Jordfelsbrytare är alltid bra att ha för det fall att det blir fel på en apparat så att t.ex. höljet blir spänningssatt.
Förr ansåg man att de flesta rum i ett hus var "isolerade". D.v.s. att man kunde inte komma i kontakt med marken i dessa rum.
I verkligheten har man ofta vattenburna värmesystem och dessa har ofta direktkontakt med marken via sina metalliska rör (kallas sann jord). Därigenom har vi en uppenbar risk för att när någon elapparat blir spänningssatt och vi tar i denna samtidigt med att vi tar i ett värmeelement etc. så går strömmen genom kroppen och till marken (Är rören delvis av plast bortfaller givetvis denna risk)
Elektrisk ström är "elektroner i rörelse" och går bara runt i kretsen via micro etc. Detta gör att all ström egentligen ska komma tillbaka till spänningskällan.
Jordfelsbrytaren kontrollerar att all ström verkligen kommer tillbaka. Går en del av strömmen t.ex. genom en människa och direkt till marken, så saknas ju denna ström i återledaren (neutralledaren/nollan). Då ska jordfelsbrytaren slå från om denna ström är över 30 mA (ofta bryter de redan vid 22 mA).
En liten ström på 30 mA (30 tusendels ampere) får således gå fel väg. Detta därför att det ofta finns små strömmar som går fel väg via skyddsjorden i felfria anläggningar (speciellt från spisar, kylskåp, frysskåp, micro etc.).
Själva micron fungerar dock lika bra utan skyddsjord men står den nära spisen eller diskbänken så ska du ansluta till ett skyddsjordat vägguttag. Jordfelsbrytare är en extra säkerhetsåtgärd och får aldrig ersätta skyddsjord.
Värt att notera att många som räddats av att jordfelsbrytaren snabbt löst ut ändå har upplevt stort obehag. Detta därför att denna till synes lilla ström (ca 22 mA) ger ofta ger upphov till stort obehag trots den korta tiden innan jordfelsbrytaren slår från.
Brukar vara så att alla uttag nära spisen och diskbänken är skyddsjordade. Dra därför aldrig en skarvsladd från ett ojordat uttag och fram till diskbänken etc!