När vi storhandlar en gång i månaden
har vi såna vävda plast/glasfiber påsar
som håller väldigt länge.
Till jobbet har jag vanliga Willys påsar
av plast till maten och tvättkläderna.
De håller minst några månader och papper
skulle inte funka med blöta badlakan då jag
duschar efter jobbet var dag.
Men man borde kanske ställa högre krav på
länder som Indien med flera som grisar ned haven, själva materialet plast är ju andvändbart
till många saker och plasten lägger sej ju inte i havet själv utan det är människan som slarvar. Dock har ju många förpackningar överdrivet mycket plast och papper .
har vi såna vävda plast/glasfiber påsar
som håller väldigt länge.
Till jobbet har jag vanliga Willys påsar
av plast till maten och tvättkläderna.
De håller minst några månader och papper
skulle inte funka med blöta badlakan då jag
duschar efter jobbet var dag.
Men man borde kanske ställa högre krav på
länder som Indien med flera som grisar ned haven, själva materialet plast är ju andvändbart
till många saker och plasten lägger sej ju inte i havet själv utan det är människan som slarvar. Dock har ju många förpackningar överdrivet mycket plast och papper .
"En kasse tillverkad i tyg måste användas 20 000 gånger för att hamna på samma miljöbelastning som en plastkasse, enligt siffror från branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel."
Ponera att man har så pass dålig framförhållning att man måste handla varje dag. Då måste du göra detta i ca 55 år innan man tjänat in en tygkasse. Ponera att man har lite bättre framförhållning och handlar två gånger i veckan , då tar det ca 192 år innan tygkassen är kompenserad.
(redigerade stycket då det inte har med plastkassar att göra)
Siffran från citatet kommer från en dansk studie och gällde ekologiska bomullskassar. Följande siffror kommer från rapporten, jag skriver siffrorna för hur många gånger en kasse behöver användas för att den totala miljöpåverkan ska kompenseras. Vissa påstyper har jag aldrig heller hört talas om och tar ej med de.
Blekt/oblekt papperskasse: 43 gånger.
Ekologisk bomullskasse: 20 000 gånger
Vanlig bomullskasse: 7100 gånger
Kompositpåse(?): 870 gånger
Jag lyckades inte knäcka den danska betäckningen för en vanlig plastpåse, så jag vet inte hur många gånger den behöver användas, men jag länkar hela rapporten (på danska) för den intresserade.
https://www2.mst.dk/Udgiv/publications/2018/02/978-87-93614-73-4.pdf
Ponera att man har så pass dålig framförhållning att man måste handla varje dag. Då måste du göra detta i ca 55 år innan man tjänat in en tygkasse. Ponera att man har lite bättre framförhållning och handlar två gånger i veckan , då tar det ca 192 år innan tygkassen är kompenserad.
(redigerade stycket då det inte har med plastkassar att göra)
Siffran från citatet kommer från en dansk studie och gällde ekologiska bomullskassar. Följande siffror kommer från rapporten, jag skriver siffrorna för hur många gånger en kasse behöver användas för att den totala miljöpåverkan ska kompenseras. Vissa påstyper har jag aldrig heller hört talas om och tar ej med de.
Blekt/oblekt papperskasse: 43 gånger.
Ekologisk bomullskasse: 20 000 gånger
Vanlig bomullskasse: 7100 gånger
Kompositpåse(?): 870 gånger
Jag lyckades inte knäcka den danska betäckningen för en vanlig plastpåse, så jag vet inte hur många gånger den behöver användas, men jag länkar hela rapporten (på danska) för den intresserade.
https://www2.mst.dk/Udgiv/publications/2018/02/978-87-93614-73-4.pdf
Redigerat:
Kör med IKEAs presenningskassar när vi handlar mycket, lättare o ta med mycket.galento skrev:
Samt egen tygpåse eller ryggsäck vid mindre köp, kräver ju bara pyttelite planering. Min mormor gjorde likadant , så uppvuxen med det.
köper däremot soppåsar i plast på rulle för hushållssoporna som inte skall till återvinning eller biogas.
Dock försökt köra mycket länge med ryggsäck , tygpåse osv, är mest trött på debatten. Var o en kan väl göra så gott man kan.
Vore mycket mer intressant o debattera de som slänger skräp som kor bajsar, precis på ställer där man står. Och plast i naturen eller havet har jag aldrig förstått, förutom att det beror på ren lathet , någon ”annan” skall ta hand om det som man egentligen klarar av själv.
Om vi tog bort allt restavfall som många nu vill ha bort, vad ska vi då elda med så man får fjärrvärme? Vad är skillnaden på en Icakasse som man bär hem mat i för att sedan använda som soppåse? Om man ändå måste köpa soppåsar på rulle så spelar det ju ingen roll, påse som påse. De plastpåsarna i butik är ju av återvunnen plast. Win-win-win. Klassiskt sverige införa meningslösa saker som inte förändrar någonting förutom en sämre vardag för oss själva. 
Det viktiga om man vill tänka på miljön i den förhållandevis lilla frågan om bärkassar är att man inte tar en ny kasse varje gång man handlar. Jag har fyra tygkassar av varierande ålder. Har jag glömt dem tar jag plastkasse om det bara är lite prylar och pappkassar om det är mer.
Har tagit mått på kundvagnen (lilla typen) för att tillverka en trälåda (av spillvirke) som precis passar. Så kommer inte behöva någon typ av påse, plus får lite styrketräning vid urlyftning. (Kommer dock fortsätta med plastkassar om jag bara ska småhandla och inte har bilen med mig.)
Ska försöka köpa några lådor med plastpåsar innan de blir skattade, så man har för resten av livet.
Det skrivs mycket om Asien, Idien mm som nerskräpare, men även USA dumpar sopor i vattnet, skillnaden är dock att man inte kastar soporna direkt i kanalerna i Florida, utan bogsera ut det på öppet hav med pråmar.
Det skrivs mycket om Asien, Idien mm som nerskräpare, men även USA dumpar sopor i vattnet, skillnaden är dock att man inte kastar soporna direkt i kanalerna i Florida, utan bogsera ut det på öppet hav med pråmar.
useless skrev:
- Kan återanvändas fler gånger än en plastkasse (enl min erfarenhet)
- Har rektangulär botten och kan packas med mer rektangulära paket än motsv plastpåse
- Står för sig själv och duger därför som sorteringskärl för sådant som ska till återvinningen
Men det är inte påse som påse, en Icakasse är mycket kraftigare, dvs. mycket mer plast, än soppåsarna man köper på rulle, som är mer som grönsakspåsarna.Jonas ”Snabbe” Andersson skrev:
När jag storhandlar har jag dels en sportbag som antagligen är 15-20 år gammal vid det här laget och dels en mycket stor kasse i kraftigt tyg (blandmaterial?) som är mer än 10 år gammal. När jag bara ska handla några enstaka saker har jag en ärvd nylonkasse som jag tror har använts sen 90-talet.
Tröttnade också för tidigt, men bland annat stod det ju att för bomullskassar var det stora ozonutarmning, tog man bort det gick det ned från 7100 till 50-1400 för vanlig bomull, sen var det mestadels vattenanvändning. För enbart klimatets skull var ju vanlig bomull bättre än plast (ldpe) efter ca 50 användningar, och papperskassar efter 0-1 återanvändning. Appendix C verkar vara det man får gräva i för att se mer på individuella faktorer.H Heinel skrev:Någon som orkat kolla hur de definierar ”miljöbelastning”? Vilka parametrar och hur har de viktat dem? Tröttnade innan jag hittade det
Textilkassar, säkert >10 år gamla, dom som påstår att sådana belastar miljön mer engångskassar pratar bara dynga.
Dessutom behöver man inte vara rädd för att handtagen ska lossna när man packat fullt med tyngre varor.
Dessutom behöver man inte vara rädd för att handtagen ska lossna när man packat fullt med tyngre varor.
