Vi får nog räkna med att ladda upp batterier med sol i framtiden. På sommaren kommer det ju fungera bra när vi behöver el till våra kylskåp. På vintern kan vi ju elda.. men el behövs till ventilationen.
https://cornucopia.cornubot.se/2021/05/svenska-kraftnats-framtidsanalys.html
https://cornucopia.cornubot.se/2021/05/svenska-kraftnats-framtidsanalys.html
Läste någonstans att en kWh batterilagrad el kostar runt 7 kr/kWh all-inclusive i en småskalig anläggning.
Så det krävs en hel del på antingen priserna på el eller batterier innan det blir aktuellt ur ett ekonomiskt perspektiv. Faktum är att det är väl i princip samma prisnivå som en kWh från ett bensin/dieseldrivet elverk.
Så det krävs en hel del på antingen priserna på el eller batterier innan det blir aktuellt ur ett ekonomiskt perspektiv. Faktum är att det är väl i princip samma prisnivå som en kWh från ett bensin/dieseldrivet elverk.
Så är det, men notera att batterierna bara skall användas då elen är s o m dyrast (riktigt så dyr blir den inte heller). Argumentationen man hör är att den skall medelvärdesbildas med elpriset från den billiga vindkraften/solenergin. Så kan man göra, men då måste det finnas ett intresse för att driva priset på solel/vindel mot noll och det är där resonemanget brister. Det kan inte ske i en öppen marknad om inte även kapitalkostnaderna går mot noll, vilket inte sker.C cpalm skrev:
Hej atommiB, ingen expert i ämnet överhuvudtaget men magkänslan säger mig att lokala batterilager blir viktiga komplement till framtidens energikällor.tommib skrev:
Containersvis med mobila batteripaket, nedgrävda vätgasanläggningar - gärna i kombination med solkraft och inte att förglömma framtidens tänkta elfordonssflotta.
Jo självklart. Men idag är de timmar på året då timpriset överstiger 7 kr väldigt lätträknade.pacman42 skrev:
Sen är det ju inte så enkelt i praktiken. Kalkylkostnaden för batterilagring utgår ju från en viss användningscykel och använder man dem bara några timmar om året så blir nog kostnaden ofantligt mycket högre. Om man räknar med att batterierna har en livslängd på 3 år om de cyklas varje dygn så innebär det ju inte att de håller 300 år om man bara cyklar dem några gånger om året.
Jo tyckte att den var hyffsat ok iaf.
Och pumpkraftverk kan vara lönsamt även för längre perioder men då måste det finnas nån typ av system-avtal för tillhandahållande av frekvens-reglering eller backup-effekt då vindkraft inte levererar. Det lönar sig inte annars.
Tror bilden var utan special avtal för system-tjänster.
Och den kostnaden skulle behöva räknas in i kostnaden för vindkraft/solkraft för att få en rättvisande jämförelse mot kondenskraft/vattenkraft.
Man kan också tänka sig ett elavtal där man faktiskt avtalar att lampan bara lyser när det blåser. Jag tror inte att gemene man skulle vara beredda att betala lika mycket för ett sådant avtal som för ett med stabil leverans.
Man kan också tänka sig ett elavtal där man faktiskt avtalar att lampan bara lyser när det blåser. Jag tror inte att gemene man skulle vara beredda att betala lika mycket för ett sådant avtal som för ett med stabil leverans.
Problemet är att jag tror att de som främst förespråkar vindkraft och att stänga ner kärnkraft inte är de som måste stänga av pga priskänslighet. Det blir lite "let them eat cake" av det hela.
Jag har inte sett att du ställt några frågor, bara kommit med foliehatt "jag litar på allt en mupp på internet skriver" påstående...M mtmmtm skrev:
Svara du istället på ditt egna påstående "Det finns oavsett olika sätt att lagra energi. Marknaden borde kunna lösa detta."
Marknaden borde kunna.... men du har ju i 200 inlägg påstått att det redan är löst?
Exakt hur hade du tänkt lagra enerigin från vindkraft på ett effektivt sätt? Hade du tänkt dig jättestora ballonger som man pumpar upp med el då vi har vindöverskott som man sen "släpper ut" i en vindkraftspark när det är stiltje (vi kan kalla den tekniken för "släppa väder") eller har du nåt annat begåvat förslag? Kom gärna med nåt som är realiserbart NU och som är storskaligt till realiserbara kostnader för de är ju det du säger.... att det finns realiserbara lösningar IDAG som möjliggör klimatneutral elkraft (förutom kärnkraft då).
Och presentera verkliga realiserbara lösningar och kom inte med ditt patetiska patentsvar med Danmark och deras löjliga 50%. Danmark är inget industriland på samma sätt som Sverige och 50% lite när det passar naturen är ingen lösning. Så..... ???
I Danmark finns dessutom en skaplig mängd koleldade kraftverk, förutom det faktum att Danmark har betydande gasfält i Nordsjön.
Förvisso har Vattenfall (ie Sverige!) köpt upp kolkraftverken, men jag tvivlar på att Danmark skulle tillåta oss att elda där och skicka all elen till Sverige (som vi borde göra! - har de sålt så är den vår!) när det kommer ett stort högtryck med stiltje över hela Skandinavien och norra Centraleuropa i ett par veckor. Det brukar bli -25 i Stockholmstrakten, kanske -20 i Malmö... Kallas inte sällan för "Rysshögtryck". I det läge kommer väldigt mycket av luft-värmepumpar att lägga av, det blir en belastnings-topp i kurvan som inte har skådats på flera år!
Kommer inte varje år, men flera gånger varje decenium (men just nu är vi nog vädermässigt inne i en lite varmare period, så om man bara har 5-årigt teflonminne, eller knappt är torr bakom öronen, så har det väl "aldrig" inträffat, och behöver därför inte befaras. Klimatet har alltid varierat, med ett flertal överlagrade cykeltider och kurvformer, så länge som nuvarande människor har dokument och kan analysera - det är "naturligt"!
Men med en regering som skryter med låg medelålder, dvs ringa erfarenhet, och som bevisligen har en mycket låg utbildningsnivå, tja då kan det inte bli annat än gissningar, magkänsla och "mentometer-knappar".
Något annat som "alla" verkar ha glömt är att det även kommer "torr-år" med ungefär samma regelbundenhet. År när vattenkraftmagasinen är halvfulla som bäst. De åren bidrar inte vattenkraften med 50% av elen ens med vårt "gamla vanliga" förbrukningsmönster. Och om vi sedan ökar uttaget med elbilar, järnsvampverk och ett gäng datahallar (men datahallarna är nog inget stort problem, de har dieselmotorer för full drift, så de kan man stänga av elnätet till) - miljö, tja, de har nog 4-taktare i alla fall... Fossilt? Olja? Måste Googla på det ;-)
Men det är klart - flytta ut stålverket från Luleå till Island, där finns det "geo-energi" som räcker ett tag. Svenskarna får väl välja om de skall åka med eller stanna kvar och frysa/hungra ihjäl, för någon annan industri lär vi inte få hit.
Vad det gäller Chalmers, förresten... Precis som KTH, Lund, ... så utbildar de knappast Ingenjörer (längre). Man levererar teknologie magistrar (men det uttalas på engelska för att verka mer världsvant), välövade i att ge önskade svar på tillrättalagda uppgifter och i någon mån i att skriva rapporter så att utbildningen kan kassera in betalningen för "godkänd kurs". Man mäter genomströmning, men inte kvalitet.
Ingenjörskunnande kommer senare, om man har turen att få bra mentorer som lär upp "på det gamla sättet" - lär upp i hur man skall tänka, lägga upp en felsökning, analysera ett problem (med de utmärkta (beräknings-) verktyg som utbildningen gett!)
Och ingenjörskunnande tar tid att ta till sig - man måste jobba, göra saker, bli svettig om ryggen när man inser att ens beräkning inte var så bra - hur ... skall man kunna lösa detta nu... En fördel är om man är intresserad av teknik, håller sig framme och kollar - när jobbet åker till München skippar man BMW-museet och går istället på Tekniska Museet (som är ett av Europas bästa!) etc. Det kallas troligen för att vara en "Nerd" idag, det som på 50-talet var alla husmorstidningars våtaste dröm - att få gifta sig med en Ingenjör! Det är en bråkdel av de som tar examen CTH/KTH/... som kommer att bli Ingenjörer med tiden.
För övrigt har nämnda tekniska museum en rejält stor modell av ett pumpkraftverk, inklusive ett turbin/elmaskin/pump-aggregat från en anläggning som moderniserats med ny utrustning. Där finns även vindsnurra - typ "Bröderna Cartwright" (mer avancerad än man kan tro!) och mycket mycket annat roligt. Översta våningen - musikinstrumentens historia: en gigantisk utställning!
I mitt fall (också E-CTH) var nog den främsta läran en 40 år äldre kollega, maskiningenjör, som i samband med hobbyprojekt tog sig an min utveckling! Metodik och arbetssätt är inte beroende av diciplin! I hans värld skall en ingenjör i varje verkstad kunna instruera och visa alla arbetarna hur varje visst moment vid varje maskin måste utföras, och kunna förklara för dem (korrekt, sakligt och på ett sätt som de förstår) varför det är så. Det är däremot ok om arbetarna sedan lär sig att göra momenten snabbare än Ingenjören kan.
Sedan har jag jobbat på inom antal väldigt olika branscher, vilket också vidgat vyerna en hel del.
Förvisso har Vattenfall (ie Sverige!) köpt upp kolkraftverken, men jag tvivlar på att Danmark skulle tillåta oss att elda där och skicka all elen till Sverige (som vi borde göra! - har de sålt så är den vår!) när det kommer ett stort högtryck med stiltje över hela Skandinavien och norra Centraleuropa i ett par veckor. Det brukar bli -25 i Stockholmstrakten, kanske -20 i Malmö... Kallas inte sällan för "Rysshögtryck". I det läge kommer väldigt mycket av luft-värmepumpar att lägga av, det blir en belastnings-topp i kurvan som inte har skådats på flera år!
Kommer inte varje år, men flera gånger varje decenium (men just nu är vi nog vädermässigt inne i en lite varmare period, så om man bara har 5-årigt teflonminne, eller knappt är torr bakom öronen, så har det väl "aldrig" inträffat, och behöver därför inte befaras. Klimatet har alltid varierat, med ett flertal överlagrade cykeltider och kurvformer, så länge som nuvarande människor har dokument och kan analysera - det är "naturligt"!
Men med en regering som skryter med låg medelålder, dvs ringa erfarenhet, och som bevisligen har en mycket låg utbildningsnivå, tja då kan det inte bli annat än gissningar, magkänsla och "mentometer-knappar".
Något annat som "alla" verkar ha glömt är att det även kommer "torr-år" med ungefär samma regelbundenhet. År när vattenkraftmagasinen är halvfulla som bäst. De åren bidrar inte vattenkraften med 50% av elen ens med vårt "gamla vanliga" förbrukningsmönster. Och om vi sedan ökar uttaget med elbilar, järnsvampverk och ett gäng datahallar (men datahallarna är nog inget stort problem, de har dieselmotorer för full drift, så de kan man stänga av elnätet till) - miljö, tja, de har nog 4-taktare i alla fall... Fossilt? Olja? Måste Googla på det ;-)
Men det är klart - flytta ut stålverket från Luleå till Island, där finns det "geo-energi" som räcker ett tag. Svenskarna får väl välja om de skall åka med eller stanna kvar och frysa/hungra ihjäl, för någon annan industri lär vi inte få hit.
Vad det gäller Chalmers, förresten... Precis som KTH, Lund, ... så utbildar de knappast Ingenjörer (längre). Man levererar teknologie magistrar (men det uttalas på engelska för att verka mer världsvant), välövade i att ge önskade svar på tillrättalagda uppgifter och i någon mån i att skriva rapporter så att utbildningen kan kassera in betalningen för "godkänd kurs". Man mäter genomströmning, men inte kvalitet.
Ingenjörskunnande kommer senare, om man har turen att få bra mentorer som lär upp "på det gamla sättet" - lär upp i hur man skall tänka, lägga upp en felsökning, analysera ett problem (med de utmärkta (beräknings-) verktyg som utbildningen gett!)
Och ingenjörskunnande tar tid att ta till sig - man måste jobba, göra saker, bli svettig om ryggen när man inser att ens beräkning inte var så bra - hur ... skall man kunna lösa detta nu... En fördel är om man är intresserad av teknik, håller sig framme och kollar - när jobbet åker till München skippar man BMW-museet och går istället på Tekniska Museet (som är ett av Europas bästa!) etc. Det kallas troligen för att vara en "Nerd" idag, det som på 50-talet var alla husmorstidningars våtaste dröm - att få gifta sig med en Ingenjör! Det är en bråkdel av de som tar examen CTH/KTH/... som kommer att bli Ingenjörer med tiden.
För övrigt har nämnda tekniska museum en rejält stor modell av ett pumpkraftverk, inklusive ett turbin/elmaskin/pump-aggregat från en anläggning som moderniserats med ny utrustning. Där finns även vindsnurra - typ "Bröderna Cartwright" (mer avancerad än man kan tro!) och mycket mycket annat roligt. Översta våningen - musikinstrumentens historia: en gigantisk utställning!
I mitt fall (också E-CTH) var nog den främsta läran en 40 år äldre kollega, maskiningenjör, som i samband med hobbyprojekt tog sig an min utveckling! Metodik och arbetssätt är inte beroende av diciplin! I hans värld skall en ingenjör i varje verkstad kunna instruera och visa alla arbetarna hur varje visst moment vid varje maskin måste utföras, och kunna förklara för dem (korrekt, sakligt och på ett sätt som de förstår) varför det är så. Det är däremot ok om arbetarna sedan lär sig att göra momenten snabbare än Ingenjören kan.
Sedan har jag jobbat på inom antal väldigt olika branscher, vilket också vidgat vyerna en hel del.
Fyfan vilket raljerande och omodern "bruks-mentalitet". Sen om det var du eller din mentor.... men jag tror jag förstår vad du menar och håller med om en del.S Soltorp40 skrev:
Glad att Du håller med "om en del". Det är helt ok för mig att andra personer tycker annorlunda än jag gör - faktiskt så vore det både tråkigt och hämmande för all utveckling om hela världen vore blåkopior!
Det är inte "Bruksmentalitet" att hantverk kräver träning - varför tror Du att läkare har "AT-tjänstgöring" i 2 år efter sin långa och detaljerade teoriutbildning innan de får jobba på egen hand. Och sedan blir de fortfarande bara "underläkare". Inte förrän de jobbat ett antal år, fått vara med om ett antal varianter etc så kan de avancera till överläkare (och börja ha egna "lärlingar").
Att vara ingenjör är mycket mer än att kunna härleda Lagranges medelvärdessats eller teorin för finita elementmetoden- men om man inte inser det så kanske det känns "omodernt".
I mina ögon är både läkararbete och ingenjörsarbete högutbildat hantverksarbete. Läkarsidan har en överlägset anpassad utbildning för detta, gentemot tekniksidan.
Och, för att knycka lite gammal visdom, varifrån den nu kommer, Ju mer man lär sig om något, desto bättre förstår man hur lite man kan!
Om det som känns "omodernt" möjligen var texten om att en ingenjör skall kunna utbilda de som jobbar med tekniken men har lägre utbildning som var stötande så vill jag fråga: Vem skall utbilda och förkovra "gubbarna" på golvet om inte företagets anställda personal med högre teknisk utbildning? Vem skall förklara för svarvaren varför resultatet blir sämre om man svarvar alltför tjocka skär, eller varför skären slits snabbare om man har fel matningshastighet? Konkret: hur man skall ställa in och handha svarven. Ledtråd: företagets maskiningenjör har ett antal år utbildning i materiallära, bearbetningsteknik, teknik-ekonomi etc. Och i ingenjörsrollen ligger även att man skall kunna lära ut, förmedla kunskap och lära de som är intresserade eller för sitt jobb behöver denna kunskap i sitt jobb. Man skall även kunna ställa upp en kalkyl och föredra för en företagsledning, med bedömning av avbetalningstid, risker och förtjänster mm. Ingenjörsyrket är faktiskt rätt brett!
Det är inte "Bruksmentalitet" att hantverk kräver träning - varför tror Du att läkare har "AT-tjänstgöring" i 2 år efter sin långa och detaljerade teoriutbildning innan de får jobba på egen hand. Och sedan blir de fortfarande bara "underläkare". Inte förrän de jobbat ett antal år, fått vara med om ett antal varianter etc så kan de avancera till överläkare (och börja ha egna "lärlingar").
Att vara ingenjör är mycket mer än att kunna härleda Lagranges medelvärdessats eller teorin för finita elementmetoden- men om man inte inser det så kanske det känns "omodernt".
I mina ögon är både läkararbete och ingenjörsarbete högutbildat hantverksarbete. Läkarsidan har en överlägset anpassad utbildning för detta, gentemot tekniksidan.
Och, för att knycka lite gammal visdom, varifrån den nu kommer, Ju mer man lär sig om något, desto bättre förstår man hur lite man kan!
Om det som känns "omodernt" möjligen var texten om att en ingenjör skall kunna utbilda de som jobbar med tekniken men har lägre utbildning som var stötande så vill jag fråga: Vem skall utbilda och förkovra "gubbarna" på golvet om inte företagets anställda personal med högre teknisk utbildning? Vem skall förklara för svarvaren varför resultatet blir sämre om man svarvar alltför tjocka skär, eller varför skären slits snabbare om man har fel matningshastighet? Konkret: hur man skall ställa in och handha svarven. Ledtråd: företagets maskiningenjör har ett antal år utbildning i materiallära, bearbetningsteknik, teknik-ekonomi etc. Och i ingenjörsrollen ligger även att man skall kunna lära ut, förmedla kunskap och lära de som är intresserade eller för sitt jobb behöver denna kunskap i sitt jobb. Man skall även kunna ställa upp en kalkyl och föredra för en företagsledning, med bedömning av avbetalningstid, risker och förtjänster mm. Ingenjörsyrket är faktiskt rätt brett!
