Grannen byter vattenledningar och kopplingar i mitt pumphus utan att informera/fråga!

[Dilato]

Servitut har ALLTID en härskande (den som tjänar på servitutet) och en tjänande (markägaren).

Eller rättare, en eller flera härskade, det förekommer ofta flera härskande precis som i detta fallet med två härskande.😉

 

[Claes Sörmland]

Eller rättare, en eller flera härskade, det förekommer ofta flera härskande precis som i detta fallet med två härskande.😉

Hm. Det hade jag missat men står ju i trådstart.

Det innebär att det är ett servitut som hör till flera fastigheter gemensamt. Nu plötsligt kickar samfällighetslagen in för förvaltningen av brunnen. Det beror på 1 § 3 i samfällighetslagen gör att den är tillämplig för sådana gemensamma servitut.

Därmed finns också en lagreglerad förvaltningsform av pumpen. Den förvaltas som en samfällighet enligt samfällighetslagen.

 

[Gimp]

När gemene man pratat om tryck hos grannarna så brukar man syfta på vad som händer i kranen hos förbrukaren.

Eftersom ingen av oss vet hur långt bort denna avtappning sker så kan man ju bara använda sig av fysiska grundlagar, så vad tycker du är enkel beskrivning av skillnaden i kranen hos 2 olika brukare av samma pump och den ene har låt säga dubbelt så stor area på sin slang som den andre och allt annat är i övrigt samma?

Tror du har lyckats vända på begreppen, friktionen i slangen är proportionerlig mot flödet, dvs ju högre hastighet på vattnet desto mer friktion och därmed lägre tryck vid tappstället.
Så med samma flöde i liter per minut kommer en grövre slang ge lägre tryckförlust och därmed högre tryck vid kranen.

 

[Saxdaling]

Det stämmer som flera av oss har sagt att tjänande fastighet inte har underhållsskyldighet. Men härskande fastighet har rätt att ta vatten från brunnsanläggningen, alltså också rätt att underhålla den även om tjänande fastighets ägare inte är intresserad. Läs 14 kap jordabalken så får du mer detaljer om hur servitut fungerar. Tyvärr lite ålderdomligt och krångligt språk i den lagtexten:

[länk]

Det intressanta med lagtexten är att den enbart handlar om fall där den härskande fastigheten äger anläggningen som servitutet avser. Det saknas tydliga regler för underhåll, mm av anläggningen om den ägs av den tjänande fastigheten. Onödig miss i lagtexten.

 

[Claes Sörmland]

Det intressanta med lagtexten är att den enbart handlar om fall där den härskande fastigheten äger anläggningen som servitutet avser. Det saknas tydliga regler för underhåll, mm av anläggningen om den ägs av den tjänande fastigheten. Onödig miss i lagtexten.

 Nej tvärt om. Det är tjänande fastighet och ibland dess fastighetstillbehör (t ex byggnader och anläggningar) som belastas av servitut. Härskande fastighet får en rätt att nyttja och underhålla, som t ex TS brunn/brunnsanläggning. (Det går att avtala om att tjänande fastighets ägare ska underhålla men det är en undantagsmöjlighet som då ska stå i avtalsservitutet. I TS avtalsservitut så står det inte vad jag kan se.)

 

[Saxdaling]

Hm. Det hade jag missat men står ju i trådstart.

Det innebär att det är ett servitut som hör till flera fastigheter gemensamt. Nu plötsligt kickar samfällighetslagen in för förvaltningen av brunnen. Det beror på 1 § 3 i samfällighetslagen gör att den är tillämplig för sådana gemensamma servitut.

Därmed finns också en lagreglerad förvaltningsform av pumpen. Den förvaltas som en samfällighet enligt samfällighetslagen.

Om den punkten i 1§ är tillämplig borde rimligen tingsrätten ha krävt (sett till) att en samfällighet bildas samtidigt som servitutet registreras. Man kan knappast agera som om en samfällighet finns utan att den de facto existerar. Vi vet exv inte om samfällighetslagen hade samma lydelse på 40-talet.

 

[Claes Sörmland]

Om den punkten i 1§ är tillämplig borde rimligen tingsrätten ha krävt (sett till) att en samfällighet bildas samtidigt som servitutet registreras. Man kan knappast agera som om en samfällighet finns utan att den de facto existerar. Vi vet exv inte om samfällighetslagen hade samma lydelse på 40-talet.

Nej så fungerar det inte. Ett delat servitut kan upprättas som ett avtalsservitut mellan flera parter (minst två). Det är direkt gällande och utgör då en samfällighet i samfällighetslagens mening. Det behöver inte registreras någonstans för att blir gällande. Man förvaltar samfälligheten med delägarförvaltning. Önskar man en samfällighetsförening för att förvalta samfälligheten så får man bilda en sådan genom att kalla till konstituerande möte och regga den hos Lantmäteriet. Den blir laglig först när Lantmäteriet beslutar att regga den.

 

[Claes Sörmland]

Nu läste jag på lite om den lagstiftning som gällde när servitutet upprättades på 40-talet. Det var då 1907 års Lag om servitut (ServL). Det är alltså mot den fonden man kan förstå hur det är tänkt att servitutet ska fungera avseende underhåll och drift av av brunnsanläggningen.

ServL innehöll ett generellt förbud mot att tjänande fastighets ges skyldighet att underhålla anläggningar som i sig representerar själva förmånen för härskande fastighet. Alltså ett förbud mot positiva presentationer. Se domen NJA 1954 s. 166. Därmed står det nog rätt klart att den som ska underhålla anläggningen är härskande servitutsägare, alltså grannarna och inte TS. Det är också huvudregeln enligt jordabalkens regler som infördes först 1972 och nu är gällande.

Läs detta exjobb från sid 20:
https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=9137954&fileOId=9138320

 

[Claes Sörmland]

Det fanns en möjlighet även i ServL att tjänande fastighet stod för underhåll av anläggningen om detta avtalades. Förbudet mot positiva prestationer för tjänande fastighet var således inte absolut, man kunde avtala om det. Detta liberaliserades sedan ännu lite mer när jordabalken kom 1972.

 

[Anna_H]

ServL innehöll ett generellt förbud mot att tjänande fastighets ges skyldighet att underhålla anläggningar som i sig representerar själva förmånen för härskande fastighet.

Dock måste man ju tänka på att även tjänande fastighet nyttjar anläggningen i detta fall. Jag tolkar det mer som att texten innebär att tjänande fastighet inte ska drabbas av extra kostnader på grund av att det finns ett servitut.

Dvs så som de gjort här, att tjänande fastighet sköter underhållet av pumphuset med innehåll och de delar på kostnaden.

 

[Claes Sörmland]

Dock måste man ju tänka på att även tjänande fastighet nyttjar anläggningen i detta fall. Jag tolkar det mer som att texten innebär att tjänande fastighet inte ska drabbas av extra kostnader på grund av att det finns ett servitut.

Dvs så som de gjort här, att tjänande fastighet sköter underhållet av pumphuset med innehåll och de delar på kostnaden.

Jag tänker så här: Det finns ju inget förbud mot att tjänande fastighets ägare genomför underhåll. Bara att det som huvudregel inte ska åligga tjänande fastighet att behöva göra det.

T ex om TS inte länge vill använda brunnen, låt oss säga att hon borrar en helt ny brunn. Då åligger det inte henne att för all framtid underhålla anläggningen åt de andra fastighetsägarna som har härskande servitut. Det är deras huvudvärk att sköta det om de vill ha vatten från anläggningen.

Sen har vi väl inte sett någon formulering i TS servitut som antyder att underhåll ska ligga på henne? Det är väl mer självvalt för att det låg närmast. Inte heller har vi sett servitutet som den andra grannen har, den som inte renoverar, men det verkar ju som att denna brunnsanläggning är samfälld för de två härskande fastigheterna i form av ett gemensamt servitut.

 

[Mido11]

Servitut har ALLTID en härskande (den som tjänar på servitutet) och en tjänande (markägaren).

Jo men det är en annan sak, det är parten inte servitutet.

 

[Alfredo]

Jo men det är en annan sak, det är parten inte servitutet.

Vad menar du?

 

[Anna_H]

Jo men det är en annan sak, det är parten inte servitutet.

Det är inte en annan sak. Det är du som inte har förstått hur servitut fungerar.

Ett servitut sätts upp när en fastighet behöver något som inte inryms på den egna fasigheten. Det kan vara infart till fastigheten (som då även får användas som utfart, för att vara övertydlig), det kan vara avlopp, brunn, brygga och en mängd andra saker.

I detta fall är det tillgång till vatten servitutet gäller.
Man har då en TJÄNANDE fastighet där brunnen finns, och en eller flera HÄRSKANDE fastigheter, som använder servitutet. Tjänande fastighet får inte hindra härskande fastighet, men kan inte heller tvingas att bekosta anläggningen, om det inte står i servitutet (många med vägservitut tror att tjänande fastighet ska sköta om vägen också, så är det oftast inte).

I just detta fall nyttjar även tjänande fastighet källan, vilket ju är det vanligaste när det gäller vatten.

 

[Mido11]

Det är inte en annan sak. Det är du som inte har förstått hur servitut fungerar.

Ett servitut sätts upp när en fastighet behöver något som inte inryms på den egna fasigheten. Det kan vara infart till fastigheten (som då även får användas som utfart, för att vara övertydlig), det kan vara avlopp, brunn, brygga och en mängd andra saker.

I detta fall är det tillgång till vatten servitutet gäller.
Man har då en TJÄNANDE fastighet där brunnen finns, och en eller flera HÄRSKANDE fastigheter, som använder servitutet. Tjänande fastighet får inte hindra härskande fastighet, men kan inte heller tvingas att bekosta anläggningen, om det inte står i servitutet (många med vägservitut tror att tjänande fastighet ska sköta om vägen också, så är det oftast inte).

I just detta fall nyttjar även tjänande fastighet källan, vilket ju är det vanligaste när det gäller vatten.

Jag förstår hur servitut fungerar men du verkar inte fatta skilnaden mellan avtal och part så ta ditt mästrande och dra...