Öppet men ändå slutet

Anders Rehnberg, som driver argark tillsammans med sin fru Anja Geigant berättar att beställarna efter att ha gått i pension ville omvandla det gamla fritidshuset med sin speciella trädgård till ett året-runt-boende. Vad göra? Bygga till och bygga om? Eller riva och bygga nytt? 

–  Vi ger nästan alltid rådet att bygga nytt. Vi vill försöka få våra beställare att se platsen med fräscha ögon, och inte tänka ”lite bättre, lite större” utifrån ett befintligt ofta undermåligt hus. Varför inte istället tänka helt nytt? Organisera rumsindelningen på ett nytt vis? Fundera över hur byggnaden orienteras bäst på tomten? Att bygga nytt är nästan alltid det mest ekonomiskt och inte minst tidsmässigt rationella.

Det finns arkitekter som i projekt efter projekt försöker förverkliga sina egna drömhus, alltför ofta i en spartanskt nästan klinisk miljö. De husen är inte så lätta att leva i, och ger ofta ett skräpigt intryck med alla rena ytor som invaderas av vardagens alla småpryttlar. Och så finns det arkitekter som istället försöker pejla sina beställares både praktiska och mer dolda drömmar i praktiskt utförda lösningar. Rehnberg Geigant arkitekters villa i Åsa strax söder om Kungsbacka tillhör definitivt den andra kategorin. En låg villa i vinkel som både anpassar sig och sticker ut bland de omgivande betydligt högre husen, och som med sina öppna fönsterytor har en helt annan kontakt med naturen.

Mot trädgården är huset desto mer öppet med höga glaspartier framför vardagsrum, matsal och orangeri.

De stora glaspartierna ger närkontakt med trädgården som också är beställarnas stora fritidsintresse. Trots allt glas så är kallraset närmast obefintligt, i övrigt är villan enligt beställaren hyfsat energieffektiv med golvvärme, frånluftsvärmepump och välisolerade väggar.

– Vi har fått höra att våra hus är trivsamma och mysiga, säger Anders inte utan en viss stolthet. Det handlar ju om livskvalitet. Jag, och kanske ännu mer Anja, ser oss som funktionalister, men det betyder något annat idag än på fyrtio- och femtiotalet. Vi har en annan byggteknik och vi har en annorlunda rumsuppfattning. Vår uppgift är att hjälpa med att kostnadsmedvetet prioritera så att beställarnas önskemål inte gör att man landar i dyrare hus än vad man har budget för.

Argark har inte endast ritat huset, de har även skött en modifierad generalentreprenad där de tekniska delarna som el- och VA-system tagits hand av entreprenörerna. Men varför anlita en arkitekt när det finns billiga kataloghus att beställa närmast fix och färdiga? Blir det inte både mer omständligt och dyrbart?

– Det går att göra fina typhus, inte minst Enskede är ett bra exempel och det finns åtskilliga liknande områden runtom i Sverige. Men då krävs det att man fyller ett helt område, och att husen anpassas för platsen. Kataloghusen passar sällan den egna tomten som idag dessutom också är betydligt mindre än tidigare. Man inser snabbt att det krävs en anpassad lösning när man har grannarna åt ett visst håll, utblickar man vill åt i en annan riktning och så trafikbuller man vill skärma av emot. Visst, kataloghusen kan tyckas billiga vid en första anblick, men sedan inser man att det priset är exklusive grund, och så vill man ha bättre väggar, planlösningen känns kanske lite torftig, och sedan drar priset iväg.

Det är lite som att köpa färdiglagad fiskgratäng: det är möjligen billigare än den man gör själv, men det är mindre värde för pengarna.

Den privata delen innehåller sovrum med privat badrum och gästdusch, här finns också ett anslutande garage. Taket - i träpanel - har sänkts i entré, kök och galleriet utanför sovrummen för att ge rumslig dynamik, i de andra rummen är innertaken släta och följer yttertakets lutning.

Det nya huset tycks vid en första anblick rätt konventionellt. Det sluter sig mot gatan med långa, låga fönster som minimerar både insyn och buller. Mot trädgård och terrass är det istället öppet och luftigt med stora glaspartier. Planlösningen är enkel. En privat del med sovrum, badrum och anslutande garage. Och en mer offentlig del med kök, matplats, vardagsrum och orangeri. Allt byggt med en slipad betongplatta på mark och med en murad stomme av lättbetong som har putsats med tjockputs.

Mellanväggarna är uppförda i lättebetong, och alla trädetaljer är exakt och väl utförda. Det arkitektoniska greppet är inte uppenbart, men det upplevs desto mer. Först och främst kontrasterna: slutet mot väg och alltför närbelägna grannar, och öppet mot trädgård och orangeri. Men här finns också en rumsdynamik som skapats genom varierade takhöjder: vistelserummen har full takhöjd med slätt innertak medan små rum som passager och entrén har sänkt tak av målad ohyvlad träpanel. De små måtten gör att de viktiga rummen upplevs som desto större.