Grannen byter vattenledningar och kopplingar i mitt pumphus utan att informera/fråga!

[Claes Sörmland]

Och lika här, dom som har servitut har inte betalat för huset, dom betalar drift och underhåll=hyreslägenhet.

Man betalar normalt för ett servitut. Detta är ett engångsbelopp som betalas av härskande fastighets ägare till tjänande fastighet ägare för intrånget/belastningen.

 

[Mido11]

 Just ägandet av brunnsanläggningen är ju rätt ointressant när den belastas av ett härskande servitut. Ägandet i sig ger ju inte någon beslutanderätt över brunnsanläggningen vad gäller olika åtgärder som den härskande fastighetens ägare behöver genomföra för att säkra sin rätt till vatten. Servitutet begränsar ju den beslutanderätten för tjänande fastighets ägare.

Att grotta ned sig i vem som äger vilken del (eller andel) av brunnsanläggningen ger sällan någon upplysning om vilka åtgärder som får genomföras av härskande respektive tjänande fastighets ägare.

Men jag tycker TS fråga är intressant: Vad omfattas av servitutet i detta fall. T ex ingår brunnshuset med dess väggar och tak? Att själva brunnen, rör, kranar, pump och tryckkärl omfattas fram till respektive fastighets egen servisledning verkar ju vara klart. Jag skulle spontant säga att även ett brunnshus ingår och att härskande fastighet alltså har en skyldighet att vara med och finansiera dess underhåll enligt servitutstextens regelverk.

Är det/finns det ett härskande servitut? Det har jag missat i så fall...

Fastighetsägare har en skyldighet att sköta om huset där servitut finns för grannar, Fastighetsägare ska betala sin del av reparationer och underhåll men inte mera och kan inte tvingas till att tillåta servituts nytjare att göra förändringar av anläggningen.

Men fastighetsägare har också en möjlighet att förklara vattentäkten som förstörd då upphör servitutet att gälla, finns inget tvingande att de för alltid ska leverera vatten till grannar, då måste fastighetsägaren göra en ny brunn och grannarna får fixa sitt vatten efter bästa oförstånd,
Fundera på den saken en stund 😉 helgen räddad för dej 😀

 

[AG A]

 Just ägandet av brunnsanläggningen är ju rätt ointressant när den belastas av ett härskande servitut. Ägandet i sig ger ju inte någon beslutanderätt över brunnsanläggningen vad gäller olika åtgärder som den härskande fastighetens ägare behöver genomföra för att säkra sin rätt till vatten. Servitutet begränsar ju den beslutanderätten för tjänande fastighets ägare.

Att grotta ned sig i vem som äger vilken del (eller andel) av brunnsanläggningen ger sällan någon upplysning om vilka åtgärder som får genomföras av härskande respektive tjänande fastighets ägare.

Men jag tycker TS fråga är intressant: Vad omfattas av servitutet i detta fall. T ex ingår brunnshuset med dess väggar och tak? Att själva brunnen, rör, kranar, pump och tryckkärl omfattas fram till respektive fastighets egen servisledning verkar ju vara klart. Jag skulle spontant säga att även ett brunnshus ingår och att härskande fastighet alltså har en skyldighet att vara med och finansiera dess underhåll enligt servitutstextens regelverk.

Nja, jag skulle snarast säga att enbart de andra nyttjande fastigheterna har skyldigheter. Dvs om härskande fastighet renoverar/bygger om pumphuset, så måste övriga fastigheter betala sin del.
Men ja tror inte att härskande fastighet har större skyldigheter gällande sin pump, än vad någon vanlig fastighetsägare har. Vill härskande vara utan vatten, så får han/hon det, genom att strunta i underhåll

 

[pmd]

Är det/finns det ett härskande servitut? Det har jag missat i så fall...

Det finns ett servitut. I och med det så finns det en tjänande fastighet och en härskande fastighet.

 

[pmd]

Nja, jag skulle snarast säga att enbart de andra nyttjande fastigheterna har skyldigheter. Dvs om härskande fastighet renoverar/bygger om pumphuset, så måste övriga fastigheter betala sin del.
Men ja tror inte att härskande fastighet har större skyldigheter gällande sin pump, än vad någon vanlig fastighetsägare har. Vill härskande vara utan vatten, så får han/hon det, genom att strunta i underhåll

Fastigheten som pumphuset står på är tjänande fastighet. Grannens (som har byggt om sin vattenledning) fastighet är härskande.

 

[H.M.K.]

Hej
ett grövre rör medger ett större flöde vid samma tryck så ja, om ledningarna är lika långa så kommer det grövre röret ta en större andel av vattnet.

Men tänk nu på vilka driftsförhållanden som råder!

Om man skulle ha tre olika rör från pumphuset som bara står öppna i bortre änden så vattnet flödar fritt så skulle volymfördelningen påverkas av rörens dimension.
Men nu är det inte fallet, utan alla tre ledningarna går till bostäder, och i en bostad vill man ju inte ha inkommande vattenledning fritt flödande, utan man installerar kranar / blandare för att kunna stänga av och i öppet läge begränsa flödet vid tappstället. Flödet när man öppnar kranarna begränsas av kranarna, inte av ledningen, och således kommer ledningens tvärsnittsarea inte att påverka flödet (i praktiken, om man mäter extremt noga kanske man kan få fram någon procents förändring mellan en stor ock liten ledning, men det kommer fortfarande inte att vara praktiskt märkbart och till och med svårt att mäta).

 

[Crocko]

Så om jag ska pumpa däcken på bilen så ska jag välja en tunn slang för att få högre tryck?

Absolut, men det trodde jag alla visste redan, försöker man uppnå samma tryck i ett tjock däck brukar det sluta i katastrof

 

[Crocko]

Hej igen Crocko.

Jag vill även rätta ovanstående påstående så att inte andra användare får för sig felaktigheter. Så här ligger det till med påståendet:

1) Samma tryck mot olika areor ger samma tryck mot alla areor (som finns i direkt närhet till varandra). Alltså ingen tryckskillnad mellan tunna eller grova rörareor.

2) Samma tryck mot olika areor ger olika krafter. Desto större area desto högre kraft. Jag tror att det var detta du tänkte på.

Med formeln tryck = kraft / area så förstår man kanske lättare ovanstående resonemang

När gemene man pratat om tryck hos grannarna så brukar man syfta på vad som händer i kranen hos förbrukaren.

Eftersom ingen av oss vet hur långt bort denna avtappning sker så kan man ju bara använda sig av fysiska grundlagar, så vad tycker du är enkel beskrivning av skillnaden i kranen hos 2 olika brukare av samma pump och den ene har låt säga dubbelt så stor area på sin slang som den andre och allt annat är i övrigt samma?

 

[Crocko]

Nej, det påståendet stämmer inte.
Däremot (och det var kanske detta du ville framföra) så kommer grannen med det större röret att få ett mindre tryckfall i sin rörledning än tidigare (om inte värmekabeln ligger dragen inuti det nya röret).
Fysiken ger att trycket vid hydroforen är lika (inte exakt, men nära nog) till alla 3 fastighetsledningar, och detta tryck kommer av olika anledningar.att variera från en stund till annan. När en användare förbrukar vatten så strömmar det i rörledningen fram till tappstället. Beroende på rörledningslängd, rörtyp, antal böjar, ventiler och dimensionsändringar från hydrofor till tappställe så skapas ett tryckfall över systemet. Resultatet blir ett lägre tryck vid tappstället. Genom att byta ut det långa matarröret från hydroforen till fastigheten till en något större diameter så minskar man en del av denna förlust, och således ökar det tillgängliga vattentrycket vid fastighetens alla tappställen.

PS. Jag har utbildat pumpingenjörer och tekniker i rörströmning och hydrodynamik sedan mitten på 1980-talet)

Nej det var inte det jag ville säga, så din utbildning visade sig helt bortkastad, stackars elever

 

[Alexn72]

Absolut, men det trodde jag alla visste redan, försöker man uppnå samma tryck i ett tjock däck brukar det sluta i katastrof

Ahh isåfall har du helt fel😆

 

[Crocko]

Ahh isåfall har du helt fel😆

Eller hur

 

[Saxdaling]

Läs vad som står skrivet i servitutet!

Vad menar du med den kommentaren. Servitutet ger ju inte grannen rätt att gå in i pumphuset, än mindre en rörfirma.

 

[Claes Sörmland]

Vad menar du med den kommentaren. Servitutet ger ju inte grannen rätt att gå in i pumphuset, än mindre en rörfirma.

Varför menar du det? Jag läser istället servitutstexten som att TS måste ställa brunnen och därmed brunnshuset till härskande fastighet förfogande för underhållsåtgärder. TS kan knappast neka, det skulle förnärma härskande fastighetsägares rätt.

 

[Saxdaling]

Det är en väldigt svår fråga att svara på eftersom servitut bygger på att alla kommer överens och kommunicerar. Lagstiftaren tänker sig alltså att ni ska jobba tillsammans och komma överens så att grannen får vatten på bästa sätt och härskande fastighets ägares rätt därmed inte förnärmas/hindras av ditt agerande och att din fastighet inte belastas onödigt mycket för att säkra denna rätt, t ex att du får problem med vattenleveransen till ditt hus.

Om ni inte gör det då, alltså kommer överens? Ja då blir det gränsdragningsfrågor. Stegen blir då t ex dessa:

1. Grannen med härskande servitut som önskar utföra en åtgärd får först bedöma om det ryms inom servitutet. Menar han det så kan han genomföra åtgärden.

2. Du får nu ta ställning till om åtgärden som grannen har genomfört ryms inom servitutet. Bedömer du så att det inte är fallet så kan du meddela grannen det och be han undanröja resultatet av åtgärden. Finns skada så kan du begära skadestånd.

3. Nu är det upp till grannen att ta ställning till dina påståenden och krav. Grannen kan t ex återställa resultatet av åtgärden och betala skadestånd till dig. Eller vägra med hänvisning till servitutsrätten.

4. Om grannen vägrar får du vända dig till domstol och stämma grannen så att du får ersättning för skadan. Alternativt ansöka om en fastighetsbestämning hos Lantmäteriet så gör mynsigheten en fastighetsbestämning på löpande räkning och avgör hur servitutet ska tolkas i detta avseende. Du kan även vända dig till polisen om grannen har begått begåtts, t ex skadegörelse.

5. Myndigheter och rättsapparat avgör.

Jag tycker att din allmänna inställning är väldigt tveksam och förmodligen helt fel. Servitutet, såsom det har presenterats, säger att härskande fastigheter ska få vatten från TS pump och brunn. En sådan skrivning ger naturligtvis ingen som helst rätt att ställa krav på kapacitet, t ex. Servitutet är från 40-talet och mängden vatten man förbrukade då var nog lite mindre än idag.
Härskande fastighet har absolut ingen rätt att kräva exv ny pump eller djupare borrning för att få mer vatten. Servitutet ger bara rätten att få dela på den kapacitet anläggningen har.
Att TS äger hela anläggningen och har beslutanderätt om alla förändringar är definitivt uppenbart. Ingen granne kan ställa minsta krav på TS.

Observera att servitutet INTE ger grannarna rätt att få den mängd vatten de önskar. Servitutet ger bara rätt att dela på den kapacitet som finns. Ska den ökas så måste det ske efter överenskommelse mellan alla tre fastigheter, eftersom alla ska dela solidariskt på alla kostnader, givetvis även på underhåll av byggnaden.

 

[Claes Sörmland]

Jag tycker att din allmänna inställning är väldigt tveksam och förmodligen helt fel.

Det låter bara som allmänna otrevligheter och personangrepp snarare än att du har något att tillföra i sakfrågan. Kanske är det du som har helt fel, det verkar så.

Servitutet, såsom det har presenterats, säger att härskande fastigheter ska få vatten från TS pump och brunn.

Vi har sett servitutstexten så det finns ingen anledning att mystifiera detta som du gör.

En sådan skrivning ger naturligtvis ingen som helst rätt att ställa krav på kapacitet, t ex. Servitutet är från 40-talet och mängden vatten man förbrukade då var nog lite mindre än idag.

Jag förstår inte hur detta är relevant. Grannen med sitt härskande servitut att haft en servisledning ansluten under lång tid. Det har inte framförts att denna på något sätt inte skulle vara föreninlig med servitutet och rätten till den nämns i servitutstexten. Nu genomför grannen underhåll av denna ledning. Helt i sin ordning och har inte med att ställa några krav på kapacitet.

Härskande fastighet har absolut ingen rätt att kräva exv ny pump eller djupare borrning för att få mer vatten. Servitutet ger bara rätten att få dela på den kapacitet anläggningen har.

Nej så är det inte. Ett servitut ska tolkas med utgångspunkt från vad ändamålet var när det skrevs. Man ska också ta hänsyn till samhällets allmänna tekniska utveckling för att hålla ändamålet aktuellt. Så jo, brunnsanläggningen ska hållas tillgänglig för grannen så att denne kan utöva sitt servitut, d v s ta vatten. Hur kostnaderna ska fördelas finns reglerat i servitutet.

Att TS äger hela anläggningen och har beslutanderätt om alla förändringar är definitivt uppenbart. Ingen granne kan ställa minsta krav på TS.

Nej. Servitutet ger grannen rätt att ta vatten. Detta kan tjänande fastighet inte hindra hur mycket dess ägare än vill.

Observera att servitutet INTE ger grannarna rätt att få den mängd vatten de önskar. Servitutet ger bara rätt att dela på den kapacitet som finns.

Det är en tolkning som du gör som jag inte ser klart stöd för. Tvärt om så ger servitutstexten grannen rätt att ta vatten från brunnen. Det står inget om att en viss pumpanläggnings kapacitet begränsar detta. Sannolikheten att pumpanläggningen är från 1940-talet när servitutet skrevs är dessutom avlägsen.

Ska den ökas så måste det ske efter överenskommelse mellan alla tre fastigheter, eftersom alla ska dela solidariskt på alla kostnader, givetvis även på underhåll av byggnaden.

Ja, lagstiftaren förväntar att alla samarbetar kring brunnen. Det innebär inte att TS har vetorätt, utan att TS förväntas samarbeta så att servitutets ändamål upprätthålls.