Granntomten är till salu
Granntomten bredvid tomten där jag bor med föräldrarna är till salu just nu.
Den skulle passa perfekt för mina långsiktsbehov nämligen ett ställe att bygga eget snickeri. Det finns ingen detaljplan så det är bara att bygga.
Problemet är att fastighetspriserna har galloperat iväg fullständigt här i byn sedan nya utfarten från stan byggdes.
Säljarna lär ryktesvis vilja ha 20000-25000 euro för tomten vilket är ett vanligt tomtpris numera. Jag har råd att betala 5000 och är för fattig för att få lån och även om någon bank skulle vara så oerhört korkad att de beviljar mig lån skulle jag inte ha råd att varken betala ränta eller amortera i nuläget. Jag klarar knappt vardagen på statens bidrag. Lån är alltså otänkbart.
Att vänta och om ett par år köpa en billig liten gård längre från stan skulle vara en bra ide...... Det skulle vara härligt att kunna flytta från föräldrarna och så skulle jag vara på tryggt avstånd från förorter och bostadsområden. Jag är ju ändå 35 och det smakar trä att tvingas bo hemma ännu.
Problemet är att då måste jag flytta dit för att inte belastas av pendlingskostnader. Att driva ett nystartat snickeriföretag och bygga snickerilokal på småpengar med virke av vindfällen och material från rivningar och samtidigt bo i ett ruckel som har stått tomt i årtionden och sannolikt saknar både el och vatten och centralvärme är mer än jag klarar med en halvskraltig rygg och en hjärna som lätt får återfall i utbrändheten. Att processa loss ersättningar av två före detta arbetsgivare som fördärvade både ryggen och huvudet är väldigt svårt. Jag har ju inte ens råd med advokat och det är så gott som omöjligt i nuläget att bevisa sådant som hände för länge sedan.
Snickerilokalen som jag delar med en kompanjon kommer nämligen knappast att vara tillgänglig mer än 2-3 år till så innan dess måste jag ha en permanent lösning på problemet. Att hyra en lokal ensam är för dyrt för industrilokalhyrorna är vansinniga.
Gissningsvis tar det ett halvår eller år till innan jag är så frisk i ryggen att jag kan börja arbeta där så jag kommer att ha väldigt kort tid på mig att dra ihop investeringskapital till egen snickerilokal.
Ideer?
Den skulle passa perfekt för mina långsiktsbehov nämligen ett ställe att bygga eget snickeri. Det finns ingen detaljplan så det är bara att bygga.
Problemet är att fastighetspriserna har galloperat iväg fullständigt här i byn sedan nya utfarten från stan byggdes.
Säljarna lär ryktesvis vilja ha 20000-25000 euro för tomten vilket är ett vanligt tomtpris numera. Jag har råd att betala 5000 och är för fattig för att få lån och även om någon bank skulle vara så oerhört korkad att de beviljar mig lån skulle jag inte ha råd att varken betala ränta eller amortera i nuläget. Jag klarar knappt vardagen på statens bidrag. Lån är alltså otänkbart.
Att vänta och om ett par år köpa en billig liten gård längre från stan skulle vara en bra ide...... Det skulle vara härligt att kunna flytta från föräldrarna och så skulle jag vara på tryggt avstånd från förorter och bostadsområden. Jag är ju ändå 35 och det smakar trä att tvingas bo hemma ännu.
Problemet är att då måste jag flytta dit för att inte belastas av pendlingskostnader. Att driva ett nystartat snickeriföretag och bygga snickerilokal på småpengar med virke av vindfällen och material från rivningar och samtidigt bo i ett ruckel som har stått tomt i årtionden och sannolikt saknar både el och vatten och centralvärme är mer än jag klarar med en halvskraltig rygg och en hjärna som lätt får återfall i utbrändheten. Att processa loss ersättningar av två före detta arbetsgivare som fördärvade både ryggen och huvudet är väldigt svårt. Jag har ju inte ens råd med advokat och det är så gott som omöjligt i nuläget att bevisa sådant som hände för länge sedan.
Snickerilokalen som jag delar med en kompanjon kommer nämligen knappast att vara tillgänglig mer än 2-3 år till så innan dess måste jag ha en permanent lösning på problemet. Att hyra en lokal ensam är för dyrt för industrilokalhyrorna är vansinniga.
Gissningsvis tar det ett halvår eller år till innan jag är så frisk i ryggen att jag kan börja arbeta där så jag kommer att ha väldigt kort tid på mig att dra ihop investeringskapital till egen snickerilokal.
Ideer?
Utan att vara elak så får du nog försöka sikta mycket lägre än vad du drömmer om nu.
Säg OM du skulle lyckas få fatt i pengarna för tomten av föräldrar, släkt och vänner. Sen då? Du måste ju hosta upp minst lika mycket till för själva verkstaden. Hur har du tänkt den biten?
Din prio just nu borde vara att först o främst läka och försöka hitta ett lämpligt jobb som inte förvärrar dina besvär.
Inte min sak men snickare låter inte lämpligt med en rygg som är dålig.
Sen antingen bo hemma ett par år till samtidigt som du jobbar och att spara ihop en rejäl slant för att kunna påbörja din dröm eller flytta hemifrån.
Sen vill jag bara tillägga att dina förra arbetsgivare inte är de som förstört din rygg eller huvudet. Det är ju faktiskt du själv om du lyft fel t.ex.
Och tagit på dig för mycket utan att säga stopp vilket gjort att du blivit utbränd.
Det är ju en fri arbetsmarknad där man faktiskt får ta tag i sig själv och byta jobb om man mår dåligt fysiskt/psykiskt av jobbet om man inte kan ordna till det tillsammans med chefen.
Säg OM du skulle lyckas få fatt i pengarna för tomten av föräldrar, släkt och vänner. Sen då? Du måste ju hosta upp minst lika mycket till för själva verkstaden. Hur har du tänkt den biten?
Din prio just nu borde vara att först o främst läka och försöka hitta ett lämpligt jobb som inte förvärrar dina besvär.
Inte min sak men snickare låter inte lämpligt med en rygg som är dålig.
Sen antingen bo hemma ett par år till samtidigt som du jobbar och att spara ihop en rejäl slant för att kunna påbörja din dröm eller flytta hemifrån.
Sen vill jag bara tillägga att dina förra arbetsgivare inte är de som förstört din rygg eller huvudet. Det är ju faktiskt du själv om du lyft fel t.ex.
Och tagit på dig för mycket utan att säga stopp vilket gjort att du blivit utbränd.
Det är ju en fri arbetsmarknad där man faktiskt får ta tag i sig själv och byta jobb om man mår dåligt fysiskt/psykiskt av jobbet om man inte kan ordna till det tillsammans med chefen.
Ja... så sant så sant...... jag måste sikta länge men jag vet att jag bygger väldigt mycket åt mig själv för några tusen euro.
Gällande det här att välja själv vet du RalleB inte vad du skriver.
Då jag brände ut mig försökte jag byta arbete men arbetsgivaren tycks ha spritt ryktet att jag var oduglig och krisen 2008 gjorde att det inte fanns något annat arbete att få trots idogt sökande. Det gick så långt att många företag slutade svara i telefon då de såg mitt nummer för jag ringde runt varannan vecka till alla byggföretag i trakten och frågade om de behövde folk och sökte varenda utannonserat arbete.
Jag visste mycket väl hur mycket arbete jag klarade och åtog mig aldrig mer än så men arbetsgivaren försökte stjäla mina verktyg och krävde stora mutor konstant utan kvitto och lät bli att betala lönen och till slut blev jag mordhotad. Han försökte ständigt sabotera mitt arbete för att få mig att göra fel som sedan skulle sonas med ytterligare mutor även om jag bara hade följt ritningarna och hans order. Han försökte först lura mig och sedan tvinga mig att riva asbest utan skydd. Han höll på med allvärldens konster för att knäcka mig psykiskt.
Det skulle ha funnits två andra vägar ut. Att antingen knivhugga ihjäl honom och gömma liket eller att snällt betala alla mutorna och låta honom ta verktygen och acceptera att jag inte fick någon lön och arbeta vidare och riva asbest utan skydd..
Jag kan säga att det var väldigt nära att jag hade stuckit kniven i honom i arbetet en dag när det var som värst helt enkelt för att få en väg ut..... men jag besinnade mig och stämde honom till domstol i stället.
Gällande ryggen var jag 21 år och mån om att skaffa mig goda referenser för framtida arbeten och alldeles för oerfaren och lättlurad.
Jag har med andra ord gjort så gott jag har kunnat och vill inte höra några predikningar från folk som aldrig själva har råkat illa ut.
Att få en anställning efter många års sjukdom är omöjligt eftersom jag inte vill använda alla mina besparingar för att köpa anställningen. Dessutom är jag fortfarande svartlistad i många företag för att jag stämde en arbetsgivare till rätten och fick ut lönen. "Du måste förstå att vi inte kan anställa en som bråkar" säger de.
Jag måste få igång någonting på egen hand och att snickra i en verkstad är ändå lättare än att skyffla betong eller timra eller mura eller någonting annat som jag brukade syssla med.
Gällande det här att välja själv vet du RalleB inte vad du skriver.
Då jag brände ut mig försökte jag byta arbete men arbetsgivaren tycks ha spritt ryktet att jag var oduglig och krisen 2008 gjorde att det inte fanns något annat arbete att få trots idogt sökande. Det gick så långt att många företag slutade svara i telefon då de såg mitt nummer för jag ringde runt varannan vecka till alla byggföretag i trakten och frågade om de behövde folk och sökte varenda utannonserat arbete.
Jag visste mycket väl hur mycket arbete jag klarade och åtog mig aldrig mer än så men arbetsgivaren försökte stjäla mina verktyg och krävde stora mutor konstant utan kvitto och lät bli att betala lönen och till slut blev jag mordhotad. Han försökte ständigt sabotera mitt arbete för att få mig att göra fel som sedan skulle sonas med ytterligare mutor även om jag bara hade följt ritningarna och hans order. Han försökte först lura mig och sedan tvinga mig att riva asbest utan skydd. Han höll på med allvärldens konster för att knäcka mig psykiskt.
Det skulle ha funnits två andra vägar ut. Att antingen knivhugga ihjäl honom och gömma liket eller att snällt betala alla mutorna och låta honom ta verktygen och acceptera att jag inte fick någon lön och arbeta vidare och riva asbest utan skydd..
Jag kan säga att det var väldigt nära att jag hade stuckit kniven i honom i arbetet en dag när det var som värst helt enkelt för att få en väg ut..... men jag besinnade mig och stämde honom till domstol i stället.
Gällande ryggen var jag 21 år och mån om att skaffa mig goda referenser för framtida arbeten och alldeles för oerfaren och lättlurad.
Jag har med andra ord gjort så gott jag har kunnat och vill inte höra några predikningar från folk som aldrig själva har råkat illa ut.
Att få en anställning efter många års sjukdom är omöjligt eftersom jag inte vill använda alla mina besparingar för att köpa anställningen. Dessutom är jag fortfarande svartlistad i många företag för att jag stämde en arbetsgivare till rätten och fick ut lönen. "Du måste förstå att vi inte kan anställa en som bråkar" säger de.
Jag måste få igång någonting på egen hand och att snickra i en verkstad är ändå lättare än att skyffla betong eller timra eller mura eller någonting annat som jag brukade syssla med.
Elektroniktokig
· 2 438 inlägg
... du har ju en gräslig ton, och dålig koll allmänt i detta fallet verkar det som.R RalleB skrev:
Heimlaga, du är 35 år, och dina föräldrar närmar sig kanske de sjuttio.
Kan inte ett alternativ vara att ni bygger en stuga till på föräldrarnas tomt?
Antingen som bostad + verkstad åt dig själv, eller som "undantagsstuga" åt de gamla,
dit de kan flytta när de blir äldre och mindre rörliga och inte orkar med att sköta ett stort hus.
Kan inte ett alternativ vara att ni bygger en stuga till på föräldrarnas tomt?
Antingen som bostad + verkstad åt dig själv, eller som "undantagsstuga" åt de gamla,
dit de kan flytta när de blir äldre och mindre rörliga och inte orkar med att sköta ett stort hus.
Ja...det var så vi skulle göra om tomten skulle vara tillräckligt stor......... men efter många års samboende vill vi ha litet privatliv och inte bo vägg i vägg......
Den delen av tomten där en sytningsstuga skulle rymmas är bara vattensjuk blålera och altså oduglig som byggplats.
Jag funderar på att bo med dem tills jag kommer på fötter och kan köpa ett hus med rejäl tomt och uthus längre från stan.
Den delen av tomten där en sytningsstuga skulle rymmas är bara vattensjuk blålera och altså oduglig som byggplats.
Jag funderar på att bo med dem tills jag kommer på fötter och kan köpa ett hus med rejäl tomt och uthus längre från stan.
