Naturligtvis är jag matlådeätare, helst tillagat på sista-datum-mat till 50% rabatt. Blir så underbara eklektiska maträtter när man blandar in räkor i lasagnen och toppar med ceasarsallad.AndersMalmgren skrev:
Ofta går det lite mindre vilt till men snåljåpen i mig ser det som underhållning att botanisera runt på Willys och Coop för att se vad de har. Jag gillar Coop för de har oftast mer sista-minuten pga sämre planering men för mig är det bra. Lidl har inget bra i reahyllan och ICA slänger hellre maten än sätter ner priset, typiskt direktörsfasoner.
Det finns fler säkerhetsmekanismer i dag än förr. Vet att bla Midsommarkransen har haft några explosioner genom åren. I slutet av 1990-talet blåstes en takvåning mer eller mindre ut. Taket lyfte och ytterväggarna fick sprickor.R Renoveringstjejen skrev:
Med gaslarm, läckindikator och en modern gasspis med självavstängning om lågan slocknar bör det vara säkert.
Gasspisar kan riva lite i botten på beredningskärl och ge grader som repar glashällar. Kan vara bra att byta alla kastruller, stekpannor mm om du går över till induktion.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 532 inlägg
Jag säger bara Ronan point:arneri68 skrev:
Och här hade det inte hjälpt med modernare spis eftersom det var anslutningsmuttern som dragits för hårt med spricka som följd. Men kanske gaslarm.
Nu råkade jag bo i den föreningen i Kransen och vaknade faktiskt av smällen. Så jag vet en del om vad som hände. Det var en person som valde att avsluta vandringen på jorden genom att öppna samtliga kranar i spisen som var installerad på 1930-talet. Utan att fundera på konsekvenserna för andra. Cirka 12 timmar senare smällde det i den helt gasfyllda lägenheten. Lyckligtvis var det ingen annan som fick mer än skrubbsår fast sju lägenheter fick evakueras för omfattande reparationer. Det finns inget rimligt sätt att skydda folk mot avsiktliga handlingar av det slaget.
Inte bara sprickor i väggarna... de murade ytterväggarna till lägenheten där det smällde låg mest på marken framför och bakom huset. Grannhuset tvärs över gatan, kanske 30 meter bort fick byta alla fönster.
Man kan ju ha ett campingkök med gaspatroner om gas inte finns tillgängligt. Biltema har billiga patroner.
Campingkök,gas patroner visavi gas till spis i fastighet inte rimligt att jämföraA Anders_Nilsson skrev:
Min farmor i en såkallad modern lägenhet med spis från Kockums 1936, 4 ben, ingen temperaturmätare till ugnen,rätt länge en automat som krävde mynt.Supergasspis ,supermat
Samma kvarter på tidigt 90 tal naturgas- moderna spisar itakt med vad staden nät klarade, därefter byte till el ..även det i takt med vad som kunde levereras.
Alla nu levande personer bör jämföra för och nackdelar i nutid!!! Min stekhäll utomhus...lyx,i nomhus föredrar jag induktion.
Alla gånger tycker jag att snabbt reglerbar värme är bra vid matlagning,det kan även vara en bra induktionsspis.
Inte var jag så tuff när jag väntade på att vittvätten skulle nå upp till rätt grader i gasuppvärmda tvättmaskinen i källaren hos farmor
Ja men allt har för och nackdelar. Bor i hus och anväder gärna snabb gas utomhus. Använt gas mycket inomhus som är mycket bra vid matlagning på spis, sämre ugn och inte så bra hälsomässigt , induktionsspis av bra kaliber mycket bra haft två men även den är beroende av ström.Lagar lätt god mat i naturen.Nyfniken skrev:
Att ha alternativ o kunskap om alternativen tror jag är viktigt.
En fin lax... hur hanterar ni alternativen för en god måltid?Flexibilitet gör att ni kan välja bort dyr el.... eller klara er utan el och ändå äta gott..om ni har kunskap
Stadsgas och gasol är 2 helt skilda entiteter när det gäller konsekvenser av en explosion.
Nu vet jag inte hur det är idag med hög inblandning av naturgas (metan) men äldre sammansättningar av stadsgas (även det som var gjort av lättbensin efter att stenkolssbaserad tillverkning av stadsgas försvann) så var laminära flamfrontshastigheten 1,1 meter i sekunden enligt Stockolm stads MSDS för stadgasen på typ början av 2000-talet i och med hög andel kolmonoxid i gasblandningen (vilket det blev naturligt när man gjorde stadsgas av stenkol), vilket räcker för att en startad deflagration skall övergå till en detonation med brännhastighet i km/s-klassen.
Acetylen är en annan bränslegas som kan uppnå detonation - ja förutom vätgas som är värst av de alla med 2,7 m/s ( anges också i intervall 2,5 - 3,0 m/s) och det behövs bara ett hörn (3 väggar) för att detonation skall uppstå även med relativ lite utblandad mängd i luft. - det fanns en gammal FOA-pdf om just vätgas och vid fordonsbruk och konsekvenser av det från tex. läckande vätgasbil, där man hade sträckor från bilen med meter-gränser som omedelbart dödande (typ 15 meter avstånd från bilen), svårt skadade, spräckta trummhinnor på ungefär samma nivå som de olika zonerna som en detonerande handgranat på backen.
Något som alla borde läsa som förespråkar vätgas för fordonsbruk - tyvärr vet jag inte vad FOI:s version finns då när MSB bildades så försvann väldigt mycket av den informationen från före detta räddningsverket där det fanns massor av fina dokument av olika olyckssceniario som kullvälta tågvagnar med gasol, svavelsyra, saltpetersyra osv. med mycket hög teknisk bakgrund och beräkningar för dess slutsatser - och efter det är man inte alls lika sugen på den typen av energibärare som vätgas i fordonsbruk och kommer absolut inte att få köras i vägtunnlar eller parkeras i garage och underjordsgarage om man verkligen förstår konsekvenserna av det när det exploderar.
En annan källa att läsa - om det går att få fram numera med dagens politiska tongångar i världen och allt mer kontrollerad Internet i vad man publicerar, är NASA:s hantering av vätgas, vad som krävs i flamspärrar (hålen i näten måste vara ca 1/10-del i arean gentemot de vanliga bränslegaserna för att lågan inte skall slå igenom flamspärren och tända vidare på andra sidan) - man kan väl säga att NASA har en viss erfarenhet i hantering av vätgas...
Propan och butan går inte att komma över 0,45 m/s (och bensinångor runt 0,39 m/s) i laminär flamfrontshastighet vilket gör att det är extremt svårt att få till en situation där en detonation kan uppstå.
I bensinmotorer topplock är det en hel vetenskap i försöken att riva upp och fingra ut flamfronten med virvlar från punkten där tändstiften tänder så att ytan på flamfronten blir så stor som möjligt så snabbt som möjligt för högvarviga bensinmotorer (som motorcyklar) men det är aldrig på nivå att det blir en riktig detonation avsiktligt då det ger sådana tryckstötar att det kan slå sönder motorn (knackning/spikning av tex. för låg oktanhalt är dock en form av detonation i mindre områden i den mer eller mindre genombrända gasblandningen och alla som är motormänniskor vet att det är inge bra att köra med kraftig knack/spikning i någon längre tid i en bensinmotor då kolv och lagerlasterna blir extremt höga.
Dieslar förbränning däremot detonera av bildade kolmonoxiden och sotet under dieselns förbränning och är det som ger dieselknacket och man har historiskt lagt stor krut på att minska det med olika kammarutformningar och många små insprutningar under längre tid med commonrail-dieslar istället för en stor insprutning i arbetscykeln som en gammal Bosh-pump på en Boxer och gäller speciellt vid dellast)
Nu vet jag inte hur det är idag med hög inblandning av naturgas (metan) men äldre sammansättningar av stadsgas (även det som var gjort av lättbensin efter att stenkolssbaserad tillverkning av stadsgas försvann) så var laminära flamfrontshastigheten 1,1 meter i sekunden enligt Stockolm stads MSDS för stadgasen på typ början av 2000-talet i och med hög andel kolmonoxid i gasblandningen (vilket det blev naturligt när man gjorde stadsgas av stenkol), vilket räcker för att en startad deflagration skall övergå till en detonation med brännhastighet i km/s-klassen.
Acetylen är en annan bränslegas som kan uppnå detonation - ja förutom vätgas som är värst av de alla med 2,7 m/s ( anges också i intervall 2,5 - 3,0 m/s) och det behövs bara ett hörn (3 väggar) för att detonation skall uppstå även med relativ lite utblandad mängd i luft. - det fanns en gammal FOA-pdf om just vätgas och vid fordonsbruk och konsekvenser av det från tex. läckande vätgasbil, där man hade sträckor från bilen med meter-gränser som omedelbart dödande (typ 15 meter avstånd från bilen), svårt skadade, spräckta trummhinnor på ungefär samma nivå som de olika zonerna som en detonerande handgranat på backen.
Något som alla borde läsa som förespråkar vätgas för fordonsbruk - tyvärr vet jag inte vad FOI:s version finns då när MSB bildades så försvann väldigt mycket av den informationen från före detta räddningsverket där det fanns massor av fina dokument av olika olyckssceniario som kullvälta tågvagnar med gasol, svavelsyra, saltpetersyra osv. med mycket hög teknisk bakgrund och beräkningar för dess slutsatser - och efter det är man inte alls lika sugen på den typen av energibärare som vätgas i fordonsbruk och kommer absolut inte att få köras i vägtunnlar eller parkeras i garage och underjordsgarage om man verkligen förstår konsekvenserna av det när det exploderar.
En annan källa att läsa - om det går att få fram numera med dagens politiska tongångar i världen och allt mer kontrollerad Internet i vad man publicerar, är NASA:s hantering av vätgas, vad som krävs i flamspärrar (hålen i näten måste vara ca 1/10-del i arean gentemot de vanliga bränslegaserna för att lågan inte skall slå igenom flamspärren och tända vidare på andra sidan) - man kan väl säga att NASA har en viss erfarenhet i hantering av vätgas...
Propan och butan går inte att komma över 0,45 m/s (och bensinångor runt 0,39 m/s) i laminär flamfrontshastighet vilket gör att det är extremt svårt att få till en situation där en detonation kan uppstå.
I bensinmotorer topplock är det en hel vetenskap i försöken att riva upp och fingra ut flamfronten med virvlar från punkten där tändstiften tänder så att ytan på flamfronten blir så stor som möjligt så snabbt som möjligt för högvarviga bensinmotorer (som motorcyklar) men det är aldrig på nivå att det blir en riktig detonation avsiktligt då det ger sådana tryckstötar att det kan slå sönder motorn (knackning/spikning av tex. för låg oktanhalt är dock en form av detonation i mindre områden i den mer eller mindre genombrända gasblandningen och alla som är motormänniskor vet att det är inge bra att köra med kraftig knack/spikning i någon längre tid i en bensinmotor då kolv och lagerlasterna blir extremt höga.
Dieslar förbränning däremot detonera av bildade kolmonoxiden och sotet under dieselns förbränning och är det som ger dieselknacket och man har historiskt lagt stor krut på att minska det med olika kammarutformningar och många små insprutningar under längre tid med commonrail-dieslar istället för en stor insprutning i arbetscykeln som en gammal Bosh-pump på en Boxer och gäller speciellt vid dellast)
Redigerat:
Ja, eller tvärtom? Statistik från USAs National Fire Protection Agency 2019 visar att trots att 60% av hushållen hade elsipsar stod de för 79% av bränderna. Detta attribueras främst till att det är svårare att se att en elspis är påslagen och restvärmen efter avstängning. Något förvånande kan tyckas då den spontana känslan är att gas är (brand)farligare.
Åtminstone restvärmen är förstås ett betydligt mindre problem för induktion så dessa borde stå sig bättre brandsäkerhetsmässigt.
Renoverare
· Stockholm
· 21 709 inlägg
Jag är i Aten just nu och vi gick förbi ett hus som var helt bortsprängt pga gasläcka och då tänkte jag på denna tråden