Dimensjoneringshjelp av bjelkelag i stål

[Björn_100]

Hei, jeg er i gang med å bygge et mellometasjegulv i stål, nærmere bestemt VKR (rektangulær hulprofil) som skal hvitmales og belegges med blant annet glass.

5 x 5 meter med støtte på 3 sider og ingen bærende innervegger verken over eller under.
3 sider fordi det går en trappeoppgang langs den 4. veggen.

(De virkelige målene er noe mindre med et maks mål på 4,8 samt rombeformet, men har rundet oppover for enkelhetens skyld)

Har gjort en enkel beregning men er bare en amatør

Tenker meg at det ikke bør være underdimensjonert på grunn av alt glasset, og det får visuelt ikke se for spinkelt ut.

Kom frem til at med
VKR 140x70x5 S355J2H og en punktlast på (tilfelle 4) 1000N blir nedbøying ~9 mm

Men jeg er usikker på om jeg har tatt for lite i når det gjelder vekten (kraften).
Bjelkene kommer til å ha cc på ca 1000mm

Er det noen som spontant kan si "Ja, det er overdimensjonert og kommer til å fungere fint"
Eller kanskje noen andre anbefalinger?

 

[pjapen]

En bjelke trenger opplegg i endene, et bjelkelag med bjelker kan ikke bæres på 3 sider. Da blir det en kraftig bjelke som bærer opp alle de andre på siden mot trappen, men det er jo bedre om du legger bjelker langs trappen så de har opplegg på to sider.

Føles spontant at 140mm 5mm på 5 meter fritt opplagt er svakt og at du vil få større nedbøyning enn 9 mm. Skal du legge glass som gulv? hva veier glasset? skal personer gå på dette? møbler. Normalt beregner man en bjelke med alle kreftene samt oppleggsreaksjoner for å få frem nedbøyning. Du har bundet last (bjelke, gulv) fri last (personer, møbler). Stopper man inn alle disse i litt ulike formler så får du frem resultat både for hva oppleggene skal tåle, hvor store de bør være samt nedbøyning.

Dette er for vanskelig å svare på da det ikke finnes en skisse, tegning å forholde seg til.

 

[hlph]

Jeg synes at 1000N virker lite. Når man dimensjonerer et gulv eller tilsvarende så pleier man i tillegg til egentyngde å ha en jevnt fordelt last og en punktlast på det verste stedet. Jeg husker ikke hvor store lastene er, men det er i størrelsesorden 1000 N/m2 og 1500 N punktlast. Så skal jeg vektes lastene med ulike sikkerhetsfaktorer eller partialkoeffisienter. Dette vurderes mot kollaps og maks nedbøyning. Jeg har aldri regnet på hus, så jeg vet ikke nøyaktig hva som gjelder. Jeg har bare brukt deler av Eurocode for sikkerhetsverifisering av maskiner. Men min følelse er at 1000N er for lite.

 

[justusandersson]

En VKR 140x70x5 på c/c 600 mm og 5 m spennvidde bøyer ned L/300 ved en utbredt last på litt over 3 kN/kvm, noe som vel er OK. Utslaget blir derimot for stort med den dimensjonen. Jeg foreslår VKR 160x90x5 i stedet. Deretter er spørsmålet hva glasset tåler i form av bevegelser?

 

[hlph]

En VKR 140x70x5 på c/c 600 mm og 5 m spennvidde bøyer ned L/300 ved en utbredt last på drøyt 3 kN/kvm, hvilket vel er OK. Nedbøyningen blir derimot for stor med den dimensjonen. Jeg foreslår VKR 160x90x5 isteden. Så er spørsmålet hva glasset tåler i form av bevegelser?

Hva bruker du som kriterium for nedbøyningen? Jeg er nysgjerrig og har alltid lurt på hvordan man skal vurdere det. Nedbøyningskriteriet, L/250 hvis jeg husker riktig, synes jeg er ganske rart og temmelig intetsigende. Jeg forstår ikke hvorfor man skal relatere nedbøyningen til spennet.

 

[Björn_100]

En balk behöver upplag i ändarna, ett bjälklag med balkar kan inte bäras upp på 3 sidor.
Då blir det en kraftig balk som bär upp alla de andra på sidan mot trappan, men det är ju bättre du lägger balkar utmed trappan så har de upplag på två sidor.

Känns spontant att 140mm 5mm på 5 meter fritt upplagd är klent och att du kommer få större nedböjning än 9 mm.
Ska du lägga glas som golv? vad väger glaset? ska personer sen gå på detta? möbler.
normalt räknar man ut en balk med alla krafter samt upplagsreaktioner för att får fram nedböjning.
Du har bunden last (balk, golv) fri last (personer, möbler). stoppar man in alla dessa i lite olika formler så får du fram resultat både för vad upplagen ska klara och hur stora de bör vara samt nedböjning.

Detta är för svårt att svara på då det inte finns en skiss, ritning att förhålla sig till.

En balk behöver upplag i ändarna, ett bjälklag med balkar kan inte bäras upp på 3 sidor.
Då blir det en kraftig balk som bär upp alla de andra på sidan mot trappan, men det är ju bättre du lägger balkar utmed trappan så har de upplag på två sidor.

Känns spontant att 140mm 5mm på 5 meter fritt upplagd är klent och att du kommer få större nedböjning än 9 mm.
Ska du lägga glas som golv? vad väger glaset? ska personer sen gå på detta? möbler.
normalt räknar man ut en balk med alla krafter samt upplagsreaktioner för att får fram nedböjning.
Du har bunden last (balk, golv) fri last (personer, möbler). stoppar man in alla dessa i lite olika formler så får du fram resultat både för vad upplagen ska klara och hur stora de bör vara samt nedböjning.

Detta är för svårt att svara på då det inte finns en skiss, ritning att förhålla sig till.

En balk behöver upplag i ändarna, ett bjälklag med balkar kan inte bäras upp på 3 sidor.
Då blir det en kraftig balk som bär upp alla de andra på sidan mot trappan, men det är ju bättre du lägger balkar utmed trappan så har de upplag på två sidor.

Känns spontant att 140mm 5mm på 5 meter fritt upplagd är klent och att du kommer få större nedböjning än 9 mm.
Ska du lägga glas som golv? vad väger glaset? ska personer sen gå på detta? möbler.
normalt räknar man ut en balk med alla krafter samt upplagsreaktioner för att får fram nedböjning.
Du har bunden last (balk, golv) fri last (personer, möbler). stoppar man in alla dessa i lite olika formler så får du fram resultat både för vad upplagen ska klara och hur stora de bör vara samt nedböjning.

Detta är för svårt att svara på då det inte finns en skiss, ritning att förhålla sig till.

En balk behöver upplag i ändarna, ett bjälklag med balkar kan inte bäras upp på 3 sidor.
Då blir det en kraftig balk som bär upp alla de andra på sidan mot trappan, men det är ju bättre du lägger balkar utmed trappan så har de upplag på två sidor.

Känns spontant att 140mm 5mm på 5 meter fritt upplagd är klent och att du kommer få större nedböjning än 9 mm.
Ska du lägga glas som golv? vad väger glaset? ska personer sen gå på detta? möbler.
normalt räknar man ut en balk med alla krafter samt upplagsreaktioner för att får fram nedböjning.
Du har bunden last (balk, golv) fri last (personer, möbler). stoppar man in alla dessa i lite olika formler så får du fram resultat både för vad upplagen ska klara och hur stora de bör vara samt nedböjning.

Detta är för svårt att svara på då det inte finns en skiss, ritning att förhålla sig till.

Hej Pjapen, ja du har rätt. Det är bara upplag på två sidor som är intressant. Att det också finns en vägg på en sida samt en trappuppgång på andra är helt ointressant.

Ok, jag googlade lite snabbt och hittade inte någon normalast för mellanbjälklag, men såg att 3000 ofta används med ytterligare belastning som vägg mm, men här finns ingen vägg.
Men jag inser att jag bör alltså ta med utbred last i kombinationen med punkt.
Tänkte att punktlast är värsta fallet och borde vara nog om man tar i ordentligt.
Blir väl bakläxa på det.
Tack för input

 

[Björn_100]

En VKR 140x70x5 på c/c 600 mm og 5 m spennvidde bøyer ned L/300 ved en utbredd last på drøyt 3 kN/kvm, hvilket vel er OK. Svikten blir derimot for stor med den dimensjonen. Jeg foreslår VKR 160x90x5 i stedet. Så er spørsmålet hva glasset tåler i form av bevegelser?

Høres fornuftig ut, og ja mulig at jeg må gå opp ytterligere en dimensjon.
Takk!

 

[Björn_100]

Jeg synes at 1000N virker lite. Når man dimensjonerer et gulv eller tilsvarende så pleier man i tillegg til egenvekt ha en jevnt fordelt last og en punktkraft på verste stedet. Jeg husker ikke hvor store lastene er men det er i størrelsesorden 1000 N/m2 og 1500 N punktlast. Deretter skal lastene vektes med ulike sikkerhetsfaktorer eller partialkoeffisienter. Dette evalueres mot kollaps og maks nedbøyning. Jeg har aldri regnet på hus, så jeg vet ikke nøyaktig hva som gjelder. Jeg har bare brukt deler av Eurocode for sikkerhetsverifisering av maskiner. Men min følelse er at 1000N er for lite.

Ok, ja det er nok for lite som du sier. Får legge på kraft og øke i størrelse.
Takk

 

[justusandersson]

Jeg antar at en punktlast på 1 kN ikke skal forårsake en større nedbøyning enn 1,5 mm uansett spennvidde. Så må man prøve å vurdere hvor stor del av punktlasten som rammer tilstøtende bjelker, avhengig av konstruksjonen. Nedbøyning som en andel av spennvidden har vært med i norske normer siden BABS 46, med litt ulike verdier og beregningsmetoder. Det kunnskapsmessige grunnlaget for det kan nok stilles spørsmål ved. Samt 4,5 m til tomtegrensen som er en rest fra Byggnadsstadgan for Rikets städer fra (§34).

 

[hlph]

Jeg antar at en punktlast på 1 kN ikke skal forårsake en større nedbøying enn 1,5 mm uavhengig av spennvidden. Deretter må man prøve å anslå hvor stor del av punktlasten som påvirker tilstøtende bjelker, avhengig av konstruksjonen. Nedbøying som en andel av spennvidden har vært med i norske normer siden BABS 46, med litt forskjellige verdier og beregningsmetoder. Det kunnskapsmessige grunnlaget for dette kan nok stilles spørsmål ved. Akkurat som 4,5 m til tomtegrense som er en rest fra Byggnadsstadgan for Rikets städer fra (§34).

Interessant! Jeg har ingen erfaring med å regne på hus eller bjelkelag, men det hender (med noen års mellomrom) at jeg regner på plattformer på maskiner. Spørsmålet har dukket opp om akkurat svikt og har ikke funnet noen retningslinjer.