plus på ett konto och minus på ett annat? Jag har full förståelse för att det blir på detta sätt. "Man skulle ju ändå få nya medel under sommaren". Då kan man ju temporärt "låna av sig själv".
Rätt lösning blir att medel ska in till anläggningsägaren som sedan får betala för tjänsten. Dock så tror jag det är dyrt att sätta upp en massa klientmedelskonton eller ordna så att den ekonomiska administratören kan ta del av inbetalningar. I princip så behöver dom kunna matcha betalningar vilket blir ett gytter av olika system om det skall ske med automatik.
Nä, låt en operatör läsa av och sen leverera aviseringsdata. Sen får ägaren vidareavisera bäst den kan.
Redigerat:
Moderator
· Stockholm
· 52 579 inlägg
Men, om de inte har några egentliga investeringar (de äger alltså inte laddstolpar osv, hos kunderna), utan de befriver egentligen bara en betalningsförmedling. De läser av sina elmätare och skickar fakturor till rätt bilägare, vidarebefodrar detta till sina kunder som äger anläggningarna.
Om de "bara" har en skatteskuld på ca 20 milj, och om vi antar att det motsvarar ca 3 månaders skatter (skatteverket brukar inte bli riktigt sura förrän efter ca 3 månader). Då kan de inte ha någon gigantisk organisation som kostar pengar. Jag tycker fortfarande det är märkligt hur en organisation med typ mindre än 100 anställda kan gå så mycket back att de "tvingas" förskingra 150 milj från sina kunder.
Det normala när företag går dåligt är att den största fordringsägaren är skatteverket. OK, om de inte lyckas dra in en spänn i intäkter, så kan givetvis förlusten bli så stor, men varför skaffar man sig en sådan kostnadskostym om intäkter helt saknas.
Här är något som luktar illa.
Om de "bara" har en skatteskuld på ca 20 milj, och om vi antar att det motsvarar ca 3 månaders skatter (skatteverket brukar inte bli riktigt sura förrän efter ca 3 månader). Då kan de inte ha någon gigantisk organisation som kostar pengar. Jag tycker fortfarande det är märkligt hur en organisation med typ mindre än 100 anställda kan gå så mycket back att de "tvingas" förskingra 150 milj från sina kunder.
Det normala när företag går dåligt är att den största fordringsägaren är skatteverket. OK, om de inte lyckas dra in en spänn i intäkter, så kan givetvis förlusten bli så stor, men varför skaffar man sig en sådan kostnadskostym om intäkter helt saknas.
Här är något som luktar illa.
Beror dock på detaljerna i upplägget om medlen i fråga är att betrakta som klientmedel eller egna tillgångar.J Jesper Ronn skrev:
Uppenbarligen har Eways roll varit mycket mer omfattande än att bara hjälpa sina kunder att skyffla betalningar från A till B.
Det är givetvis inte egna tillgångar oavsett hur upplägget sett ut. Då hade inte de 600-700 bostadsrättföreningarna varit borgenärer dvs fordringsägare i rekonstruktionen avseende dessa medel. Deras (eWays) roll i vad avser driftsavtal har av den artikel som delats här och efterföljande artiklar i Dagen Industri att döma just i princip inte varit annan än att läsa av förbrukning och ”skyffla betalningar från A till B”. I det senare ligger att fakturera användarna, ta in betalning och återbetala medlen till ägaren av anläggningen (bostadsrättsföreningen)C cpalm skrev:
Av efterföljande artiklar framgår också att företrädaren för det bolag (laddoperatören Voltiva) det förekommit långtgående planer på en fusion med för att rädda eWays meddelar att fusionen avbryts. Beträffande eWays hantering av kundmedlen säger han typ: Så gör man inte. Så gör inte vi. Vi reserverar dessa medel på ett särskilt konto.
Redigerat: