@hempularen, dock börjar aldrig tomten på 50000kr, avlopp, el, fiber mm gör att startprisrt ligger på närmare miljonen oavsett läge, sedan kanske priset blir två miljoner om läget är bra. Detta gör att det i princip är omöjligt att bygga ett nytt hus på orter med utflyttning. Priset på huset kan vara halverat när det är klart.
Detta gör också att det är svårt att bygga nytt när arbetsmarknaden vänder och man börjar få inflyttning igen. Men utan kraftiga löneökningar så har inte de befintliga invånarna råd att köpa nytt. Det blir ett moment22 som vissa orter i Norrland drabbats av, det finns lågbetalda jobb, men folk har inte råd att flytta dit...
Detta gör också att det är svårt att bygga nytt när arbetsmarknaden vänder och man börjar få inflyttning igen. Men utan kraftiga löneökningar så har inte de befintliga invånarna råd att köpa nytt. Det blir ett moment22 som vissa orter i Norrland drabbats av, det finns lågbetalda jobb, men folk har inte råd att flytta dit...
Medellönen bland de som arbetar heltid är förmodligen betydligt högre.P Pumba skrev:
Enligt en studie så låg etableringsåldern på arbetsmarknaden på 28 år.
Det är den ålder då 75% av undommarna har skaffat sig arbete.
Då blir det svårt att skaffa boende oavsett boendeform.
Det är den ålder då 75% av undommarna har skaffat sig arbete.
Då blir det svårt att skaffa boende oavsett boendeform.
Fast egentligen är det precis tvärt om. Ingenting som folk verkligen behöver kommer från storstäderna; jordbruksprodukter, virke, fisk, malm, elektricitet m.m.. Huvudstäder har alltid skrivit reglerna så att de suger resurser ur sina omgivningar. Så var det i Romerska riket och även i Sverige. Stockholm grundades just där det ligger för att kontrollera handeln mellan Mälardalen och omvärlden. Stockholms rikedom utökades ytterligare genom det Bottniska handelstvånget, som gav mer eller mindre monopol på utrikeshandel på bekostnad av Upplandskusten och Norrland. Den nutida motsvarigheten är fördelningen av statliga tjänster. I vissa kommuner är Systembolaget den enda statliga arbetsgivaren medan det fullkomligt kryllar av statliga myndigheter i Stockholm.MissMuffet skrev:
Stockholm har tillskansat sig monopol på bland annat högre politisk och juridisk verksamhet (Riksdag, Regering, Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen). Jämför med t.ex. Sydafrika som har 3 olika huvudstäder (legislativ, administrativ respektive juridisk), varav ingen är landets största stad. Utsugandet av landet är så naturligt för Stockholmarna att de själva inte ens reflekterar över det.
Hos myndigheter som har kontor på flera orter märks tydliga skillnader mellan kontoren. På kontoren i småorter finns några få personer som vill fortsätta arbeta hos myndigheten i många år. På kontoret i Stockholm däremot arbetar man bara ett år innan man går till privata näringslivet eller någon kommun. Detta trots ett Stockholmspåslag på lönen. Myndigheten driver alltså en plantskola åt andra arbetsgivare i Stockholm. Tror ni att myndigheten lägger ner kontoret i Stockholm? Nej, givetvis läggs i stället kontoren ned på en rad mindre orter och myndigheten får katastrofala handläggningstider. För på Stockholmskontoret slutar folk innan de har blivit produktiva.
Emellanåt flyttar politikerna pliktskyldigt några myndigheter från Stockholm. Då hamnar de i residensstäder. Samtidigt lägger man ner myndighetskontor på mindre orter och flyttar även deras verksamhet till residensstäder. Staten går före och driver på centraliseringen och urbaniseringen.
Fördelningen av statliga tjänster utgör stora subventioner till de orter som får större andel av tjänsterna än deras andel av befolkningen. Dessutom sugs mycket av vinsterna från landets naturresurser in i Stockholm. Aldrig någonsin har något glesbygdsstöd kompenserat för allt detta.
Kanske dags att byta? Stockholm får allt glesbygdsstöd och övriga landet får alla statliga tjänster och alla storstadsmiljarder. Om inte det låter som ett bra byte kan det vara dags att prova självständighet för Stockholm.
Så rätt du har!C civilingenjören skrev:
Och alla vet väl till exempel var svensk järnmalm förädlas till stål?
I Stockholm förstås, för SSAB's huvudkontor ligger ju där:
SSAB:s tillverkningsorter är i Luleå, Borlänge, Oxelösund, Finspång, Brahestad, Tavastehus, Montpelier (Iowa, USA) och Mobile (Alabama, USA), huvudkontoret finns i Stockholm.
Jag tror att ni är väldigt rätt ute, dvs att en stor del av prisrusningen för bostäder i Stockholm beror på att en stor del av de statliga jobben förläggs där.
Man ser liknande tendenser i Göteborg där offentliga arbetsplatser gärna vill ligga mitt i centrum, medan de privata verksamheterna placerar sig längre ut där hyrorna är lägre.
Intressant detta med hur svenskarnas skatter används till att skaffa sig kontor i städernas centrum, men det är en fråga för en annan tråd det...
Man ser liknande tendenser i Göteborg där offentliga arbetsplatser gärna vill ligga mitt i centrum, medan de privata verksamheterna placerar sig längre ut där hyrorna är lägre.
Intressant detta med hur svenskarnas skatter används till att skaffa sig kontor i städernas centrum, men det är en fråga för en annan tråd det...
Hur många statliga jobb har förlagts i centrala Stockholm de senaste decennierna?pacman42 skrev:
Ända sedan 70-talet har det varit krav på att myndigheter snarare skall flyttas ut från Stockholm.
Att folk vill bo centralt har med andra saker att göra. Det är tom så att priset i Stockholm faller monotont med antalet t-banestationer från T-centralen. Det har inget med antalet statligt anställda att göra.
SSAB har behov av att kunna rekrytera kompetent folk till sitt huvudkontor. Det lyckas man inte med om det ligger i Borlänge.KnockOnWood skrev:
Urbaniseringen kommer att fortsätta för de länder som är med i den globala utvecklingen. En fråga blir om Stockholm är tillräckligt stort för att överleva. Är det inte det blir Sverige ett u-land på sikt. Det är mer och mer i Storstäderna som BNP skapas. Och världen kommer att ha ett antal storstäder. Stockholm kanske kan kvala in. Köpenhamn/Malmö kanske också.
Läs det här.D daVinci skrev:
"18 procent av befolkningen bor i Stockholm, Göteborg och Malmö samtidigt som hela 31 procent av de statliga jobben är förlagda dit."
"statens koncentration till storstäderna och pendlingskommunerna intill bara ökar"
"På tio år har antalet statliga jobb i storstäderna vuxit med 12 procent. Antalet jobb i det dryga fyrtiotalet pendlingskommuner intill storstäderna har vuxit ännu mer, plus 23 procent."
"Förlorare är övriga landet, och alldeles särskilt mindre kommuner i gles- och landsbygd. I dessa 136 kommuner minskar statens närvaro totalt sett."
"Forskning har till och med visat att staten gått i täten för urbaniseringen genom att i snabbare takt än privat sektor koncentrera arbetstillfällen till storstadsområden och lämna gles- och landsbygden."
Tittar vi på data som levereras (och struntar i munvädret) så ser vi att "Större städer och kommuner nära större stad" ökat med 6.1%. Det skulle jag kunna tänka mig matchar befolkningsförändringarna i stort. Dvs ingen relativ förändring skett.C civilingenjören skrev:
Det kan tom vara så att detta är mindre än befolkningsförändringarna, så att det är relativt färre statligt anställda i stora städer.
Varför skulle det vara svårt att hyra en bostad vid 28 års ålder. Hade vi inte haft hyresregleringen som hindrar folk från att hyra bostäder skulle det gått alldeles utmärkt.blackarrow skrev:
Tittar man på vad marknaden är villig att betala (i form av kostnader) för en BR så är det inga problem för en arbetande 28-åring att betala det. (Dvs marknadshyra är inget problem).
På 30 minuter kommer du inte långt. På motorväg kanske men inte dörr till dörr i en stad. Jag har ca 9 km till jobbet och det tar mer än 30 min dörr till dörr.H hempularen skrev:
I Stockholms utkant så hittar du stora tomter för ned mot 290 kSEK. https://www.hemnet.se/bostad/tomt-smara-norrtalje-kommun-nylundsvagen-31-14619395 Den borde man kunna dela i två och då är tomtpriset nere på 150 kSEK.
Kommunerna tillhandahåller byggrätter betydligt mer än vad som byggs. Och det är i sig inget konstigt. Marknaden orkar inte med hur mycket nyproduktion som helst på en given plats. Och företag A bygger en BRF på en plats så kan inte företag B också göra det. För då skulle antalet köpare inte räcka till båda, och de skulle båda göra förlust. Därför måste företag B i det fallet ligga på den byggrätten i något år innan dom kan bygga där.
(Det finns kommuner som säljer mark i attraktivt läger för 1 kr. Men ingen köper och bygger. Produktionskostnaden, trots det låga markpriset, blir ändå så högt att inga köpare på de platserna finns).
Problemet är själva flytten av befintlig personal. Hade huvudkontoret redan legat där hade det fungerat minst lika bra som i Stockholm. Går minst lika bra att få tag på administrativ personal i Borlänge. Det är inte själva rekryteringen som är det svåra för statlig verksamhet. Det går relativt bra. Problemet är att behålla personalen, vilket är svårare i Stockholm. Om några höjdare i koncernledningen inte vill bo i det klassiskt socialdemokratiska Borlänge kan de pendla från det borgerliga Falun eller Leksand.D daVinci skrev:
Redigerat:
Jag känner inte till att hyresregleringen gör att hyresrätter inte hyrs ut.D daVinci skrev:
Mitt inlägg handlade om samhällsfenomenet att få har fasta jobb och att många behöver att fast jobb för att skaffa bostad.
Samma statistik visar också att 25% av 28-åringarna inte har fast jobb. Om alla dessa vore studenter som kommer in på arbetsmarknaden med hög lön som 29-åringar är allt frid och fröjd.
Det finns flera företag som har flyttat huvudkontor. IKEA, ABB, Tetrapak för att nämna några av de större. Det verkar gå att genomföra, när det handlar om flytt till stor stad.C civilingenjören skrev:
Men möjligheterna att kunna rekrytera kvalificerad personal till Borlänge ser jag som deprimerande. För det handlar inte om att kunna rekrytera i Borlänge. Det är till Borlänge.
Man hör då och då om företag på "vischan" som har problem att rekrytera kvalificerad teknisk personal. Det är inte tillräckligt många som vill bo på mindre orter. Och finns personalen i storstäderna så får företagen underkasta sig detta och hålla till i storstäderna. Detta leder också till att folk med ambitioner vill bo i storstäderna. Det blir lite självförstärkande.
Detta driver upp efterfrågan på mark och bostäder i storstäderna. Och bostäderna kostar mer än på mindre orter.
Unga människor får helt enkelt gilla läget och börja i utkanten. (Det fick för övrigt jag också göra för många år sedan när jag skaffade min första egna bostad. Det är inget nytt fenomen precis).
