Meillä on ulkorakennus, joka on rakennettu edellisten omistajien toimesta noin 15-20 vuotta sitten. Meillä on siihen liittyviä ongelmia, mutta yksi suurimmista on pylväät, jotka ovat lahoamassa pois:
Ulkorakennus on melko tavallinen moderni muotoilu, luulisin, eristetty laatta maalla, liimapuupylväät ja liimapuupalkit kanavamuovilla sekä liukuovilla, joissa on eristyslasi. En ole varma, onko se jokin vakiosarja vai onko edelliset omistajat koonneet sen omasta päästään. Joka tapauksessa tekninen ratkaisu pylväiden juuressa jättää toivomisen varaa. Kuka tahansa voisi ymmärtää, ettei tämä kestäisi pitkään.
Tässä on luonnos siitä, miten luulen, että pylväiden juuret on rakennettu, katsottuna sivulta:
Punainen on pylväs, vihreä ja sininen muodostavat elementin, jossa vihreä on kuitusementtilevy ja sininen on solumuovi. Vaaleanpunainen on betonia, ja pylvään ja laatan välissä on metallevy (keltainen).
Ongelma on se, että sadevesi putoaa metallilevylle ja sitten pylväät imevät sen päätösuojalla, minkä jälkeen ne lahoavat.
Ihanteellisessa maailmassa pylväs olisi joko sijoitettu hieman irti laattasta, jotta voisimme saada tiputuskynnyksen, tai siinä olisi käytetty jotain kuollutta materiaalia olevaa erotinta, joka kohottaisi pylvään laatan yläpuolelle niin, että pylväs ei olisi suoraan laatan päällä.
Onko jollakulla esimerkkejä tai ideoita paremmasta ratkaisusta?
Nu börjar det närma sig trådens ettårsdag och tyvärr har inte problemet magist löst sig själv... jag vet, sjukt förvånande... Snarare har det blivit värre så hög tid att ta tag i detta.
Eftersom det var fint väder idag, så passade jag på att demontera ner ena stolpen. Lite pilligt men gick till slut. Länge funderat på hur de hade fått dit ett av glaspartierna som bara bestod av en sektion. Visade sig att det satt fast av aluminiomprofiler på sidan som i sin tur satt monterade med silikon, inget mer... nice...
Hur som helst, som befarat stod stolpen direkt på plåten med en bit syllpapp instoppad under plåten:
Stolpen såg inte så nöjd ut den heller...
Som värst är den nog murken 5-10cm upp i trät.
Så, planen är nu att gjuta upp en klack ca 3-4cm så att stolpen kommer upp från marken. Stolpen får renoveras genom att allt murket tas brort och nytt trä fälls in. Mellan stolpen och den nya klacken får det bli en bit syllpapp. Funderar sedan på om man ska fälla in en bit plåt i stolpen som går förbi den nya klacken så att vatten verkligen inte kan sugas in under stolpen. Ungefär såhär om man ser från sidan (samma färger som innan, brun är syllpapp).
Stora svarat blir en bit armeringsjärn för att hålla stolpen i position. Som det är nu var där en betongskruv dragen från sidan, men misstänker att det kommer bli obra att dra i en sådan i en så liten klack, så tänker en stump armeringsjärn bör duga.
Tankar?
Dragit igång renoveringen. Tog bort allt trä som var kass, passade även på att få bort all lös färg och silikonrester:
Nya träbitar och sedan limning:
Sedan var det bara att hyvla bort överflödet
Parallelt med detta så tillverkade jag en gjutform samt armering av rostri trallskruv plus lite rostfri tråd som najades fram och tillbaka.
Tyvärr dåligt med bilder, men sågade ett 7-8mm djupt spår 15mm upp från änden av stolpen som jag sedan kunde fälla in bit plåt. Plåten täcker stopen förbi den gjutna klacken. Använde lite fönsterkitt i skåran där plåten sitter, så att där blir hyfsat tätt och ingen springa där vatten kan sugas in.
Sedan var det bara att återmontera, syllpapp mellan stolpen och klacken. Använde två betongskruvar som går genom klacken och ner i originalplattan:
Plåten kommer sedan täckas av aluminiumlisterna som dörrarna stänger mot.
Återstår att plugga skruvhålen samt måla stolparna en runda till.
Bra jobbat!
Jag har använt två olika metoder att motverka att trä ruttnar (utöver att se till att avleda vatten så att det inte blir fuktigt).
Impregnering med rå kallpressad linolja samt linoljefärg, mönja eller fernissa/kokt linolja.
Främst till träbåten, men även utemöbler och husfasad/fönster-och dörrfoder.
Det kan ju bättras på med ny rå linolja på trä och linoljefärg om det behövs efter några år (den råa kallpressade linoljan tränger in i trä och konkurrerar ut vatten och fukt i bästa fall).
Det andra sättet är framför allt vid förlust av trä som kan behöva ersättas med utfyllning (murket som faller söder i ytskikt t ex.). Då är det epoxy som kan vinna tid eller rädda hållfasthet. Först impregneringsepoxy som är tunnflytande och kan tas upp och integreras i trämassan (Lignu är en sådan epoxy tillverkad av trä (lignin), ett "trälim" om man så vill).
Sedan kan man gjuta upp defekten med förtjockad epoxy som alltså fyller den defekten efter det som murknat och försvunnit.
Men fördelen med trä är ju att man som du gjort kan ta bort och byta ut mot nytt där det behövs.
Då återstår att se om en liknande tråd poppar upp om sisådär 25 år...
Det här är ett vanligt problem som också visar på hur svårt det är att på riktigt skydda ändträ på stolpar.
Har själv ngt liknande problem i den bärande mittstolpen mellan garageportarna i garaget. Där är det lagt en bit takpapp/syllpapp mellan stolpe och betongplatta, men då den biten är större än stolpens fotavtryck/tvärsnittsarea så agerar den nog snarare vatteninsamlare från slagregn.
Väggarna runtom är upplyfta ett murblock från plattan och tillåter därmed att fasadpanelen kan gå strax nedanför syllen, men av outgrundlig anledning är inte denna vitala bärande stolpe upplyft utan är i marknivå både innanför och utanför garaget. Visserligen går panelen (fasaden) ända ner till marknivå här men det resulterar i att även den är rutten nertill. Sedan samma typ av problem som TS att vatten också följer sidorna på stolpen där garageportarna är fästade.
Min plan är också att lyfta upp änden med en bit Leca-sten i mitt fall.
Det man tänker på annars är korsvirkeshus där stommen är synlig och utsatt för vädrets makter. De har stått sig i många hundra är. Hur kan det vara?
Jo, genom att:
Använda så grovt timmer som går att uppbringa/man kan betala för så att det finns mesta möjliga "slitagemån" utan att bärighet och funktion äventyras.
Använda det mest högkvalitativa timmer som finns map fukttålighet, dvs tätvuxen och kådrik fura eller ek. (I båda fallen naturligtvis endast kärnan. Splintved är oduglig oavsett vilket träslag det är.)
Använda trätjära i regelbundet ytunderhåll för att fördröja nedbrytningen så länge som möjligt.
Det finns inget ytskydd i världen som kan stoppa nedbrytning pga fukt. Därför är det essentiellt att använda bästa möjliga trävirke. Ytskydd är endast en estetisk detalj. Dessutom finns det alltid ytor som inte går att komma åt, såsom t ex ändträet på en stolpe.
Klikkaa tästä vastataksesi
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.
