Tilläggsisolera ytterväggarna – effektivitet och lönsamhet

I klimatskalet på ett genomsnittligt småhus brukar man ange att ytterväggarna står för ungefär 20 procent av energiförlusterna. Det är något mer än taket (15 procent) och något mindre än dörrar och fönster (35 procent).

Potentialen för att spara pengar på att tillägssisolera ytterväggarna är alltså förhållandevis hög. Men av flera skäl är det ett område man vanligtvis inte ger sig på.

– Det beror helt enkelt på att det är krångligt och kostsamt att tilläggsisolera väggarna och att resultatet inte alltid blir särskilt bra, säger Lars Olof Nilsson, professor i byggnadsmaterial på LTH.

Även om väggarna hamnar lägst i prioriteringslistan kan det i vissa fall finnas skäl för att tilläggsisolera. I synnerhet är det aktuellt om fasaden ska repareras eller bytas ut. Samtidigt bör man tänka på att ingreppet påverkar husets utseende väsentligt. Därför brukar metoden inte rekommenderas för hus som har ett visst kulturhistoriskt värde.

– Utvändig tilläggsisolering gör att fasaden skjuts så att den hänger ovanför grundmuren, samtidigt som takfoten kortas och fönstren trycks in. Det kan följaktligen behövas flera kompenserade åtgärder för att förbättra helhetsintrycket, säger Lars-Olof Nilsson.

Ur fukt- och energisynpunkt är utvändig tilläggsisolering att föredra framför att isolera väggarna invändigt. Isolerar du från utsidan blir den gamla ytterväggen varmare och torrare och du undviker problemet med köldbryggor som lätt uppstår vid invändig isolering.

– Det är enklast och mest ekonomiskt att isolera en träfasad som går att demontera, i jämförelse med en putsad eller teglad fasad. I det senare fallet måste du bygga upp en helt ny fasad med isolering och luftspalt och utöka grundmuren som skalet vilar på. Metoden fungerar bra men är väldigt kostsam, säger Lars-Olof Nilsson.

Ett alternativ är att bygga en enstegstätad fasad med tjock puts och mineralull, vilket inte ska förväxlas med de isolerade, tunnputsade fasader som vållat skandal i byggbranschen.

– Även om metoden med tjock puts och mineralull är bättre, finns det ändå en risk att vatten tränger in och skadar väggkonstruktionen.

Isoleringsolera väggarna invändigt

Föredrar du att isolera väggarna invändigt, bör du tänka på att den befintliga ytterväggen blir kallare och fuktigare på insidan. Du får också räkna med att förlora viss rumsyta.

Väljer du att isolera mellan reglar, vilket är den vanligaste metoden, brukar man idag se till att isolera i två skikt där reglarna inte står i direktkontakt med väggen. På leverantörernas hemsidor finns närmare beskrivningar av hur väggisolersystemen ska byggas på ett säkert sätt. I vissa fall är det nödvändigt att riva den invändiga beklädnaden och eventuellt ta bort den befintliga ångspärren.

Lars-Olof Nilsson har egen erfarenhet av tilläggsisolering i sitt stenhus, ett projekt han genomförde för 30 år sedan. Istället för att använda reglar valde han att tilläggsisolera insidan av ytterväggarna med ett lättbetongskal med mineralull emellan. Åtgärden var inte kostnadseffektiv, menar han

– Idag hade jag hellre lagt pengarna på bättre fönster, bättre dörrar och ett ventilationssystem med värmeåtervinning.

När pengarna inte räcker till

Är hushållskassan begränsad bör du prioritera husets lufttäthet, snarare än att satsa på värmeisolering, anser Lars-Olof Nilsson.

– Du kan få bättre komfort och en hyfsad energibesparing bara genom att förbättra väggarnas lufttäthet. Var särskilt noggrann med att skarva anslutningar mot tak och golv och kring alla genomföringar. För att få ett bra resultat bör du kombinera med ny drevning kring fönster och dörrar och nya tätninglister.

Fönster är, jämfört med väggar, mer lönsamt att åtgärda ur energisynpunkt. Förutom drevning och tätningslister kan man byta ut det inre glaset i ett tvåglasfönster mot ett energiglas, så kallat lågemissionsglas, alternativt komplettera tvåglasfönstret med ett extra energiglas. Åtgärden kan, enligt undersökningar, sänka fönstrets U-värde ner till en nivå motsvarande ett nytt treglasfönster.

– Detta blir generellt mer lönsamt än att köpa helt nya fönster, säger Lars-Olof Nilsson.

Ett lämpligt sätt att undersöka väggar och fönster är att använda en värmekamera som tydligt avslöjar var läckagen finns. Du kan också beställa en provtryckning där man med hjälp av fläktar kontrollerar hur mycket energi huset läcker. Via mätningen kan du bedöma om det är värt att göra en tilläggsisolering. Det finns även schematiska sätt att räkna ut ytterväggarnas U-värde med utgångspunkt från byggår, om du inte exakt vet hur väggkonstruktionen ser ut. Beräkningsunderlag finns t ex på Energimyndighetens hemsida.