Varför ha bergkross under dränering vid platta på mark/berg?

[skyisthelimit]

Hej,

Diskuterade ett husbygge där man tagit in offert på en komplett platta på mark där iaf delar av den skulle stå på sprängt berg. De ville bygga villa först lägga 40cm bergkross (typ 0-63) och sedan 20cm makadam (typ 8-16).
Har inte haft möjlighet att själv fråga varför, men blev lite nyfiken varför man väljer att lägga såpass mycket kross, särskillt då plattan i princip ligger på berget (eller väldigt nära).

 

[jonaserik]

Bergkross har spetsiga kanter och kan inte med kappilär kraft transportera vatten och fukt, detta för att inte få fukt i plattan med framtida problem

 

[corre]

Antagligen lägger man så mycket kross mef nollfraktion för att få ett packat lager som inte rör sig.
200mm 16-32 eller 8-32 kommer inte gå att packa ovanpå en bergsida så det ligger stilla över tid.

 

[jonte0]

Om man har berghäll i dagen och vill bygga platta på den - vad är det tunnaste lager mellan isolering och berg man kan tänka sig och vad skall den bestå av?

//

 

[corre]

Om man har berghäll i dagen och vill bygga platta på den - vad är det tunnaste lager mellan isolering och berg man kan tänka sig och vad skall den bestå av?

//

Det beror på vad du ska bygga, både storlek, vikt , konstruktion och uppvärmning.
En villagrund med platta på mark har 300mm cellplast s80 som minsta rekomenderade idag.

 

[jonte0]

Själva grunden är tänkt som du beskriver den - 300mm iso. Jag undrar hur mycket och vad som behövs mellan berg och isolering. Huset är i sten och värme i plattan.

//

 

[corre]

Själva grunden är tänkt som du beskriver den - 300mm iso. Jag undrar hur mycket och vad som behövs mellan berg och isolering. Huset är i sten och värme i plattan.

//

Hur är berget formaterat? Plant, sluttande, hällor?
Det som avgör är risken för tillskjutande fukt från grundvatten genom springor eller ytvatten, samt hur stor risken blir för att grunden glider. Så som TS beskriver är kanske minimi i TS fall på grund av höjdskillnaderna på bergrunden.

Kapilärbrytande skiktet om 200 kross är viktigt, men det är också det som kan röra på sig.
Om högsta delen på berget är i mitten på plattan måste allt runt omkring höjas till den nivån för ett jämnt kapilärbrytande lager.

Ett alternativ om du har berg på hela grundytan är att gjuta betongsyllar och sen fylla hela inanmätet med kross, innan cellplasten och en toppgjutning av plattan.

 

[jonte0]

OK - tack!!

Finns det nåt vedertaget namn på det skikt jag frågar om?

//

 

[skyisthelimit]

Antagligen lägger man så mycket kross mef nollfraktion för att få ett packat lager som inte rör sig.
200mm 16-32 eller 8-32 kommer inte gå att packa ovanpå en bergsida så det ligger stilla över tid.

Intressant! Hur tjockt lager bör man ha ifall man vill packa direkt på berg?

Har faktiskt ett liknande fall/problem själv framöver, där jag på ett ställe har en kort passage (2m) där jag faktiskt har tänkt "fuska" och bara ha 1dm makdam ovanpå en sluttande berghäll för att slippa spränga. Det är väldigt bra dränering på bägge sidor om passagen och skulle det mot förmodan ändå inte fungera så är det ingen katastrof då det faktiskt kan få bli lite fuktigt på insidan då det är en teknikkulvert.
Men om man nu vill göra detta med "bästa" förutsättningar, hur gör man då? Min plan var att köra 4-8 makadam och packa, men om det inte funkar vet jag inte...