Dålig vattenkvalité borrad brunn
Hej jag borrade min brunn för 4 år sedan, redan från början var det mycket järn,mangan, hummus sam lågt ph i brunnen.
Har tagit regelbundna vattenprov och det verkar som att Järnhalten har ökat.
Har installerat en manchett på 10 m djup för att bli av med eventuellt ytvatten utan någon större effekt.
Uppgifter från borrprotokollet är följande:
Borrdjup : 40 m, foderrör 9 m, jorddjup från markytan 4 m sedan fast berg.
Vatten förekomst vid 17, 27 samt 37 meter.
Uppgifter från vattenanalys:
Järn Fe (efter luftn. och filtr.) 5.9 mg/l
Järn Fe (end surgjort) 12 mg/l
Mangan Mn (end surgjort) 0.35 mg/l
COD-Mn 5.1 mg O2/l
pH 6.9
Har vattenfilter nu men som inte räcker till.
Har aldrig haft problem med att brunnen sinar, har varit kontakt med en brunnsborrare som installerat manschetten som jag själv gav förslaget att flytta den och istället täppa igen sprickan på 17 m för att se om vattnet blir bättre. Men han var då orolig att vatten tillgången inte skulle räcka till med en vattenpelare på bara 20 m. Tror ni att det kan bli ett problem ?
Tacksam för tips och förslag på va man kan göra.
/Anders
Har tagit regelbundna vattenprov och det verkar som att Järnhalten har ökat.
Har installerat en manchett på 10 m djup för att bli av med eventuellt ytvatten utan någon större effekt.
Uppgifter från borrprotokollet är följande:
Borrdjup : 40 m, foderrör 9 m, jorddjup från markytan 4 m sedan fast berg.
Vatten förekomst vid 17, 27 samt 37 meter.
Uppgifter från vattenanalys:
Järn Fe (efter luftn. och filtr.) 5.9 mg/l
Järn Fe (end surgjort) 12 mg/l
Mangan Mn (end surgjort) 0.35 mg/l
COD-Mn 5.1 mg O2/l
pH 6.9
Har vattenfilter nu men som inte räcker till.
Har aldrig haft problem med att brunnen sinar, har varit kontakt med en brunnsborrare som installerat manschetten som jag själv gav förslaget att flytta den och istället täppa igen sprickan på 17 m för att se om vattnet blir bättre. Men han var då orolig att vatten tillgången inte skulle räcka till med en vattenpelare på bara 20 m. Tror ni att det kan bli ett problem ?
Tacksam för tips och förslag på va man kan göra.
/Anders
Sådana vatten är inte enkla att rena med så höga järntal. Humusen (COD) har en tendens att hindra oxidationen av järnet. Det bästa är att välja ett katalytiskt filter som reducerar järnet utan oxidation, därefter tar man ett Jon/tanninfilter som tar resten av järnet/manganet, humus och även kalken. pH justeras även i en sådan process.
Att syreaktivera så höga järntal ställer bara till med problem i ventilerna och skapar väldigt mycket underhåll.
Den klassiska lösningen är annars kraftig syreaktivering, pH-justering med sedimentrening och jonbytare om man vill få bort kalken på slutet. nackdelen är att ditt COD ligger tämligen högt och troligen kommer innebära färg kvar. Och även om man får ner järntalet på en rimlig nivå kommer man sätta igen jonbytaren väldigt fort.
Vad har du för filterlösning idag?
Det vore även kanon om du kan posta hela vattenanalysen.
Att syreaktivera så höga järntal ställer bara till med problem i ventilerna och skapar väldigt mycket underhåll.
Den klassiska lösningen är annars kraftig syreaktivering, pH-justering med sedimentrening och jonbytare om man vill få bort kalken på slutet. nackdelen är att ditt COD ligger tämligen högt och troligen kommer innebära färg kvar. Och även om man får ner järntalet på en rimlig nivå kommer man sätta igen jonbytaren väldigt fort.
Vad har du för filterlösning idag?
Det vore även kanon om du kan posta hela vattenanalysen.
Tack för svar! 
Idag har jag ett fema 600 jonbytar filter plus en ph-höjare från svenskvatten analys ab. Jag har också en hydrofor med micronizer för det är nämligen så att jag har svavelgas också som jag behöver neutralisera.
Vad tror du om att undersöka brunnen mer och täppa till eventuella grunda sprickor t.ex den på 17 meter som jag nämnde i mitt första inlägg.
Idag har jag ett fema 600 jonbytar filter plus en ph-höjare från svenskvatten analys ab. Jag har också en hydrofor med micronizer för det är nämligen så att jag har svavelgas också som jag behöver neutralisera.
Vad tror du om att undersöka brunnen mer och täppa till eventuella grunda sprickor t.ex den på 17 meter som jag nämnde i mitt första inlägg.
En jonbytare tål inte oxiderat järn som sker om du syresätter vattnet. En jonbytare kan reagera negativt på svavelväte.
Det är oftast enklast att rena såna här vatten i två steg. Först en katalytisk filtermassa och sedan en jon/tanninbytare. Finns en relativ nu massa som tar metallerna och svavelväte plus höjer pH. Efter den kan man montera en jonbytare för resten av järnet med tanninmassa för organisk material.
Det är oftast enklast att rena såna här vatten i två steg. Först en katalytisk filtermassa och sedan en jon/tanninbytare. Finns en relativ nu massa som tar metallerna och svavelväte plus höjer pH. Efter den kan man montera en jonbytare för resten av järnet med tanninmassa för organisk material.
Svenska livsmedelsverket anger 0,1 mg Fe/Liter, alltså 0,1 mg järn/Liter.
5,9 mg/Liter verkar då väldigt högt.
Jag har för mig att djur som dricker vatten med så hög halt kan riskera att bli järnförgiftade. Även människor. Yttrar sig tydligen i att magens slemhinnor skadas, ger diarée och blödningar.
Men jag vet inte mycket om dricksvattenkemi och hälsorisker. Jag bara dricker vattnet.
Här är en artikel om en lantgård som hade mycket hög järnhalt nämligen 1,3 mg järn/Liter i dricksvattnet och kor dog i järnförgiftning.
http://www.tidskriftenvatten.se/mag/tidskriftenvatten.se/dircode/docs/48_article_3851.pdf
Jag vet själv från mitt arbete inom industrin att man måste även kolla hur analysresultatet uttrycks. Vilken analysmetod har använts. T.ex. anges kanske 1,5 mg Ca/Liter. Ibland kan det vara så att det inte är kalcium, som det uttrycks i, utan i en kalciumförening t.ex. kalciumkarbonat, alltså CaCO3. Sådant uttryckssätt kan bero på att vid äldre analys att en fällning av en kalciumförening erhölls, som torkades och vägdes, och så uttryckte man kalciumhalten i denna kalciumförening. Man slapp då räkna om till kalciumhalt. Och slarvigt kan ibland en kalciumhalt anges, men när det i själva verket är fråga om en kalciumkarbonathalt. Misstag begås än idag år 2016. Man förvånas aldrig.
5,9 mg/Liter verkar då väldigt högt.
Jag har för mig att djur som dricker vatten med så hög halt kan riskera att bli järnförgiftade. Även människor. Yttrar sig tydligen i att magens slemhinnor skadas, ger diarée och blödningar.
Men jag vet inte mycket om dricksvattenkemi och hälsorisker. Jag bara dricker vattnet.
Här är en artikel om en lantgård som hade mycket hög järnhalt nämligen 1,3 mg järn/Liter i dricksvattnet och kor dog i järnförgiftning.
http://www.tidskriftenvatten.se/mag/tidskriftenvatten.se/dircode/docs/48_article_3851.pdf
Jag vet själv från mitt arbete inom industrin att man måste även kolla hur analysresultatet uttrycks. Vilken analysmetod har använts. T.ex. anges kanske 1,5 mg Ca/Liter. Ibland kan det vara så att det inte är kalcium, som det uttrycks i, utan i en kalciumförening t.ex. kalciumkarbonat, alltså CaCO3. Sådant uttryckssätt kan bero på att vid äldre analys att en fällning av en kalciumförening erhölls, som torkades och vägdes, och så uttryckte man kalciumhalten i denna kalciumförening. Man slapp då räkna om till kalciumhalt. Och slarvigt kan ibland en kalciumhalt anges, men när det i själva verket är fråga om en kalciumkarbonathalt. Misstag begås än idag år 2016. Man förvånas aldrig.
Redigerat: