Välja typ av hus

När vi börjat vänja oss vid tanken på att riva och bygga nytt, var vi ju först och främst tvungna att s om det var ekonomiskt möjligt och för att kunna få ett pris var man ju tvungen att veta vad man ville bygga. En mindre mardröm för en person med beslutsångest...
Jag googlade, åkte runt i nybyggda villaområden, beställde kataloger, läste bloggar... Det var en sak att hitta ett hus som utvändigt tilltalade, en helt annan sak att hitta en planlösning som passade mina önskningar och våra behov.
Det skulle vara ett hus i lantlig stil, 1,5 plan men med ett sovrum på bottenvåningen, ett stort lantkök med skafferi som man kan gå in i, matplats gärna i en veranda och nära vardagsrummet så två matplatser inte behövdes, köket på framsidan av huset så man har koll på vad som händer när man lagar mat, groventré med tvättstuga, plats för mig symaskin och ett eget allrum åt barnen... Rött, snickarglädje, spröjsade fönster ville jag ha. Typ som det här från Eksjöhus.

Snabbt insåg jag att jag fick lov att rita själv om det skulle bli nåt i närheten av detta så jag ritade och kastade, ritade och kastade... Visade F som mest hummade om att det där blir nog bra, att han va nöjd med tak över huvudet och mat för dan... Härligt bollplank! ;-) Sen när jag hade ett förslag som jag la fram för honom, sa han bara "Vadå två våningar? Vi ska ju ha ett enplanshus!" Ridå!
Där dog min husdröm lite. Ett enplanshus, tänkte jag, det är ju typ 80-talet personifierat.

Fick en inre bild av ett sånt här från Älvsbyhus, i mina ögon total avsaknad av själ och känsla, bara en trist länga! (detta är min åsikt, andra får tycka annorlunda och det gör de tydligen eftersom modellen säljer)
Men sen när jag började leta på nätet så insåg jag att man kunde nog få till det rätt bra ändå!
Och nu är jag bara glad att F kom med det kravet, för med småbarn är trappa bara jobbigt och de leker ju ändå inte själva i sina rum på många år, så en övervåning hade mest stått oanvänd medan vi trängts på bottenvåningen allihop!