1920-talsvillan får nytt liv med tillbyggnad i äppelträdgården
En lågmäld och samtidigt distinkt tillbyggnad gör tjugotalsvillan som Signe och Per har renoverat själva mer tillgänglig med gästrum, pentry, badrum och en ny entréhall.
När Johan Sundberg Arkitektur skulle rita på en tillbyggnad åt Signe och Per, lät man den gamla äppelträdgården i Lunds villakvarter vara utgångspunkt när de valde olika typer av naturmaterial. Signe och Pers arbetsinsats var också en avgörande ingrediens.
Nytillskottet i äppelträdgården har en finlemmad karaktär med en av arkitekterna specialritad panelprofil i obehandlad lärk. Den höga delen av pulpettaket är utförd i prepatinerad zink, den lägre är ett papptak med sedumtäckning.
- Hur adderar vi något nytt till något gammalt? frågar sig Johan Sundberg. Det är en klassisk frågeställning som vi har löst genom att skapa en låg byggnadsform som volymmässigt såväl som i färg och material underordnar sig det äldre huset. Samtidigt är det ett nytillskott med en alldeles egen karaktär.
Det gamla garaget var i dåligt skick och alltför litet för annat än en minibil. Placeringen låg dessutom fel i trädgården. Signe hade först tänkt sig något i samma stil som det gamla huset hon är uppvuxen i, hennes man Per ville se något modernare.
- Vi hittade vår arkitekt efter att ha sökt på nätet, Johan Sundberg behövde bara några sekunder för att få oss förstå vad vi kunde göra här. Samtidigt ville vi lösa problemen med det gamla huset där vi behövde bygga in den gamla källaringången där det regnade in, och hitta en lösning som gjorde att man inte drar in smuts i huset.
Den gamla tjugotalsvillan har renoverats av Signe och Per under drygt 10 år, tillbyggnaden tog 5 till 6 år. Gjutning av markplattan, resning av stomme, montering av fönster, tak, rörmokeri och el har de överlåtit åt olika företag. Själva har de tagit hand om alla ytskikt på både in- och utsida förutom att också lägga sedumtaket, och inte minst den egenhändigt lagda stenterrassen där de också gjutit trappstenarna.
– Jag var gravid och arg, och gick loss med slägga och tigersåg, minns Signe, andra som går över tiden ägnar sig åt storstädning. Sedan har våra två små pojkar fått hjälpa till en hel del, de har slöjdat sedan blöjstadiet.
Lösningen blev en entréhall som placerar ingången till den gamla villan i markplanet vilket också löser anslutningen till källarplanet. Här faller rikligt med ljus in från olika fönsteröppningar på olika nivåer, de ljusa materialen bidrar till att det upplevs som ett välkomnande ombonat och inte endast funktionellt rum. Till vänster ligger tillbyggnaden med egen ingång till sovrum, pentry och badrum. I framtiden kommer den kunna nås från entréhallen där ett dörrhål redan är förberett. :Den öppna bostadsytan kan användas som gästrum, uthyrning och kommer att tas över av Signe och Per när sönerna är stora nog att ta över den gamla villans övervåning.
– Vårt råd är att köpa lyxiga material och montera själva, istället för att lägga pengarna på halvkassa varor som någon annan sätter upp för dyra pengar
– Vi har dragit ner på kostnaderna genom att leta material och arbeta själva, berättar Per som också lagt det hexagonformade marmorgolvet de köpt på blocket. Till ytskikt i hallen valde vi björkplywood som är jämnare och ljusare, och även billigare än furuvarianten.
Signe är operasångerska och Per landskapsingenjör, ljusdesigner kombinerat med en möbelsnickarutbildning, båda är skickliga hemmasnickare. De har lagt ner åtskilliga timmar egen tid på att hitta rätt material och dessutom genomföra stora delar av arbetet.
– Vårt råd är att köpa lyxiga material och montera själva, istället för att lägga pengarna på halvkassa varor som någon annan sätter upp för dyra pengar, menar Signe.
– Vi fick tag på en äldre herre i Höganäs som skar ut en enda lång spiral för de läderlindade ledstängerna, den var nästan en halvmeter i diameter, minns Signe. Det hade kostat tre gånger mer om vi inte hade gjort arbetet själva, dessutom är det kul att prova på sådant vi inte gjort tidigare!
Kommunens krav fördyrade bygget
Varken Signe eller Per har någon exakt uppskattning av vad den nya huskroppen har kostat, lite dyrare än beräknat blev det men överkomligt jämfört med många andra liknande projekt.
– Det blev mycket pappersarbete och administration beroende på Lunds kommun olika krav. Den största extrakostnaden var att kommunen tog bort möjligheten att dumpa sten och rivningsmassorna från garaget vilket gjorde att vår dränering för grundplattan kostade oss nästan 100 000 kronor extra.
Valet av färgmässigt nedtonade material i fasad och tak gör att tillbyggnaden underordnar sig den omgivande bebyggelsen utan att för den skull ge avkall på sitt eget uttryck. De höga glaspartierna ger rikligt med ljus utan att ge alltför mycket insyn. Idag används den nybyggda delen som uthyrningsbostad.
– Tillbyggnaden är ett tydligt tillägg med ett alldeles eget språk som inte försöker efterapa det gamla huset, förklarar handläggande arkitekt Max Germundsson. Genom att lägga särskilt vikt vid färg- och materialval förutom placering, höjd och golvnivå i förhållande till den omgivande marken får husvolymen karaktären av en paviljong i trädgården.
Endast ett äppelträd togs bort när byggnadsarbetet tog vid. De övriga träden må vara 100 år gamla men ger fortfarande åtskilligt med frukt som blir till både must och cider till hösten. Den paviljongliknande tillbyggnaden har dragits in cirka 1,5 meter från den närliggande vägen och ger därmed plats för parkering samtidigt som gatubilden förbättras.
– Så småningom räknar vi med att bo här när våra söner blir större och tar över övervåningen i den gamla villan, säger Signe. Sedan får de ropa på oss när det är mat!
Kommentarer
17