Vem ansvarar för dagvatten från flera fastigheter?

[Praxi]

1986 avstyckades tomterna A och B från fastigheten X.

Innan avstyckningen och ny bebyggelse på de avstyckade tomterna fanns ett öppet dike längs en lokal väg (SAMF). Diket gick även över A och mynnade i öppet dike på tomtens södersida.

Anledningen till avvikelsen från vägen var att berg i dagen förhindrade avrinning av dagvatten från ett c:a 4ha stort område omgivet av fastigheterna A-E.

De öppna dikena längs de lokala enskilda vägarna förvaltades – och förvaltas även idag – av en lokal samfällighetsförening.

När A (trådstartarens fastighet) bebyggdes (alltså 1986) kulverterades diket vid fastighetens garageuppfart, samt även den del som gick tvärs över tomten. Se bild 1, där blå färg är tidigare öppna diken, varav prickat är delen som ersatts av kulvert/rör genom tomten A.

Nu har problem uppstått, dagvattenröret har brustit eller skjutits isär av rötter omedelbart frmför entrén till huset på tomt A och det krävs underhåll av anläggningen.

Är finansieringen av detta underhåll uteslutande ett problem för A, något som vi som ägare tycker är orimligt, eller går det att fördela kostnaden på de fastigheter som står för tillflödet till det kulverterade diket?

Om svaret är att kostnaden kan och bör delas, hur åstadkommer man detta och vad skulle det kosta att säkra det juridiskt? Varken grannar eller vägförening är omedelbart entusiastiska till att ta reparationskostnader. Och helst vill vi ju bevara grannsämjan, men inte stå för hela kalaset själva..

 

[Dilato]

dagvattenröret har brustit eller skjutits isär av rötter omedelbart frmför entrén till huset på tomt A

Din fastighets träds rötter har alltså skadat röret?

Din fastighet lade igen diket och lade rör i stället?

Om diket hade legat kvar hade ingen skada uppstått?

Då ser jag det som ditt problem att återställa röret som du (genom dina träd) skadat.

 

[Claes Sörmland]

Det som du tycker är det orimliga alternativet är det som lagen ger.

A ansvarar för de ledningar, t ex det kulverterade diket som går på A:s fastighet. A har en skyldighet att underhålla ledningen så att den fungerar och skada inte uppkommer på uppströms fastigheter. Finns praxis från domstol att även underlåtenhet att underhålla sådan ledning ger skadeståndsskyldighet om det vill sig illa och med en översvämning.

En samfällighetsförening som förvaltar en väganläggning har inget som helst ansvar att avvattna mark. Den får enligt samfällighetslagen inte ens ägna sig åt sådan främmande verksamhet. Den får rensa vägdiken och trummor med syfte att hålla väganläggningen i skick. Men inte av andra skäl, t ex grannfastigheters avvattning. Ägaren av marken där väganläggningen ligger kan ha ett ansvar såsom fastighetsägare.

 

[Claes Sörmland]

Vill du flytta ansvaret för förvaltning och underhåll (och därmed vem som betalar) till grannskapet så är lösningen att inrätta en gemensamhetsanläggning för dagvattenavlopp. Man ansöker hos Lantmäteriet som sen inrättar en gemensamhetsanläggning som omfattar relevanta ledningar (diken och rör) och som får servitut att ha dem på respektive fastighet. Dagvattenanläggningen kan sen förvaltas av grannskapet med eller utan ytterligare en samfällighetsförening.

 

[Praxi]

Vill du flytta ansvaret för förvaltning och underhåll (och därmed vem som betalar) till grannskapet så är lösningen att inrätta en gemensamhetsanläggning för dagvattenavlopp. Man ansöker hos Lantmäteriet som sen inrättar en gemensamhetsanläggning som omfattar relevanta ledningar (diken och rör) och som får servitut att ha dem på respektive fastighet. Dagvattenanläggningen kan sen förvaltas av grannskapet med eller utan ytterligare en samfällighetsförening.

Stort tack för dina svar, glasklart att jag ansvarar för röret. Det stämmer att jag vill dela kostnaderna för underhållet, så gemensamhetsanläggning låter vettigt. Fast jag trodde det i praktiken var detsamma som en samfällighet?
Om inte, hur får jag till stånd en kostnadsdelning om en gemensamhetsanläggning skapas? Stämmer det som jag hört att Lantmäteriets jobb kan gå lös på 50-100.000 kr? Att dela eller på min räkning?

 

[Claes Sörmland]

Stort tack för dina svar, glasklart att jag ansvarar för röret. Det stämmer att jag vill dela kostnaderna för underhållet, så gemensamhetsanläggning låter vettigt. Fast jag trodde det i praktiken var detsamma som en samfällighet?
Om inte, hur får jag till stånd en kostnadsdelning om en gemensamhetsanläggning skapas? Stämmer det som jag hört att Lantmäteriets jobb kan gå lös på 50-100.000 kr? Att dela eller på min räkning?

Det finns ingen juridisk möjlighet att få någon granne att betala för ledningen på din fastighet utan att de också får en formell rättighet att använda ledningen, t ex via servitut eller gemensamhetsanläggning. De får då också bestämma över den. Så det trevliga upplägget att du bestämmer över ledningen och grannarna betalar finns inte.

Först får man nog fundera på vad ledningen fyller för funktion. Avleder den t ex dagvatten från byggnader och hårdgjorda ytor hos grannarna? Eller är den en äldre markavvattning som avvattnar viss uppströms mark.

Om den fyller ett behov av stadigvarande behov att avleda vatten från tak, hårdgjorda ytor och dränering från flera fastigheter i området så är det en gemensam avloppsvattenanläggning för dagvatten. Då kan en gemensamhetsanläggning med ändamålet dagvattenavlopp vara lämplig. Du ansöker hos Lantmäteriet om att inrätta ledningen som en gemensamhetsanläggning för detta ändamål med ett visst antal fastigheter som delägarfastigheter som ledningen är samfälld för. Nu förlorar du kontroll över ledningen, den blir samfälld förvaltad av delägarfastigheterna och andelstal beslutas av Lantmäteriet för vad som ska betalas för dess utförande och drift av respektive fastighet. Ja, det kostar sina sköna pengar, några tiotusental kr per fastighet i förrättningskostnad så frågan om det är värt det. Mitt grannskap tycker inte att det är värt det, utan var och en sköter sin del av diken och ledningar.

Är det snarare så att denna ledning mer är ägnat för pågående markavvattning (definieras i miljöbalken), d v s att sänka vattenståndet på uppströms mark i området, ja då är nog inte en gemensamhetsanläggning det som kan inrättas. Istället görs detta via bildandet av ett markavvattningsföretag av MMD, en gammal form av samfällighet. Jag kan inte så mycket om den juridiken, den brukar inte poppa upp för oss småhusägare utan hör mer jord- och skogsbruket till.

 

[hempularen]

Stämmer det som jag hört att Lantmäteriets jobb kan gå lös på 50-100.000 kr? Att dela eller på min räkning?

Det är nog nivån som gäller om alla inblandade är överens om bildandet av en GA för detta. I nuläget gissar jag att inte alla kanske är lika villiga att vara med.då kan kostnaden för att tvinga fram detta bli mångdubbelt högre. OM det ens går.

Lanmäteriet bestämmer relativt enväldigt hur kostnaden skall fördelas, efter "nytta". Jag skulle tro att den oftast fördelas lika mellan de inblndade fastigheterna, men i ett fall som detta där din fastighet ganska tydligt får störst vinning av beslutet kan det nog bli mer för din fastighet.

 

[Claes Sörmland]

Jag sätter en tunna skit på att nyttan som skulle bedömas här av Lantmäteriet är möjligheten att leda bort sitt dagvatten från sin fastighet. D v s nyttan är inte att TS slipper underhålla sina gamla rör. Andelstalen sätts med all sannolikhet till 1 för varje deltagande småhusfastighet. Så har det i alla fall lösts i mitt grannskap den en sådan gemensamhetsanläggning har inrättats för ett antal hus.

Men om grannarna inte vill leda sitt dagvatten via den här anläggningen och istället vill (och kan) ta hand om dagvattnet på sin egen fastighet. Ja då ger anläggningslagen inget stöd för att ansluta dem till anläggningssamfälligheten. D v s det är enklast om grannskapet går in i en ansökan med att vara överens om att man vill lösa dagvattenfrågan med en gemensam anläggning. Alla behöver inte vara med i anläggningen, så det räcker med att ett antal vill lösa detta gemensamt framåt.

 

[Claes Sörmland]

Det finns en billigare väg att gå. Den civilrättsliga sneakvägen. Den heter gemensamt servitut.

De grannar som behöver leda dagvatten över TS fastighet skriver således ett gemensamt avtalsservitut där de andra fastigheterna är härskande och TS fastighet tjänande. I servitutet anges fördelning av underhållskostnaden för den gemensamma ledningen med andeltal eller procent. TS få då ingen kostnad alls.

Men sen bestämmer ju grannskapskollektivet över ledningen och inte TS. Gemensamt servitut förvaltas som samfällighet enligt samfällighetslagen.

 

[Praxi]

Det finns ingen juridisk möjlighet att få någon granne att betala för ledningen på din fastighet utan att de också får en formell rättighet att använda ledningen, t ex via servitut eller gemensamhetsanläggning. De får då också bestämma över den. Så det trevliga upplägget att du bestämmer över ledningen och grannarna betalar finns inte.

Först får man nog fundera på vad ledningen fyller för funktion. Avleder den t ex dagvatten från byggnader och hårdgjorda ytor hos grannarna? Eller är den en äldre markavvattning som avvattnar viss uppströms mark.

Om den fyller ett behov av stadigvarande behov att avleda vatten från tak, hårdgjorda ytor och dränering från flera fastigheter i området så är det en gemensam avloppsvattenanläggning för dagvatten. Då kan en gemensamhetsanläggning med ändamålet dagvattenavlopp vara lämplig. Du ansöker hos Lantmäteriet om att inrätta ledningen som en gemensamhetsanläggning för detta ändamål med ett visst antal fastigheter som delägarfastigheter som ledningen är samfälld för. Nu förlorar du kontroll över ledningen, den blir samfälld förvaltad av delägarfastigheterna och andelstal beslutas av Lantmäteriet för vad som ska betalas för dess utförande och drift av respektive fastighet. Ja, det kostar sina sköna pengar, några tiotusental kr per fastighet i förrättningskostnad så frågan om det är värt det. Mitt grannskap tycker inte att det är värt det, utan var och en sköter sin del av diken och ledningar.

Är det snarare så att denna ledning mer är ägnat för pågående markavvattning (definieras i miljöbalken), d v s att sänka vattenståndet på uppströms mark i området, ja då är nog inte en gemensamhetsanläggning det som kan inrättas. Istället görs detta via bildandet av ett markavvattningsföretag av MMD, en gammal form av samfällighet. Jag kan inte så mycket om den juridiken, den brukar inte poppa upp för oss småhusägare utan hör mer jord- och skogsbruket till.

Sista frågan: Det handlar helt klart om en gemensam avloppsvattenanläggning för dagvatten, rekvisiten är glasklara. Jag tänker att vi kanske inte alltid kommer äga fastigheten, så det vore bra att ha klara papper för eventuella kommande ägare. Om en gemensamhetsanläggning skapas, kan övriga delägarfastigheter i något läge då kräva att diket återställs till ett öppet dike tvärs över tomten? Man vet ju aldrig riktigt hur grannsämja kan utvecklas...

 

[Claes Sörmland]

Sista frågan: Det handlar helt klart om en gemensam avloppsvattenanläggning för dagvatten, rekvisiten är glasklara. Jag tänker att vi kanske inte alltid kommer äga fastigheten, så det vore bra att ha klara papper för eventuella kommande ägare. Om en gemensamhetsanläggning skapas, kan övriga delägarfastigheter i något läge då kräva att diket återställs till ett öppet dike tvärs över tomten? Man vet ju aldrig riktigt hur grannsämja kan utvecklas...

Det avgörs av Lantmäteriet vad gemensamhetsanläggningen omfattar. Även om myndigheten har ett utredningsansvar så är det i praktiken den som ansöker om att inrätta en gemensamhetsanläggning som måste komma med en teknisk beskrivning av anläggningen. D v s du och grannarna. (Du kan ansöka själv utan grannarna men rent psykologiskt så är det nog bäst om alla känner att de är sökanden så att grannskapet inte vänder sig mot dig.

Det som är viktigast för Lantmäteriet är tre saker:

 1. Vad är ändamålet med anläggningen? I detta fall: Ledning av dagvatten från tomtmark.
2. Vilken mark på vilka fastigheter belastas med servitutsrätt för anläggningen? I detta fall: Viss mark på din fastighet och antar jag, viss mark uppströms och nedströms på andra fastigheter. T ex den fastighet som vägen/gatan ligger på utanför din fastighet. Det behövs alltså ritningar.
3. Måste något utföras (anläggningslagssvenska för att uppföra en anläggning)? I detta fall: Ja, eftersom dina gamla rör inte längre fungerar är det enklast att inte betrakta de som en del av den nya gemensamhetsanläggningen. De rören avvecklas helt. Istället får den nybildade anläggningssamfälligheten ansvar för att utföra en ny anläggning på din mark (på den plats som anläggningsbeslutet anger), alltså lägga nya rör. Se till att det specificeras i beslutet att det rör sig om just rör och inte öppet dike.

 

[Praxi]

Det avgörs av Lantmäteriet vad gemensamhetsanläggningen omfattar. Även om myndigheten har ett utredningsansvar så är det i praktiken den som ansöker om att inrätta en gemensamhetsanläggning som måste komma med en teknisk beskrivning av anläggningen. D v s du och grannarna. (Du kan ansöka själv utan grannarna men rent psykologiskt så är det nog bäst om alla känner att de är sökanden så att grannskapet inte vänder sig mot dig.

Det som är viktigast för Lantmäteriet är tre saker:

 1. Vad är ändamålet med anläggningen? I detta fall: Ledning av dagvatten från tomtmark.
2. Vilken mark på vilka fastigheter belastas med servitutsrätt för anläggningen? I detta fall: Viss mark på din fastighet och antar jag, viss mark uppströms och nedströms på andra fastigheter. T ex den fastighet som vägen/gatan ligger på utanför din fastighet. Det behövs alltså ritningar.
3. Måste något utföras (anläggningslagssvenska för att uppföra en anläggning)? I detta fall: Ja, eftersom dina gamla rör inte längre fungerar är det enklast att inte betrakta de som en del av den nya gemensamhetsanläggningen. De rören avvecklas helt. Istället får den nybildade anläggningssamfälligheten ansvar för att utföra en ny anläggning på din mark (på den plats som anläggningsbeslutet anger), alltså lägga nya rör. Se till att det specificeras i beslutet att det rör sig om just rör och inte öppet dike.

Återigen, tusen tack för en strålande beskrivning av regelverken och ansvarsfrågorna. Och för ditt tålamod med mig som har "paragraf-allergi". ;-)
Det var en granne som påminde mig om att ansvarsfrågan bör vara klar innan något annat beslutas (som t ex dela kostnader). Klok granne.

 

[Claes Sörmland]

Jag har samma situation i mitt grannskap, det är därför som jag har läst på.

Jag tror den stora utmaningen för dig är den sociala. Villaägare brukar inte gilla att bli medlemmar i samfälligheter och de har goda skäl för det. Det är kostsamt och arbetskrävande.

 

[Genomklok]

Clas har redan nämnt det lite kort, men dubbelkolla att din fastighet inte är med i ett markavvattningsföretag. I så fall är redan kostnadsfördelningen löst. Företagen är en typ av samfällighet som användes främst för att tillskapa odlingsbar mark, men har hängt kvar när områden bebyggs i många fall.

Några nya sådana inrättas dock inte vad jag vet, de yngsta jag sett är från mitten/slutet av 80-talet.

Du kan hitta det i din länsstyrelses webkarta. Vissa länsstyrelser har också lagt in informationen i www.vattenarkiv.se, då även med originalhandlingar. Fler län fylls på successivt när arkiven digitaliseras.