Nä inte dolt fel, det är ju inte svårt att böja sej ner på visningen och kolla om det finns luftspalt.R rickardk skrev:
Om fasaden istället vore struken med slamfärg hade nog de flesta bräderna klarat sej då det främst är den olämpliga färgen som gjort att fukten stängts in i din panel.
Mmm ja kanske, men i det här fallet så går altanen dikt an mot fasaden, så det hade inte varit möjligt att inspektera luftspalten underifrån.F fribygg skrev:
Så det jag behöver göra är att ta bort panelen, montera ny vindduk, spika läkt och sen sätta tillbaka panelen.
Behövs både ströläkt och spikläkt?
Det är inte nödvändigt med luftspalt bakom fasaden. Orsaken till att det alltid föreskrivs i alla moderna guider är för att fasaden ska ha en chans att överleva moderna plastfärger. Annars blir resultatet exakt det som din panel uppvisar.
En träfasad är aldrig vattentät mot slagregn. Den måste kunna hantera att det tränger in vatten bakom panelen. Det bästa sättet att hantera den fukten är med fukttåligt virke, dvs långsamvuxen kådrik kärnfura eller kärnek. När det gäller att hindra vatteninträngning så gott det går så sköts det genom att man spikar fast locklisterna ordentligt, dvs tillräckligt långa spik och tillräckligt tätt spikavstånd om det är dålig kvalitet på läkten, (skev och krokig).
Sedan som nämnts är asfaboard eller minerit bättre vindtätningsmtrl än vindpapp. Det är också viktigt med ett gott vindskydd även på insidan av väggen. Ju bättre vindtätad insida desto mindre risk att fukten trycks in i väggstommen av blåsten.
I ditt fall på västkusten med det klimat som där råder är det nog lämpligt med luftspalt för att minska riskerna med fukt i stommen, oavsett färgtyp. Hur mkt luftspalt beror ofta på vad som fungerar rent praktiskt att tjocka på väggen på ett befintligt hus. Med ströläkt minskar risken med fukt ytterligare, men annars, som du märkt, är fasaden luftig i sig själv, men att snedsåga spikläkten 22,5 grader både upptill och nedtill gör att inträngande vatten leds ut mot fasaden istället för att fukta upp väggen mot stommen.
Du kan också förbereda för nästa fasadbyte genom att se till att det går att ta en cirkelsåg och snedkapa (22,5 grader eller mer) fasadbrädorna t ex i höjd med underkant av fönstren och då att det finns spikläkt under och över, (och ev rakt bakom) så slipper du byta hela fasaden. Det räcker att byta den nedre delen för det är alltid den som blir dålig. 50-100 cm upp på fasaden brukar det aldrig vara ngt problem med röta för att där blir det inte lika blött och dessutom mkt mer sällan.
Kan ju också tillägga att med en hårdgjord yta såsom en altan direkt mot fasaden så kommer den att ruttna om inte allt för lång tid oavsett. Det blir så mkt markskvätt upp på fasadens nederkant så den kommer nästan konstant att vara dyngsur. Om det däremot är 10-30 cm hög sockel och dessutom lite längre gräs så blir det inget markskvätt alls.
En träfasad är aldrig vattentät mot slagregn. Den måste kunna hantera att det tränger in vatten bakom panelen. Det bästa sättet att hantera den fukten är med fukttåligt virke, dvs långsamvuxen kådrik kärnfura eller kärnek. När det gäller att hindra vatteninträngning så gott det går så sköts det genom att man spikar fast locklisterna ordentligt, dvs tillräckligt långa spik och tillräckligt tätt spikavstånd om det är dålig kvalitet på läkten, (skev och krokig).
Sedan som nämnts är asfaboard eller minerit bättre vindtätningsmtrl än vindpapp. Det är också viktigt med ett gott vindskydd även på insidan av väggen. Ju bättre vindtätad insida desto mindre risk att fukten trycks in i väggstommen av blåsten.
I ditt fall på västkusten med det klimat som där råder är det nog lämpligt med luftspalt för att minska riskerna med fukt i stommen, oavsett färgtyp. Hur mkt luftspalt beror ofta på vad som fungerar rent praktiskt att tjocka på väggen på ett befintligt hus. Med ströläkt minskar risken med fukt ytterligare, men annars, som du märkt, är fasaden luftig i sig själv, men att snedsåga spikläkten 22,5 grader både upptill och nedtill gör att inträngande vatten leds ut mot fasaden istället för att fukta upp väggen mot stommen.
Du kan också förbereda för nästa fasadbyte genom att se till att det går att ta en cirkelsåg och snedkapa (22,5 grader eller mer) fasadbrädorna t ex i höjd med underkant av fönstren och då att det finns spikläkt under och över, (och ev rakt bakom) så slipper du byta hela fasaden. Det räcker att byta den nedre delen för det är alltid den som blir dålig. 50-100 cm upp på fasaden brukar det aldrig vara ngt problem med röta för att där blir det inte lika blött och dessutom mkt mer sällan.
Kan ju också tillägga att med en hårdgjord yta såsom en altan direkt mot fasaden så kommer den att ruttna om inte allt för lång tid oavsett. Det blir så mkt markskvätt upp på fasadens nederkant så den kommer nästan konstant att vara dyngsur. Om det däremot är 10-30 cm hög sockel och dessutom lite längre gräs så blir det inget markskvätt alls.
Tack för tips!Oldboy skrev:
Jag har frilagt altanen från fasaden och skrapat bort det nedersta av färgen så att brädorna torkar ut lite i alla fall.
Har landat i att vänta med fasadbytet, badrummet behöver bli färdigt först, så fasaden får vänta till sommaren.
Tänker att när jag sätter ströläkten hade det varit fint om man kunde sätta den på någon slags distans för att slippa spikläkt. Finns det någon sådan produkt?
Jag brukar ofta titta in på Träguiden för att få stöd och inspiration. Har byggt ytterväggar ett par gånger genom att titta där.
Senast följde jag guiden nedan men skippade "yttre isolerskikt" då det inte behövdes för den byggnaden.
https://www.traguiden.se/konstrukti...-detaljlosningar/yttervagg-med-staende-panel/
Senast följde jag guiden nedan men skippade "yttre isolerskikt" då det inte behövdes för den byggnaden.
https://www.traguiden.se/konstrukti...-detaljlosningar/yttervagg-med-staende-panel/
Tycker väl ändå det är lite märkligt att lägga 100% fokus på färgen när det finns glipor vid lockläkten på 5-10 mm.
Även om man inte räknar med att en fasad blir helt tät, så behöver det ju inte vara öppet rakt in.
Nu spikar man ju inte lockläkten i panelen, så om det inte finns nåt att spika i på rimliga avstånd, så är väggen reglad för glest.
Om man inte använt extremt krokig läkt, så ska den ju gå att få dit tätt genom att spika ordentligt.
Även om man inte räknar med att en fasad blir helt tät, så behöver det ju inte vara öppet rakt in.
Nu spikar man ju inte lockläkten i panelen, så om det inte finns nåt att spika i på rimliga avstånd, så är väggen reglad för glest.
Om man inte använt extremt krokig läkt, så ska den ju gå att få dit tätt genom att spika ordentligt.