I Region Stockholm behandlas nu ung. 5000 personer för långtidscovid, dvs. symtom i minst 12 veckor som inte förklaras av en annan sjukdom enligt https://www.sll.se/verksamhet/halsa...1/03/sa-ska-patienter-med-post-covid-fa-vard/ .
I området finns 2,4 miljoner människor och under förra våren var det ung. 10 % som hade covid (sen har förstås ytterligare insjuknat för mer än 3 månader sen och en del av de som hade långvariga besvär tillfrisknat men för en enkel uppskattning kan man säga att det jämnar ut sig). 5000 av över 200 000 tusen innebär att det är mindre än 2,5 %, dvs. mycket långt från 10 %.
I området finns 2,4 miljoner människor och under förra våren var det ung. 10 % som hade covid (sen har förstås ytterligare insjuknat för mer än 3 månader sen och en del av de som hade långvariga besvär tillfrisknat men för en enkel uppskattning kan man säga att det jämnar ut sig). 5000 av över 200 000 tusen innebär att det är mindre än 2,5 %, dvs. mycket långt från 10 %.
Intressanta tankar om långtidscovid.
""Judith Bruchfeld. Foto: Martin Stenmark.
Text: Cecilia Odlind. Tidigare publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 1/2021.
I mars 2020 började alltfler oroande röntgenbilder dyka upp från covid-19-sjuka patienter. Som erfaren tuberkulosforskare blev Judith Bruchfeld bekymrad.
– Det var bilder på vita lungor, det betyder att de är kraftigt inflammerade. Det såg inte alls bra ut. Vi insåg att vi måste följa upp dessa patienter, säger Judith Bruchfeld.
Tillsammans med en rad andra vårdspecialister satte hon samman ett multidisciplinärt team på Karolinska universitetssjukhuset. Där ingick inte bara lung- och intensivvårdsläkare utan även neurologer, hjärtläkare, njurmedicinare, smärtläkare och psykiatriker samt psykologer, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, logopeder och dietister.
– Det är nog typiskt för mig, jag vill alltid föra samman människor i större grupper uppvuxen som jag är i en stor familj. Jag trivs i sådana sammanhang, därför skapar jag dem, säger hon.
En mottagning startade och den 11 maj togs den första patienten emot. Uppdraget var att följa upp patienter som haft svår covid-19, till exempel intensivvårdats eller haft ett komplicerat vårdförlopp. För covid-19-patienterna har det stora fördelar att alla dessa specialister samlas på ett ställe eftersom de ofta har många olika symtom och påverkan på flera organsystem.
– Detta möjliggör bedömningar med helhetsperspektiv där vi kan utnyttja allas olika kompetenser, säger Judith Bruchfeld.
Sedan dess har drygt 500 patienter bedömts vid tvåmånadersuppföljning efter utskrivning och vissa har även hunnit bedömas efter sex månader. Resultaten håller just nu på att sammanställas men generellt är patienterna multisymtomatiska.
– De upplever allt från kraftig trötthet, andfåddhet och hjärtklappning till ångest och depression. En del får inte tillbaka lukt och smak och det är vanligt med koncentrations- och minnesproblem. Långtidsprognosen är fortfarande oviss, säger hon.
Såg två olika grupper
Under sommaren blev det också tydligt att det fanns en annan grupp drabbade som inte sjukhusvårdats men som drogs med långvariga symtom efter covid-19. Allt fler remisser kom från primärvården med önskemål om råd och hjälp.
– Dessa patienter är yngre, majoriteten i åldersgruppen 25-45 år, och i större utsträckning kvinnor. De är ofta tidigare friska, inte sällan vältränade. Vi bestämde oss för att följa även dem och har nu träffat ett hundratal, säger Judith Bruchfeld.""
Inte heller data från denna grupp är färdiganalyserade. Men nyligen publicerade Judith Bruchfeld och kollegor en sammanställning av tre fall i den vetenskapliga tidskriften Journal of American College of Cardiology: Case Reports som beskriver ett problem som verkar drabba många i denna grupp.
– Det kallas posturalt ortostatiskt takykardisyndrom, pots, och innebär att man får en kraftig pulsökning och en del andra symtom som yrsel, svimningar, och illamående i samband med lägesförändringar från liggande till sittande eller stående. Detta sker utan att blodtrycket sjunker. Fenomenet har varit känt sedan 1990-talet. Själv visste jag inte vad det var men så har det också varit mycket nytt med detta virus. Ibland känns det som jag går läkarlinjen igen, säger hon.
De kallar tillståndet, som beror på en felreglering i det autonoma nervsystemet, för post covid-pots. Forskarna misstänker att det kan förklaras av någon form av autoimmun reaktion med antikroppsbildning mot kroppens egna vävnader vilket är vanligare bland kvinnor, men detta är ännu inte klarlagt. För pots utan föregående covid finns en självläkningsgrad på cirka 50 procent inom ett år, berättar Judith Bruchfeld.
""Judith Bruchfeld. Foto: Martin Stenmark.
Text: Cecilia Odlind. Tidigare publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 1/2021.
I mars 2020 började alltfler oroande röntgenbilder dyka upp från covid-19-sjuka patienter. Som erfaren tuberkulosforskare blev Judith Bruchfeld bekymrad.
– Det var bilder på vita lungor, det betyder att de är kraftigt inflammerade. Det såg inte alls bra ut. Vi insåg att vi måste följa upp dessa patienter, säger Judith Bruchfeld.
Tillsammans med en rad andra vårdspecialister satte hon samman ett multidisciplinärt team på Karolinska universitetssjukhuset. Där ingick inte bara lung- och intensivvårdsläkare utan även neurologer, hjärtläkare, njurmedicinare, smärtläkare och psykiatriker samt psykologer, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, logopeder och dietister.
– Det är nog typiskt för mig, jag vill alltid föra samman människor i större grupper uppvuxen som jag är i en stor familj. Jag trivs i sådana sammanhang, därför skapar jag dem, säger hon.
En mottagning startade och den 11 maj togs den första patienten emot. Uppdraget var att följa upp patienter som haft svår covid-19, till exempel intensivvårdats eller haft ett komplicerat vårdförlopp. För covid-19-patienterna har det stora fördelar att alla dessa specialister samlas på ett ställe eftersom de ofta har många olika symtom och påverkan på flera organsystem.
– Detta möjliggör bedömningar med helhetsperspektiv där vi kan utnyttja allas olika kompetenser, säger Judith Bruchfeld.
Sedan dess har drygt 500 patienter bedömts vid tvåmånadersuppföljning efter utskrivning och vissa har även hunnit bedömas efter sex månader. Resultaten håller just nu på att sammanställas men generellt är patienterna multisymtomatiska.
– De upplever allt från kraftig trötthet, andfåddhet och hjärtklappning till ångest och depression. En del får inte tillbaka lukt och smak och det är vanligt med koncentrations- och minnesproblem. Långtidsprognosen är fortfarande oviss, säger hon.
Såg två olika grupper
Under sommaren blev det också tydligt att det fanns en annan grupp drabbade som inte sjukhusvårdats men som drogs med långvariga symtom efter covid-19. Allt fler remisser kom från primärvården med önskemål om råd och hjälp.
– Dessa patienter är yngre, majoriteten i åldersgruppen 25-45 år, och i större utsträckning kvinnor. De är ofta tidigare friska, inte sällan vältränade. Vi bestämde oss för att följa även dem och har nu träffat ett hundratal, säger Judith Bruchfeld.""
Inte heller data från denna grupp är färdiganalyserade. Men nyligen publicerade Judith Bruchfeld och kollegor en sammanställning av tre fall i den vetenskapliga tidskriften Journal of American College of Cardiology: Case Reports som beskriver ett problem som verkar drabba många i denna grupp.
– Det kallas posturalt ortostatiskt takykardisyndrom, pots, och innebär att man får en kraftig pulsökning och en del andra symtom som yrsel, svimningar, och illamående i samband med lägesförändringar från liggande till sittande eller stående. Detta sker utan att blodtrycket sjunker. Fenomenet har varit känt sedan 1990-talet. Själv visste jag inte vad det var men så har det också varit mycket nytt med detta virus. Ibland känns det som jag går läkarlinjen igen, säger hon.
De kallar tillståndet, som beror på en felreglering i det autonoma nervsystemet, för post covid-pots. Forskarna misstänker att det kan förklaras av någon form av autoimmun reaktion med antikroppsbildning mot kroppens egna vävnader vilket är vanligare bland kvinnor, men detta är ännu inte klarlagt. För pots utan föregående covid finns en självläkningsgrad på cirka 50 procent inom ett år, berättar Judith Bruchfeld.
I Gävleborg har knappt 400 personer diagnosticerats med postcovid: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/g...dscovid-ska-fa-battre-vard-och-rehabilitering
I Gävleborg finns det drygt 30 000 bekräftade fall och naturligtvis många obekräftade också.
I Gävleborg finns det drygt 30 000 bekräftade fall och naturligtvis många obekräftade också.
I Läkartidningen debatteras det tydligen om diagnosen post-covid är vettig att ha eftersom symtomen är sådana som man har sett efter t.ex. bilolyckor och hjärnskakning.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/s...-debatt-symptom-vi-kanner-igen-sedan-tidigare
Sen måste man kanske också ta i beaktande att en viss andel av post-covid-fallen handlar om människor som (till följd av bla pandemin) förlorat jobbet och sin försörjning och därför överagerar besvären de har efter sjukdomen för att säkra någon form av försörjning (annat än socialen).
Hade varit intressant att se hur stor andel av långtidssjuka som egentligen har ett hyfsat välbetalt arbete att återvända till kontra hur många som (I annat fall än sjukskrivning) är arbetslösa/lyfter minimilön
Hade varit intressant att se hur stor andel av långtidssjuka som egentligen har ett hyfsat välbetalt arbete att återvända till kontra hur många som (I annat fall än sjukskrivning) är arbetslösa/lyfter minimilön
Ja, många av symtomen som florerar i sociala media är väl delvis samma symtom som en del anser bero på kvicksilverförgiftning pga. amalgam eller elallergi.Violina skrev:
https://www.amalgamsanera.nu/fakta-om-amalgam
https://eloverkanslig.org/symtom/
Ja, eller allmänt gnäll..BirgitS skrev:
En annan mår "sådär" varenda j*vla dag, och har gjort det i typ tjugo år, men vägrat låta det hindra en eller på något sätt definiera vem man är som person eller vad man klarar av..
Så ok att de följer upp de faktiska skadorna hos personen (som nedsatt lungfunktion etc) sådana studier är ok..
Men att "skrika högt" om alla med långtidscovid som "inte kan" jobba.. nä, då vill jag också veta hur deras situation såg ut innan covid..
Håller med om att detta säkert fångar upp ett visst antal av de som inte mår bra allmänt och nu känner efter lite extra. Men jag vet iaf 1 som mår bra psykiskt och har kvar jobbet och trivs med livet men har efter trolig covid i våras (testades inte då men läkare säker på att de va det) fortfarande inte kan sova på rygg då det gör ont att andas. Självklart kan även fysiska symtom uppkomma mentalt men här tror jag på att vissa inte blir helt friska. Sedan är det ju så att alla som mår dåligt ska ha rätt att göra det och få rätt vård. Ibland kan vården bestå av att börja tänka mer positivt och göra roliga saker så man glömmer det onda och ibland behövs det medicin.
Visst är det så att många verkligen har fysiska problem efter covid och vården blir allt bättre på att ta hand om dem men man ska inte överdriva antalet. Det finns ju ett antal i Sverige som är sjukskrivna i postcovid men de är ju inte så många i förhållande till hur många som har verkligen har haft covid.snuttjulle skrev:
2013 fick jag någon sjukfom som gav mig någon form av lunginflamation. Hade besvär över 1 år och blev aldrig riktigt bra efter det. Luftrören och stämbanden är känsliga. Så jag förstår om kanske även covid kan orsaka långtidsbesvär. Men det konstiga efter det är att jag aldrig mer har varit förkyld eller fått någon feber eller influensa. Immunförsvaret kanske lärde sig något.
Redigerat:
Tråkigt.. Inte alls roligt att höra
Men som jag då även tänker, jobbar denne fortfarande?
För då är den ju också väldigt viktig att ha med i statistiken, även om jag tror det finns en ökad risk att denne "faller mellan stolarna".
Jag anser ju att man även behöver ta med förutsättningarna för varje enskilt fall och framförallt se om det då finns en överrepresentation av SVÅRA långvariga problem bland gruppen som har svårt att fixa sin försörjning.. för jag tror att det finns en hel del som överdriver sina besvär..
Och många som har jobb och trivs med det och är vana "att göra rätt för sig" riskerar nog att inte komma med i statistiken över långtidsbesvären, just för att man bara kör på som vanligt..
Sen om man ska mäta effekten av långtidscovid blir det också fel att gå på "det personliga planet" med enbart krämpor, utan man måste ju på något sätt mäta inverkan på samhället, för det är ju bara där det då faktiskt gör någon skillnad..
Jepp hon jobbar och pluggar på som hon gjorde innan sjukdom. Hur alla dessa som håller ut och jobbar på som vanligt trots något som de själva ser som ett mindre problem som en del av livet vet jag inte.Tråkigt.. Inte alls roligt att höra
Men som jag då även tänker, jobbar denne fortfarande?
För då är den ju också väldigt viktig att ha med i statistiken, även om jag tror det finns en ökad risk att denne "faller mellan stolarna".
Jag anser ju att man även behöver ta med förutsättningarna för varje enskilt fall och framförallt se om det då finns en överrepresentation av SVÅRA långvariga problem bland gruppen som har svårt att fixa sin försörjning.. för jag tror att det finns en hel del som överdriver sina besvär..
Och många som har jobb och trivs med det och är vana "att göra rätt för sig" riskerar nog att inte komma med i statistiken över långtidsbesvären, just för att man bara kör på som vanligt..
Sen om man ska mäta effekten av långtidscovid blir det också fel att gå på "det personliga planet" med enbart krämpor, utan man måste ju på något sätt mäta inverkan på samhället, för det är ju bara där det då faktiskt gör någon skillnad..
Men det är nog här det riktiga problemet ligger, Vissa mår inte bra utan att veta om det det och händer då nått i livet som kan förklara det så tar man till sig detta hela vägen in i kaklet. Andra känner inte efter utan tar för givet att man har lite ont i kroppen ibland och har svårt att andas och jobbar på som vanligt.
Hoppas jag oxå.
Det som inte får hända är att man av lättja ger diagnos utan ideer på hjälp till alla som har haft denna hemska sjukdom. Många mår inte bra av olika anledningar och även jag känner av dumma tankar om hur man efter genomgången Covid om att den där hostan jag fick igår kanske beror på detta. Hade det varit ett vanligt år hade jag bara skakat på huvet och gått vidare med livet. Nu funderar jag en gång extra och inte blir det bättre när man ser på TV4 morgonprogram om en som gick bort tragiskt efter det han mådde bättre efter feber mm.
Sedan finns det ju även dessa med de "små" problemen att ha försämrad/ändra smak och luktsinne.
En av mina söner har tycker inte saker smakar som det ska nu efter 1.5 månader och en annan bekant har fortfarande problem efter snart 1 år. Men dessa problem ser man ju knappast som något som man sjukskriver någon för.
Det som inte får hända är att man av lättja ger diagnos utan ideer på hjälp till alla som har haft denna hemska sjukdom. Många mår inte bra av olika anledningar och även jag känner av dumma tankar om hur man efter genomgången Covid om att den där hostan jag fick igår kanske beror på detta. Hade det varit ett vanligt år hade jag bara skakat på huvet och gått vidare med livet. Nu funderar jag en gång extra och inte blir det bättre när man ser på TV4 morgonprogram om en som gick bort tragiskt efter det han mådde bättre efter feber mm.
Sedan finns det ju även dessa med de "små" problemen att ha försämrad/ändra smak och luktsinne.
En av mina söner har tycker inte saker smakar som det ska nu efter 1.5 månader och en annan bekant har fortfarande problem efter snart 1 år. Men dessa problem ser man ju knappast som något som man sjukskriver någon för.
Redigerat:
