Nu är nog detta en sanning med modifikation, då vi ignorerar intermittensproblemet, igen. Dom må vara en nettoexportör över året sett, men många gånger om året är dom en importör och då det inte blåser är dom beroende av naturgas, vilket drar upp priserna på marknaden. Volatiliteten är ett problem, som alltid.Mikael_L skrev:
Frankrike har dessutom varit en nettoexportör varje år ända upp till 2021 och då olikt Tyskland har deras export varit stabilare och kunnat anpassas mera efter behovet (fransmännen använder kärnkraft för load-following). Det är först i 2022 som dom blivit nettoimportör, priserna började stiga flera år innan det och problemen inom der europeiska elnätet påtalades flera år innan också. Frankrikes import 2022 är på ca 4000 GWh i år och dom brukar exportera mellan 25,000 till 46,000 GWh. Det franska exportbortfallet har säkert en effekt i år, men upp tills 2021 så gjorde det inte det och då var redan priserna rekordhöga i europa.
Som tur är kommer det franska bortfallet korrigeras relativt snabbt jämfört med andra länders situation. Men det kommer inte vända på elpriserna eftersom så många andra är beroende av naturgas i europa. Det blir inte bättre. 2023 förväntas Tyskland bli en nettoimportör av el istället då de resterande kärnkraftverken stängs.
https://twitter.com/BurggrabenH/status/1567929340737863680
P.S. från samma tråd
https://twitter.com/BurggrabenH/status/1568013678506823682
Utsikten för europa ser mörk ut oavsett:
https://twitter.com/BurggrabenH/status/1567971515022589953
Redigerat:
Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 1 684 inlägg
Pudlar (iaf delvis ;- ) angående orsaken och hänvisar till DennisCA inlägg ovan. Men faktum kvarstår att återstående kärnkraftverk läggs på is och kolkraften åter aktiveras med Habecks god minne.
De kan säker få låna några kronor till detta från riksgäldens feta konto med flaskhalsintäckter.
Redigerat:
Vidare kan jag tillägga den Franska regeringen mellan 2015-2020 hade som mål att lägga ner 50% av kärnkraften innan 2025. Ja ni läste rätt. Dom stängde ett kraftverk i 2019 och ni kan ju räkna ut vad detta resulterade gällande underhållet på redan gamla reaktorer i 5 år då dom ändå skulle stängas ner. Så det krävdes 5 år av vad jag föredrar att tänka på som "internt sabotage" för att situationen i 2022 skulle uppstå.
I 2020 blev det dock uppenbart för dom hur detta började bli ett totalt magplask och att naturgasen redan då började bli dyr. Då lade dom om skutan men mycket skada har redan skett.
I 2020 blev det dock uppenbart för dom hur detta började bli ett totalt magplask och att naturgasen redan då började bli dyr. Då lade dom om skutan men mycket skada har redan skett.
Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 1 684 inlägg
Väl värt att notera att anlägga vindkraft till havs kostar nästa lika och tar ungefär lika lång till att färdigställa som kärnkraft.harka skrev:
Intressant artikel angående ämnet:
Redigerat:
Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 1 684 inlägg
Hånade finska reaktorn ser ut att bli en succé
Länge framställdes reaktorn Olkiluoto 3 som ett skräckexempel i kärnkraftsdebatten. Kanske var det fördyringen och förseningen av detta bygge som Magdalena Andersson hade i åtanke när hon sa tydligt nej till ny kärnkraft i sitt installationstal i november ifjol.
Men nu har reaktorn – som ligger på Finlands västkust, ungefär i höjd med Söderhamn – äntligen börjat producera el. I december tas den i kommersiell drift och den väntas producera 13 TWh årligen, motsvarande en sjundedel av landets elkonsumtion.
Tajmingen kunde inte ha varit bättre.
I våras stoppades elimporten från Ryssland och inför vintern har finländska myndigheter varnat för att det finns risk för frånkopplingar. Den risken minskar nu tack vare den nya reaktorn. Därmed blir det också svårare för Putin att använda energin som ett vapen för att splittra Europa i synen på stödet till Ukraina.
Investeringen är dessutom på väg att bli en ekonomisk succé. Enligt en enkel överslagsräkning kan Olkiluoto 3, med dagens höga elpriser, vara återbetald inom mindre än sex år. Riktigt så lysande blir knappast affären om man räknar med räntor, underhållskostnader och hanteringen av kärnavfallet med mera.
Men när svenska företag brottas med skyhöga elräkningar kan flera stora finska företag i stället räkna med billig kärnkraftsel. TVO – företaget bakom Olkiluoto 3 – drivs nämligen enligt Mankalaprincipen där delägarna får köpa elen till självkostnadspris, bland ägarna finns skogsbolagen UPM och Stora Enso.
Sverige har all anledning att följa storebror Finland även på energiområdet.
Med klokare politik hade även Sverige kunnat vara på god väg att inviga nya reaktorer vid det här laget.
Planerna på Ringhals 5 och 6 stoppades som bekant av regeringen Löfven.
Men företaget Industrikraft – med delägare som Boliden, Holmen och SCA – hade också planer på att låta bygga en ny reaktor enligt Mankalaprincipen.
Vattenfall drog sig dock ur det projektet 2011 med hänvisning till bristande lönsamhet. Då varnade Industrikrafts vd Mats Gustavsson för att Sverige skulle kunna lida av elbrist efter år 2020. Tyvärr lyssnade ingen på hans larm.
Åtta år av rödgrönt styre har inneburit åtta förlorade år för den klimatsmarta kärnkraften.
Därför är det utmärkt att Moderaterna nu planerar för ett snabbspår för nya reaktorer med slopade ansökningsavgifter, enklare tillståndsprocess och snabbare domstolshantering.
Men för att fler reaktorer ska komma till stånd måste kärnkraften också få betalt för de systemtjänster man erbjuder genom att elen är planerbar. Sverige behöver ju el även vindstilla dagar.
Sverige har all anledning att följa storebror Finland även på energiområdet.
https://www.expressen.se/ledare/hanade-finska-reaktorn-ser-ut-att-bli-en-succe/
Länge framställdes reaktorn Olkiluoto 3 som ett skräckexempel i kärnkraftsdebatten. Kanske var det fördyringen och förseningen av detta bygge som Magdalena Andersson hade i åtanke när hon sa tydligt nej till ny kärnkraft i sitt installationstal i november ifjol.
Men nu har reaktorn – som ligger på Finlands västkust, ungefär i höjd med Söderhamn – äntligen börjat producera el. I december tas den i kommersiell drift och den väntas producera 13 TWh årligen, motsvarande en sjundedel av landets elkonsumtion.
Tajmingen kunde inte ha varit bättre.
I våras stoppades elimporten från Ryssland och inför vintern har finländska myndigheter varnat för att det finns risk för frånkopplingar. Den risken minskar nu tack vare den nya reaktorn. Därmed blir det också svårare för Putin att använda energin som ett vapen för att splittra Europa i synen på stödet till Ukraina.
Investeringen är dessutom på väg att bli en ekonomisk succé. Enligt en enkel överslagsräkning kan Olkiluoto 3, med dagens höga elpriser, vara återbetald inom mindre än sex år. Riktigt så lysande blir knappast affären om man räknar med räntor, underhållskostnader och hanteringen av kärnavfallet med mera.
Men när svenska företag brottas med skyhöga elräkningar kan flera stora finska företag i stället räkna med billig kärnkraftsel. TVO – företaget bakom Olkiluoto 3 – drivs nämligen enligt Mankalaprincipen där delägarna får köpa elen till självkostnadspris, bland ägarna finns skogsbolagen UPM och Stora Enso.
Sverige har all anledning att följa storebror Finland även på energiområdet.
Med klokare politik hade även Sverige kunnat vara på god väg att inviga nya reaktorer vid det här laget.
Planerna på Ringhals 5 och 6 stoppades som bekant av regeringen Löfven.
Men företaget Industrikraft – med delägare som Boliden, Holmen och SCA – hade också planer på att låta bygga en ny reaktor enligt Mankalaprincipen.
Vattenfall drog sig dock ur det projektet 2011 med hänvisning till bristande lönsamhet. Då varnade Industrikrafts vd Mats Gustavsson för att Sverige skulle kunna lida av elbrist efter år 2020. Tyvärr lyssnade ingen på hans larm.
Åtta år av rödgrönt styre har inneburit åtta förlorade år för den klimatsmarta kärnkraften.
Därför är det utmärkt att Moderaterna nu planerar för ett snabbspår för nya reaktorer med slopade ansökningsavgifter, enklare tillståndsprocess och snabbare domstolshantering.
Men för att fler reaktorer ska komma till stånd måste kärnkraften också få betalt för de systemtjänster man erbjuder genom att elen är planerbar. Sverige behöver ju el även vindstilla dagar.
Sverige har all anledning att följa storebror Finland även på energiområdet.
https://www.expressen.se/ledare/hanade-finska-reaktorn-ser-ut-att-bli-en-succe/
Sker det till ett lågt pris betyder det ju att det producerande landet har ett överskott som kan exporteras utan uppstart av dyr produktion. Så som är fallet ofta i Sverige nattetid.Magnus E K skrev:
Dagtid räcker däremot sällan produtionen till i södra Norden och vi klarar numera inte att fylla de godtyckligt utlagda kablarna söderut till den godtyckligt påhittade regeln om 70%.
Jo förr alla inser att detta är problemet, och inte nedlagd kk eller opålitlig vind, desto snabbare kan vi göra något åt saken.
Tyvärr är jag skeptisk och tror att iaf svenska politiker kommer att föredra att käbbla om kk, utbyggnad av elnätet mot norr och tillfälliga allmosor ifrån Vattenfall och SVK minst under halva kommande mandatperiod.
Ända tills tillräckligt mkt folk har förlorat jobben när deras arbetsgivare inte klarat elpriserna längre och det blir lite väl mkt utgifter via A-kassorna i landet.
Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 1 684 inlägg
70%-regeln kan vi lätt ändra med några pennsträck om man inför:
BEKEN modellen - reviderad prissättningsmodell av elenergi
Refererande till våra diskussioner kring den reviderade prissättningsmodellen som jag föreslagit, så har jag uppfattat det som hindrar införandet av denna är i huvudsak en risk för att den kan vara i gränslandet till EU kommissionens förordning för den gemensamma europeiska elmarknaden.
Bakgrund
De höga elpriserna i Europa har sin grund i en brist på naturgas som enligt traditionella marknadsmekanismer innebär högre priser på de volymer som är tillgängliga. Vi kan läsa i media att det nu inte enbart är en prisfråga utan även en försörjningsfråga.
Gasen är central i för elproduktionen i Europa och har fått en successivt större roll i elförsörjningen i takt med att Tyskland avvecklar sin kärnkraft.
Elen är en handelsvara som köps och säljs på villkor som är beslutade av EU. En princip är att alla elproducenter som bidrar till att leverera el för att möta efterfrågan ska få lika mycket betalt oberoende till vilket pris de bjudit in elen till och om det är vindkraft, solkraft eller kärnkraft alternativ gaskraft.
Inledning
I Sverige har vi på grund av vårt geografiska läge inte ett integrerat elnät med kontinenten. Samtidigt som vi per definition har ett produktionssystem som till ca 80% består av vattenkraft (mestadels i Norrland) samt kärnkraft (SE4) och ca 20% vindkraft. Med andra ord – i Sverige (och Norge) har vi inget beroende av elproduktion med gas. Så den intressanta frågan blir då, varför elpriserna i Sverige skenar och hamnar på samma nivå som på kontinenten?? Elen kostar per definition marginellt mer att producera i Sverige i år jämfört med för ett år sedan, än då är den 5 ggr så dyr i juni månad. Varför…???
Detta beror enbart på att vi har en gemensam europeisk elmarknad, där varje land ska vara lojalt sitt grannland att leverera el till denne på marknadsmässiga villkor. För Sverige innebär det i praktiken att via de elkablar som vi har från SE4 till Danmark, Tyskland, Polen och Litauen ska dela med oss av den elproduktion som vi kan erbjuda dessa länder och om priset är attraktivt för dessa länder så blir det export och då måste vi producera även den elen. På motsvarande sätt kan det bli om man i andra ändan av dessa kablar har lägre pris för att tillverka elen, så får vi en import. Men p.g.a. av gasbristsituationen så är det mer än 95% av tiden export som gäller. I kombination med att det är den sist producerade kWh som sätter priset på hela bulken av el som levereras inom ett elområde. Detta leder till att vi i södra Sverige (SE4 och SE3), får så extremt höga elpriser.
Enligt den prissättningsmodell, som Nordpool tillämpar, ska producenterna bjuda in den kraft som de kan bidra med till Nordpool dagen innan förbrukningen ska ske. Nordpool matchar dessa bud mot vad efterfrågan är. När det förr i huvudsak var den svenska marknadens energibehov som skulle matchas mot produktion, så blev skillnaden mellan lägsta och högsta inbjudna priser inom rimliga gränser. Alla producenter som leverera fick lika mycket betalt (högsta priset eller som vi ofta säger det – priset för vad det kostar att producera den sista behövda kWh)
När vi det senaste året fått den bristsituation som är gällande i Centraleuropa, så handlar det mestadels om att exportera allt vad ovan nämnda exportkablar klarar av. Det kan vara i storleksordningen mer än 50% av vad SE4 själv behöver.
Detta innebär att det måste produceras markant mer el än vad södra Sverige behöver och dessa tillkommande volymer för att exportera blir dyra att producera (kostnadskurvan är exceptionell). Då inträffar det som är den problemställning som vi konfronterats med, att de volymer som krävs för att exporteras sätter en hög prisnivå vilket blir gällande för samtliga volymer som ska levereras även de för den svenska marknaden. Det är här Nordpools prissättningsmodell havererar. Den sätter priskrysset för den sist producerade kWh för ALLA kunder som får del av dessa volymer av elleveranser. Detta innebär att elproducenterna får enormt större intäkter än om priskrysset hade satts för de volymer som efterfrågades i södra Sverige.
Kapacitetsavgifter
I samband med införandet av elområdena 2011 så infördes ett system med avgifter som Svenska Karftnät tar ut som läggs till i elpriset. Dessa avgifter är omvänt proportionella mot hur väl Svenska Kraftnät har lyckats med sin uppgift, att bygga ut elnätet mellan de olika regionerna i Sverige. Ju mer nätkapacitet som sakas, ju större avgifter tar Svenska kraftnät ut från kunderna.
Vad gäller kapacitet/flaskhalsavgifterna, så har dessa visat sig vara harmlösa och inte resulterat i det som var tanken med dessa (stimulera utbyggnad av elproduktion i högpris områden), varför dessa bör avskaffas. De ca 40 miljarder som Svk har tagit in är elkundernas pengar som på ett omotiverat sätt ackumuleras i balansräkningen hos Svk. Stamnätets överföringskapacitet är en angelägenhet för Svenska kraftnät att säkerställa/åtgärda och ska finansieras via stamnätstariffen.
BEKEN modellen
För att komma till rätta med den snedvridning av elpriset som nuvarande prissättningsmodell leder till under den situation som vi har på elmarknaden i Europa, krävs en justering/anpassning av nuvarande prissättningsmodell som Nordpool tillämpar.
I den reviderade prissättningsmodellen BEKEN, sammanställer Nordpool likt idag alla efterfrågade volymer i de respektive elområdena och på exportledningarna. När man adderar efterfrågade volymer, så stannar man upp när man har uppnått en jämvikt mellan efterfrågan och produktion för behovet inom den svenska marknaden. Här sätter man då priskryss för elförbrukare inom SE4 respektive övriga SE, se figur nedan. Därefter fortsätter man att addera till de exportvolymer som efterfrågas på respektive utlandsförbindelse, vilket resulterar i ett priskryss samma som idag, enligt den övre linjen i figuren nedan.
Införandet av BEKEN modellen kräver inga större administrativa ingrepp eller ombyggnad av IT systemen. Det handlar enbart om införandet av ett moment när man ska matcha tillgång och efterfrågan vilket görs i två steg (steg ett för den svenska marknaden, steg två för exportvolymerna).
Vad avser importerade volymer, så följer de samma principer som tillämpas idag – det vill säga att dessa ses som en tillgång som ska vara med och matcha efterfrågan inom elområdet.
EU-förordning
Det har framförts att BEKEN modellen inte möter EU kommissionens förordning 2015/1222 av den 24 juli 2015, om fastställande av riktlinjer för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning. Speciellt artikel 38 har identifierats som ett hinder för införandet av BEKEN modellen.
Artikel 38.1b - Priskopplingsalgoritmen
1. Priskopplingsalgoritmen ska ge de resultat som anges i artikel 39.2 på ett sätt som använder principen om marginalprissättning, enligt vilken alla accepterade bud kommer att ha samma pris per elområde och marknadstidsenhet
Jag har inte den EU juridiska kompetensen för att tolka denna förordning i alla sina delar. Exempelvis behöver man definiera vad som ryms inom begreppet ”diskriminering”.
När det gäller Artikel 38.1b fundamentalistiska tolkning kan man möjligen komma fram till att man inte får har olika prissättning inom ett och samma elområde. Om man exkluderar utlandsförbindelserna från SE4 vilka är de som ger upphov till de fenomen som vi vill komma ifrån och istället definiera ett elområde 5 som omfattar anslutningspunkterna där exportförbindelserna ansluter, så borde denna fråga i så fall vara hanterad.
Slutsats
Vi vet att exempelvis Tyskland har negligerat EU direktiven om upprättande av elområden, utan att EU kommissionen ingripit. Vi vet också att i Italien har man upprättat en prissättningsmodell som garanterar ett maxpris för kunderna i Italien. Inte heller här har EU kommissionen agerat mot detta. Även om Norge inte är med i EU, har de etablerat ett tak på 70 öre (NOK) exklusive skatt för hushållskunder.
BEKEN modellen innebär ingen förändring gentemot nuvarande prissättningsmodell vad avser exporterade volymer eller prissättning. De som hävdar att en sänkt pris på den svenska marknaden skulle innebära en större totalförbrukning och därmed högre pris för att matcha den totala efterfrågan har knappast stöd i detta påstående om man granskar månadsvolymerna i inhemsk förbrukning mot tidigare år.
EU har de senaste veckorna annonserat att det finns skäl att se över marknadsmodellen inom den gemensamma elmarknaden.
Den av regeringen tillämpade modellen med utbetalning av bidrag till de kunder i hela Sverige som under vintermånaderna förbrukade mer än 2000 kWh var både trubbigt och diskriminerande. De som hade fast elpris liksom de i SE1 och SE2 som inte haft förhöjda elpriser fick också bidrag. Principen är likt Norge att inte ta ut betalningar från elkunderna som är omotiverade och osunda, utan att elpriset ska reflektera en sund marknadsprissättning.
Sammantaget – inte kan det ha varit EU lagstiftarens ambition att elproducenterna och TSO:erna skulle kunna tjäna ohämmat och oskäligt mycket pengar som nu blivit fallet på elkundernas bekostnad. Det åligger en lagstiftare att vidta åtgärder om en lagstiftning inte fungerar.
Vad har Sverige att förlora på att notifiera för EU om införandet av en marknadsanpassning av prissättningen av el för den inhemska marknaden utan att för den skull ändra förutsättningarna för den el som exporteras.
Med vänliga hälsningar
Bengt Ekenstierna
Beken Management Consulting AB
--
Bifogat originaldokument:
BEKEN modellen - reviderad prissättningsmodell av elenergi
Refererande till våra diskussioner kring den reviderade prissättningsmodellen som jag föreslagit, så har jag uppfattat det som hindrar införandet av denna är i huvudsak en risk för att den kan vara i gränslandet till EU kommissionens förordning för den gemensamma europeiska elmarknaden.
Bakgrund
De höga elpriserna i Europa har sin grund i en brist på naturgas som enligt traditionella marknadsmekanismer innebär högre priser på de volymer som är tillgängliga. Vi kan läsa i media att det nu inte enbart är en prisfråga utan även en försörjningsfråga.
Gasen är central i för elproduktionen i Europa och har fått en successivt större roll i elförsörjningen i takt med att Tyskland avvecklar sin kärnkraft.
Elen är en handelsvara som köps och säljs på villkor som är beslutade av EU. En princip är att alla elproducenter som bidrar till att leverera el för att möta efterfrågan ska få lika mycket betalt oberoende till vilket pris de bjudit in elen till och om det är vindkraft, solkraft eller kärnkraft alternativ gaskraft.
Inledning
I Sverige har vi på grund av vårt geografiska läge inte ett integrerat elnät med kontinenten. Samtidigt som vi per definition har ett produktionssystem som till ca 80% består av vattenkraft (mestadels i Norrland) samt kärnkraft (SE4) och ca 20% vindkraft. Med andra ord – i Sverige (och Norge) har vi inget beroende av elproduktion med gas. Så den intressanta frågan blir då, varför elpriserna i Sverige skenar och hamnar på samma nivå som på kontinenten?? Elen kostar per definition marginellt mer att producera i Sverige i år jämfört med för ett år sedan, än då är den 5 ggr så dyr i juni månad. Varför…???
Detta beror enbart på att vi har en gemensam europeisk elmarknad, där varje land ska vara lojalt sitt grannland att leverera el till denne på marknadsmässiga villkor. För Sverige innebär det i praktiken att via de elkablar som vi har från SE4 till Danmark, Tyskland, Polen och Litauen ska dela med oss av den elproduktion som vi kan erbjuda dessa länder och om priset är attraktivt för dessa länder så blir det export och då måste vi producera även den elen. På motsvarande sätt kan det bli om man i andra ändan av dessa kablar har lägre pris för att tillverka elen, så får vi en import. Men p.g.a. av gasbristsituationen så är det mer än 95% av tiden export som gäller. I kombination med att det är den sist producerade kWh som sätter priset på hela bulken av el som levereras inom ett elområde. Detta leder till att vi i södra Sverige (SE4 och SE3), får så extremt höga elpriser.
Enligt den prissättningsmodell, som Nordpool tillämpar, ska producenterna bjuda in den kraft som de kan bidra med till Nordpool dagen innan förbrukningen ska ske. Nordpool matchar dessa bud mot vad efterfrågan är. När det förr i huvudsak var den svenska marknadens energibehov som skulle matchas mot produktion, så blev skillnaden mellan lägsta och högsta inbjudna priser inom rimliga gränser. Alla producenter som leverera fick lika mycket betalt (högsta priset eller som vi ofta säger det – priset för vad det kostar att producera den sista behövda kWh)
När vi det senaste året fått den bristsituation som är gällande i Centraleuropa, så handlar det mestadels om att exportera allt vad ovan nämnda exportkablar klarar av. Det kan vara i storleksordningen mer än 50% av vad SE4 själv behöver.
Detta innebär att det måste produceras markant mer el än vad södra Sverige behöver och dessa tillkommande volymer för att exportera blir dyra att producera (kostnadskurvan är exceptionell). Då inträffar det som är den problemställning som vi konfronterats med, att de volymer som krävs för att exporteras sätter en hög prisnivå vilket blir gällande för samtliga volymer som ska levereras även de för den svenska marknaden. Det är här Nordpools prissättningsmodell havererar. Den sätter priskrysset för den sist producerade kWh för ALLA kunder som får del av dessa volymer av elleveranser. Detta innebär att elproducenterna får enormt större intäkter än om priskrysset hade satts för de volymer som efterfrågades i södra Sverige.
Kapacitetsavgifter
I samband med införandet av elområdena 2011 så infördes ett system med avgifter som Svenska Karftnät tar ut som läggs till i elpriset. Dessa avgifter är omvänt proportionella mot hur väl Svenska Kraftnät har lyckats med sin uppgift, att bygga ut elnätet mellan de olika regionerna i Sverige. Ju mer nätkapacitet som sakas, ju större avgifter tar Svenska kraftnät ut från kunderna.
Vad gäller kapacitet/flaskhalsavgifterna, så har dessa visat sig vara harmlösa och inte resulterat i det som var tanken med dessa (stimulera utbyggnad av elproduktion i högpris områden), varför dessa bör avskaffas. De ca 40 miljarder som Svk har tagit in är elkundernas pengar som på ett omotiverat sätt ackumuleras i balansräkningen hos Svk. Stamnätets överföringskapacitet är en angelägenhet för Svenska kraftnät att säkerställa/åtgärda och ska finansieras via stamnätstariffen.
BEKEN modellen
För att komma till rätta med den snedvridning av elpriset som nuvarande prissättningsmodell leder till under den situation som vi har på elmarknaden i Europa, krävs en justering/anpassning av nuvarande prissättningsmodell som Nordpool tillämpar.
I den reviderade prissättningsmodellen BEKEN, sammanställer Nordpool likt idag alla efterfrågade volymer i de respektive elområdena och på exportledningarna. När man adderar efterfrågade volymer, så stannar man upp när man har uppnått en jämvikt mellan efterfrågan och produktion för behovet inom den svenska marknaden. Här sätter man då priskryss för elförbrukare inom SE4 respektive övriga SE, se figur nedan. Därefter fortsätter man att addera till de exportvolymer som efterfrågas på respektive utlandsförbindelse, vilket resulterar i ett priskryss samma som idag, enligt den övre linjen i figuren nedan.
Införandet av BEKEN modellen kräver inga större administrativa ingrepp eller ombyggnad av IT systemen. Det handlar enbart om införandet av ett moment när man ska matcha tillgång och efterfrågan vilket görs i två steg (steg ett för den svenska marknaden, steg två för exportvolymerna).
Vad avser importerade volymer, så följer de samma principer som tillämpas idag – det vill säga att dessa ses som en tillgång som ska vara med och matcha efterfrågan inom elområdet.
EU-förordning
Det har framförts att BEKEN modellen inte möter EU kommissionens förordning 2015/1222 av den 24 juli 2015, om fastställande av riktlinjer för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning. Speciellt artikel 38 har identifierats som ett hinder för införandet av BEKEN modellen.
Artikel 38.1b - Priskopplingsalgoritmen
1. Priskopplingsalgoritmen ska ge de resultat som anges i artikel 39.2 på ett sätt som använder principen om marginalprissättning, enligt vilken alla accepterade bud kommer att ha samma pris per elområde och marknadstidsenhet
Jag har inte den EU juridiska kompetensen för att tolka denna förordning i alla sina delar. Exempelvis behöver man definiera vad som ryms inom begreppet ”diskriminering”.
När det gäller Artikel 38.1b fundamentalistiska tolkning kan man möjligen komma fram till att man inte får har olika prissättning inom ett och samma elområde. Om man exkluderar utlandsförbindelserna från SE4 vilka är de som ger upphov till de fenomen som vi vill komma ifrån och istället definiera ett elområde 5 som omfattar anslutningspunkterna där exportförbindelserna ansluter, så borde denna fråga i så fall vara hanterad.
Slutsats
Vi vet att exempelvis Tyskland har negligerat EU direktiven om upprättande av elområden, utan att EU kommissionen ingripit. Vi vet också att i Italien har man upprättat en prissättningsmodell som garanterar ett maxpris för kunderna i Italien. Inte heller här har EU kommissionen agerat mot detta. Även om Norge inte är med i EU, har de etablerat ett tak på 70 öre (NOK) exklusive skatt för hushållskunder.
BEKEN modellen innebär ingen förändring gentemot nuvarande prissättningsmodell vad avser exporterade volymer eller prissättning. De som hävdar att en sänkt pris på den svenska marknaden skulle innebära en större totalförbrukning och därmed högre pris för att matcha den totala efterfrågan har knappast stöd i detta påstående om man granskar månadsvolymerna i inhemsk förbrukning mot tidigare år.
EU har de senaste veckorna annonserat att det finns skäl att se över marknadsmodellen inom den gemensamma elmarknaden.
Den av regeringen tillämpade modellen med utbetalning av bidrag till de kunder i hela Sverige som under vintermånaderna förbrukade mer än 2000 kWh var både trubbigt och diskriminerande. De som hade fast elpris liksom de i SE1 och SE2 som inte haft förhöjda elpriser fick också bidrag. Principen är likt Norge att inte ta ut betalningar från elkunderna som är omotiverade och osunda, utan att elpriset ska reflektera en sund marknadsprissättning.
Sammantaget – inte kan det ha varit EU lagstiftarens ambition att elproducenterna och TSO:erna skulle kunna tjäna ohämmat och oskäligt mycket pengar som nu blivit fallet på elkundernas bekostnad. Det åligger en lagstiftare att vidta åtgärder om en lagstiftning inte fungerar.
Vad har Sverige att förlora på att notifiera för EU om införandet av en marknadsanpassning av prissättningen av el för den inhemska marknaden utan att för den skull ändra förutsättningarna för den el som exporteras.
Med vänliga hälsningar
Bengt Ekenstierna
Beken Management Consulting AB
--
Bifogat originaldokument:
Med facit i hand kan vi konstatera att det var helt fel. Sverige exporterar mer än på mycket länge.
Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 1 684 inlägg
Det uttalandet gjordes för 11 år sedan men han var definitiv på rätt spår.D Daniel 109 skrev:
Uppenbarligen inte, eftersom Sverige har ett rejält överskott att exportera.
Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 1 684 inlägg
Mats Gustavsson har helt rätt att den nuvarande produktionen inte kommer att räcka enligt prognoser om framtida förbrukning som väntas dubbleras om ca 20 år.D Daniel 109 skrev:
"Vi måste börja bygga nu [2011]", säger Mats Gustavsson
– Under perioden fram till runt 2020 kommer det att vara ett visst överskott, men det är perioden därefter som vi måste titta på, säger Mats Gustavsson.
Han säger att kärnkraftverken senare ska släckas ned och att ny vindkraft inte kommer att räcka.
– "Då kommer det att bli brist på och för att starta ny kärnkraft måste projektet att bygga ny reaktor starta nu" säger Mats Gustavsson.
--
Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 1 684 inlägg
Drastiskt sänkt energiskatt i Danmark
En majoritet i det danska folketinget har ställt sig bakom en uppgörelse om ett pristak på el, gas och fjärrvärme. I paketet ingår även en tillfällig men drastisk sänkning av energiskatten, ned till EU:s miniminivå.
– Vi vill ge danskarna en hjälpande hand i svåra tider, säger Danmarks finansminister Nicolai Wammen, enligt nyhetsbyrån Bloomberg.
Han flaggar samtidigt för att det kan komma mer stödåtgärder, då situationen i vinter ser ut att bli allt värre.
Enligt förslaget sänks energiskatten till 0,8 danska öre per kilowattimme under första halvåret 2023. Det kan jämföras med dagens nivå på 69,7 danska öre.
I Sverige ligger motsvarande skattenivå på 36 öre per kilowattimme och inför årsskiftet väntar en ovanligt kraftig höjning, då nivån justeras för inflationen.
Det danska pristaket på el, gas och fjärrvärme är i praktiken en möjlighet att skjuta upp en del av betalningen av räkningarna om priserna passerar vissa trösklar. Räntan på uppskovet är satt till 2 procent och elkunder avgör själva om de vill använda sig av denna möjlighet, rapporterar den danska public service-kanalen DR.dk.
Tröskeln för att få skjuta upp elräkningen ligger på 2:18 danska kronor per kilowattimme.
Den sänkta elavgiften beräknas kosta den danska staten 3,5 miljarder danska kronor i förlorade intäkter.
I uppgörelsen ingår även ett höjt barnbidrag från årsskiftet. Folketinget väntas rösta om förslaget nästa vecka.
Åtgärderna finansieras delvis av en skatt på 15 procent på utdelningar på aktier ägda av statliga utländska investerare, som ska dra in 350 miljoner danska kronor.
Rättelse: I en tidigare version angavs fel nivå på energiskatten efter den föreslagna sänkningen.
--
En majoritet i det danska folketinget har ställt sig bakom en uppgörelse om ett pristak på el, gas och fjärrvärme. I paketet ingår även en tillfällig men drastisk sänkning av energiskatten, ned till EU:s miniminivå.
– Vi vill ge danskarna en hjälpande hand i svåra tider, säger Danmarks finansminister Nicolai Wammen, enligt nyhetsbyrån Bloomberg.
Han flaggar samtidigt för att det kan komma mer stödåtgärder, då situationen i vinter ser ut att bli allt värre.
Enligt förslaget sänks energiskatten till 0,8 danska öre per kilowattimme under första halvåret 2023. Det kan jämföras med dagens nivå på 69,7 danska öre.
I Sverige ligger motsvarande skattenivå på 36 öre per kilowattimme och inför årsskiftet väntar en ovanligt kraftig höjning, då nivån justeras för inflationen.
Det danska pristaket på el, gas och fjärrvärme är i praktiken en möjlighet att skjuta upp en del av betalningen av räkningarna om priserna passerar vissa trösklar. Räntan på uppskovet är satt till 2 procent och elkunder avgör själva om de vill använda sig av denna möjlighet, rapporterar den danska public service-kanalen DR.dk.
Tröskeln för att få skjuta upp elräkningen ligger på 2:18 danska kronor per kilowattimme.
Den sänkta elavgiften beräknas kosta den danska staten 3,5 miljarder danska kronor i förlorade intäkter.
I uppgörelsen ingår även ett höjt barnbidrag från årsskiftet. Folketinget väntas rösta om förslaget nästa vecka.
Åtgärderna finansieras delvis av en skatt på 15 procent på utdelningar på aktier ägda av statliga utländska investerare, som ska dra in 350 miljoner danska kronor.
Rättelse: I en tidigare version angavs fel nivå på energiskatten efter den föreslagna sänkningen.
--
Jag tolkar det som en kredit snarare än ett pristak.
Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 1 684 inlägg
Inte skatten men deras sk ”pristak”. Den lösningen anser jag riskerar att locka till rejäla skuldfällor med deras priser. Vi får hoppas på en mild vinter för allas skull.
Redigerat:
