Vilken skärvinkel är lämplig på stöthyvel?
Jag ska bygga en stöthyvel av trä, men tvekar lite kring vilken vinkel bladet bör ha. Många hyvlar tycks ha låg bladvinkel, c:a 12 grader, men har bladets slipfas vänd uppåt så att skärvinkeln landar kring 38.
Det avråds på vissa håll från låga bladvinklar på trähyvlar, eftersom sulan blir smal och mycket ömtålig. I stället rekommenderas att man vänder bladet med slipfasen nedåt, som på "vanliga" hyvlar. Då blir ju skärvinkeln densamma som bladets vinkel.
Jag har sett rekommendationer på allt mellan 35 och 40 graders bladvinkel. Är inne på 37-38.
Jag har hyvlat till ett ämne i ek, vill gärna hamna rimligt nära och inte få ett dåligt resultat.
Finns någon med erfarenhet som kan ge sina synpunkter?
Det avråds på vissa håll från låga bladvinklar på trähyvlar, eftersom sulan blir smal och mycket ömtålig. I stället rekommenderas att man vänder bladet med slipfasen nedåt, som på "vanliga" hyvlar. Då blir ju skärvinkeln densamma som bladets vinkel.
Jag har sett rekommendationer på allt mellan 35 och 40 graders bladvinkel. Är inne på 37-38.
Jag har hyvlat till ett ämne i ek, vill gärna hamna rimligt nära och inte få ett dåligt resultat.
Finns någon med erfarenhet som kan ge sina synpunkter?
Medlem
· Korpilombolo
· 3 171 inlägg
Jag såg någon youtubefilm där man hävdade att det var liten vits med en "lågvinkelhyvel" eftersom hyvelstålet är vänt tvärtemot vanliga hyvlar så blir vinkeln i praktiken nästan densamma. Men det måste ju finnas en orsak till att stöthyvlar finns. Det finns annars billiga begagnade stöthyvlar att köpa på tradera, så länge de inte heter stanley eller kallas för japansk. Men du har säkert en orsak till att tillverka en egen.
Ja, jag har flera orsaker till att göra en egen. Dels är det roligt och dels kan jag få en med en stadig sida att lägga den på när jag kör ändträ i en stötlåda. Slutligen kostar det inte mycket att fixa till det själv i verkstan, då kan man kosta på sig ett verktyg som annars kunde vara svårt att försvara.
Beträffande skärvinkeln, har en vanlig hyvel c:a 45 grader. En lågvinkelhyvel på 12 grader med 25 graders slipfas landar på 37 grader. Alltså 8 grader flackare vinkel. Det kanske inte låter så mycket, men kan nog vara en avsevärd skillnad. Jag undrar alltså om någon därute har personlig erfarenhet av vilka vinklar som funkar bäst - eller är bäst kompromiss mellan olika önskemål.
S
sinuslinus
Träskalle
· Östergötlands län
· 4 683 inlägg
sinuslinus
Träskalle
- Östergötlands län
- 4 683 inlägg
Ska du ha den till att hyvla ändträ med så är vikten på hyveln viktigare än skärvinkeln.
Håller med, den kommer att väga c:a 2 kg, så det räcker nog till.S sinuslinus skrev:
Intressant post angående bevel up vs bevel down och skärvinklar när man hyvlar ändträ i stötlåda. http://www.inthewoodshop.com/ToolReviews/MoreAboutShootingPlanesandTheirBlades.html
Slutsatsen han drar är att högre skärvinkel skapar mer motstånd och stålet slits snabbare, även om brynvinkeln är samma i hyvlarna som jämförs.
Slutsatsen han drar är att högre skärvinkel skapar mer motstånd och stålet slits snabbare, även om brynvinkeln är samma i hyvlarna som jämförs.
Tack för länken! Hans resultat verkar logiska för mig. Då kanske jag törs fortsätta mitt bygge med 37 graders vinkel på bladet samt kanske 30 graders vinkel på slipfasen.Ola C skrev:
En trähyvel har alltid slipfasen på udersidan av bladet. Alltid utan undantag. Annars håller den inte.
Vanliga gamla stöthyvlar av trä har 45 graders skärvinkel. Någon gång kan man träffa på exemplar som förmodligen var gjorda för ändträ och har en vinkel på omkring 40 grader eller kanske rentav 35.
Det är viktigt att bettet är tillräckligt tjockt. Det ger stadga så bettet inte hoppar för det är inte fastspänt mellan två järnbitar som i en järnhyvel. En spånbrytare fastskruvad på bettet gör att det blir mindre urslag. Före spånbrytaren var uppfunnen gjorde engelsmännen putshyvlar med "York pitch" på omkring 50-52 grader att hyvla riktigt slätt med men de var tungarbetade och blev omoderna då spånbrytaren uppfanns.
För att få vettig ergonomi kan det löna sig att bryta traditionen och passa in en träbit som fyllning i vinkeln mellan bettet och kroppen. Då kan du tälja till bakändan på kroppen och den där biten så de passar i handflatan så blir det bekvämare att hyvla.
Skall du bara hyvla i stötlåda tycker jag du skall satsa på en "shooting plane" av engelsk modell. Ungefär så lång som en Stanley nummer 5 med handtag på sidan. Av någon konstig orsak spred de sig aldrig till Norden.
Gör sulan av bok med årsringarna parallella med sulan så får du märgstrålarna som ändträ i sulan så håller den bättre mot nötning. Jag brukar limma fast en sula av bok under en kropp av björk för att spara på det dyra bokträet.
Fördelen med trähyvlar är att de är så billiga och enkla att göra att man kan ha många av dem.
Vanliga gamla stöthyvlar av trä har 45 graders skärvinkel. Någon gång kan man träffa på exemplar som förmodligen var gjorda för ändträ och har en vinkel på omkring 40 grader eller kanske rentav 35.
Det är viktigt att bettet är tillräckligt tjockt. Det ger stadga så bettet inte hoppar för det är inte fastspänt mellan två järnbitar som i en järnhyvel. En spånbrytare fastskruvad på bettet gör att det blir mindre urslag. Före spånbrytaren var uppfunnen gjorde engelsmännen putshyvlar med "York pitch" på omkring 50-52 grader att hyvla riktigt slätt med men de var tungarbetade och blev omoderna då spånbrytaren uppfanns.
För att få vettig ergonomi kan det löna sig att bryta traditionen och passa in en träbit som fyllning i vinkeln mellan bettet och kroppen. Då kan du tälja till bakändan på kroppen och den där biten så de passar i handflatan så blir det bekvämare att hyvla.
Skall du bara hyvla i stötlåda tycker jag du skall satsa på en "shooting plane" av engelsk modell. Ungefär så lång som en Stanley nummer 5 med handtag på sidan. Av någon konstig orsak spred de sig aldrig till Norden.
Gör sulan av bok med årsringarna parallella med sulan så får du märgstrålarna som ändträ i sulan så håller den bättre mot nötning. Jag brukar limma fast en sula av bok under en kropp av björk för att spara på det dyra bokträet.
Fördelen med trähyvlar är att de är så billiga och enkla att göra att man kan ha många av dem.
Tack, precis de fakta jag behöver!H heimlaga skrev:
Jag går nog vidare med en vinkel på bladet på 37 grader. Kommer att lägga jobb på att fixera detta ordentligt, kanske i form av spånbrytare nederst.
Kan du förtydliga hur du menade med "utfyllnad"?
Din ide om en lämpligt utformad träklots som handtag har jag faktiskt varit inne på. Detta kan dock vänta tills jag satt ihop hyveln. Ytterligare en fördel med att bygga verktyg i trä!
Egentligen är skärvinkeln också ytterst viktig. Vi kan ju välja på vinklar mellan 90 och 0 grader, där dessa ytterlägen ger tämligen dåligt resultat. Oavsett vikt på hyveln...S sinuslinus skrev:
Så vi lär ändå hamna i häradet kring 35-50 .
S
sinuslinus
Träskalle
· Östergötlands län
· 4 683 inlägg
sinuslinus
Träskalle
- Östergötlands län
- 4 683 inlägg
Ja men att hyvla ändträ med en sickelhyvel tror jag inte är värt att prova. 
Jag kan inte se någon större poäng med spånbrytare för en stöthyvel som man tänker hyvla ändträ med. Med det sagt har jag använt min lilla stöthyvel från Veritas till allt möjligt, dvs främst som en liten hyvel att justera saker med. Då får man använda den justerabara framsulan som justerar spånöppningen med, för att minimera urflisningar.
M
MathiasFr
Medlem
· Frankrike - Pantin
· 475 inlägg
MathiasFr
Medlem
- Frankrike - Pantin
- 475 inlägg
Ett annat sätt att komma fram till bäddens vinkel är att gå baklänges dvs börja med släppvinkeln. Den beror på vad som skall hyvlas och hur ofta du kan acceptera att bryna/slipa hyvelstålet.
Någonstans i denna text (https://paulsellers.com/2013/04/myth-and-mystery-surrounding-plane-and-chisel-bevels/) finns test/info om att gränsen går vid ca 2-3° fungerar vid längshyvling. En annan test (hittar inte artikeln) bekräftar detta samt konstaterar att det behövs minst 5° vid hyvling av ändträ; Vid så låga vinklar måste man bryna/slipa ofta.....En "bevel-up" hyvel har väl ofta 12° bäddvinkel och därmed 12° släppvinkel.
Sedan lägger man till den minst rekommenderade eggvinkel för valt hyvelstål för att få fram bäddvinkeln. Ju lägre bäddvinkel man har desto mindre kraft behovs för att skjuta hyveln
Någonstans i denna text (https://paulsellers.com/2013/04/myth-and-mystery-surrounding-plane-and-chisel-bevels/) finns test/info om att gränsen går vid ca 2-3° fungerar vid längshyvling. En annan test (hittar inte artikeln) bekräftar detta samt konstaterar att det behövs minst 5° vid hyvling av ändträ; Vid så låga vinklar måste man bryna/slipa ofta.....En "bevel-up" hyvel har väl ofta 12° bäddvinkel och därmed 12° släppvinkel.
Sedan lägger man till den minst rekommenderade eggvinkel för valt hyvelstål för att få fram bäddvinkeln. Ju lägre bäddvinkel man har desto mindre kraft behovs för att skjuta hyveln
M
MathiasFr
Medlem
· Frankrike - Pantin
· 475 inlägg
MathiasFr
Medlem
- Frankrike - Pantin
- 475 inlägg
25° slipfas är väldigt lite...Få stålkvaliteter fixar det och även de som gör det kommer att slitas fort med den vinkelK Kjell-Anders skrev:
M
MathiasFr
Medlem
· Frankrike - Pantin
· 475 inlägg
MathiasFr
Medlem
- Frankrike - Pantin
- 475 inlägg
Ytterligare en parameter att leka med är "attackvinkeln". Oftast hyvlar man med hyveln riktad i samma riktning som man hyvlar och där är "attackvinkel densamma som bäddvinkeln. Vrider man däremot hyveln tex 45° i förhållande till den riktning man hyvlar så sjunker "attackvinkeln några grader. Titta på en Stanley N°51....
http://www.supertool.com/StanleyBG/stan7.htm#num51
tillägg: länk till Stanley 51
http://www.supertool.com/StanleyBG/stan7.htm#num51
tillägg: länk till Stanley 51
