Gruppförteckning

[yens]

I huset jag köpte fanns en perfekt förteckning som har underlättat ENORMT för både mig och elektrikern. Jag har gått och funderat på hur jag vill ha det när jag har byggt ut elanläggningen, kommit med förslag som sedan elektrikern har accepterat eller modifierat och utfört.

Nu är den gamla kartan väldigt obsolet och jag håller som bäst på att göra en ny som ska vara minst lika exakt som den gamla, både grafisk och textmässigt. På den gamla var det en skiss över huset och alla husets uttag var utsatta och numrerade, med ring runt för förbrukarna och fyrkant runt för radiatorerna. Den nya blir nog med färger istället, mycket roligare

Dessutom stod det markerat vilka kablar som var 2,5 kv, även det bra info eftersom det fanns sådana som var 2,5 kv men bara uppsäkrat med 10a, fint om man vill ha något tyngre någonstans.

 

[Kjell_G]

Verkar vara mest fördelar, får nog gå in och avkräva en förteckning iaf även om den kanske inte behöver vara detaljerad s.o. Men jag inser förstås fördelarna för framtida ägare o elektriker, men som sagt, själv får man ju inte fingra på grejerna

Kjell G

som ändå inte kan låta bli trådarna ibland

 

[Bezt]

Denna tråd var så bra så den var värd att åka upp lite. Kopplade in jordfelsbrytare och passade på att fördela om grupperna lite då faserna var väldigt snedbelastade.
Förhoppningsvis slipper huvudsäkringen gå stup i kvarten nu och det är lättare att hålla lite koll med en aktuell gruppförteckning.
Tack FlyFear för de fina mallarna.

 

[Rikard Ågren]

Då tråden väcktes till liv kan jag väl tipsa om att även Hager har mallar:
http://www.hager.se/index.php?scr=1024&id=1986.403

 

[Patrik_Hed]

Passar på att ställa en fråga; är det någon som vet om vanliga diazedcentraler fortfarande tillverkas? (Bara undrar, vill inte ha alltså.)

//Patrik

 

[Rrrrr]

Finns nog ingen som sätter diazed i bostadshus. Vi sätter diazed rätt ofta inom industrin osv.

 

[Patrik_Hed]

Finns nog ingen som sätter diazed i bostadshus. Vi sätter diazed rätt ofta inom industrin osv.

Ja, visst ja! Porslinssäkringar är väl trögare än dvärgbrytare och passar därmed bättre på industrier?
Vad finns det för tillverkare av diazedcentraler?

//Patrik

 

[Mikael_L]

Ja, visst ja! Porslinssäkringar är väl trögare än dvärgbrytare...

Nää

 

[Patrik_Hed]

Nää

Nehepp, då har elektriker lärt mig fel. Rättar mig i såfall.

//Patrik

 

[Mikael_L]

Tja, jag tar inte gift på det, men inte kan man väl generalisera sådär ...

Du har ju olika karakteristik på automater, B, C och D, och det är även olika karakteristik på diazed, beroende på Träge, flink, GlgG (eller vad tusen det nu heter).
Sen beter dom sig i sak olika.

Men en diazed begränsar väl max genomsläppt energi mer effektivt än en automat ??
Det är väl lättare att få selektivitet med diazed, eller ???
Jag undrar om inte det sista är en anledning att välja dessa i industrin ???

hehe, ser ni så många frågetecken det blev, vad tror ni det beror på?

 

[Rrrrr]

Det "bara känns rejälare" med diazed.. På industri där de oftast går stora strömmar, stora startströmmar osv.. Vet inte riktigt vad de står i föreskrifter/standarder säger, men i handlingar osv brukar de alltid vara projekterat med diazed i industri/verkstäder.

 

[sa3afc]

Industrin vill inte att dom ska behöva bryta en hel central för att behöva byta ut en säkring. Visst finns det automatsäkringar med "klick"-montering, men att byta ut en diazed är enklare.

 

[Patrik_Hed]

Tja, jag tar inte gift på det, men inte kan man väl generalisera sådär ...

Du har ju olika karakteristik på automater, B, C och D, och det är även olika karakteristik på diazed, beroende på Träge, flink, GlgG (eller vad tusen det nu heter).
Sen beter dom sig i sak olika.

Men en diazed begränsar väl max genomsläppt energi mer effektivt än en automat ??
Det är väl lättare att få selektivitet med diazed, eller ???
Jag undrar om inte det sista är en anledning att välja dessa i industrin ???

hehe, ser ni så många frågetecken det blev, vad tror ni det beror på?

Elektrikern berättade att en flink porslinssäkring är trögare än en trög dvärgbrytare (eller så var det att en trög porslinssäkring var trögare än en trög dvärgbrytare. Kanske låter mer logiskt det. ) och därför passade det bättre (i det fallet handlade det om en verkstad).
Fast jag kan ju ha fel, det var något år sen jag fick höra det.

//Patrik

 

[Mikael_L]

Här finns två st från GARO:
http://www.garo.se/fileadmin/garo/PDF_TEKNISKA_UPPG/Gruppschema_2xA5_formular.pdf
http://www.garo.se/fileadmin/garo/PDF_TEKNISKA_UPPG/Gruppschema_A5_formular.pdf

 

[Mikael_L]

Tja, jag tar inte gift på det, men inte kan man väl generalisera sådär ...

Du har ju olika karakteristik på automater, B, C och D, och det är även olika karakteristik på diazed, beroende på Träge, flink, GlgG (eller vad tusen det nu heter).
Sen beter dom sig i sak olika.

Men en diazed begränsar väl max genomsläppt energi mer effektivt än en automat ??
Det är väl lättare att få selektivitet med diazed, eller ???
Jag undrar om inte det sista är en anledning att välja dessa i industrin ???

hehe, ser ni så många frågetecken det blev, vad tror ni det beror på?

Numera vet jag mer.

För att rent generalisera grovt så är en diazed (porslinssäkring) trögare i överströmsområdet och snabbare vid kortslutning.

Men sen har säkringar olika karaktäristik (som jag skrev i inlägget jag citerat).
Och om jag jämför med diazed med gLgG-karaktäristik (som idag verkar vara i princip det enda som rent praktiskt går att få tag på) så är en automat med:
B-karaktäristik snabbare på att lösa för både överström och kortslutning.
En med C-karaktäristik snabbare på att lösa för överström men långsammare för kortslutning.
En med D-karaktäristik långsammare på att lösa för både överström och kortslutning.

Fortfarande lite förenklat skulle jag tro ...