Ja så dramatiskt är det inteF Falckman skrev:Jag tänker mig att JB 14:6 tar sikte på skydd för tjänande fastighet. D.v.s. tjänande fastighet ska inte betungas mer än nödvändigt vid servitutets utövande, om servitutet omfattar någon typ av anläggning innebär det att härskande fastighet inte får låta den förfalla så att olägenhet eller skada uppstår i onödan. Som jag tolkade TS handlade det snarare om att rusta upp vägen till en högre standard än nu, inte att hålla vägen i ett sådant skick att JB 14:6 efterlevs. Jag kan förvisso helt enkelt vara fel ute och missbedömt den praktiska omfattningen av de åtgärder TS talade om, får vi tro Nötegårdsgubben verkar det ju nästan så.
Då tror jag mig förstå saken lite bättre. Hyvling är alltså ingen större åtgärd och något som inte är särskilt mycket mer omfattande än att grusa eller sanda vägen om jag inte misstolkar dig?
Angående väghyvlingens ädla konst så får jag tacka för filmen paralun. Det kan förvisso vara att jag helt enkelt är för insnöad i juridikens ska vi säga mer teoretiska värld och att det tunga fordonet i sig därför så att säga har en exotifierande effekt, men jag blir än mer benägen att hålla med den kommunala lantmätaren efter att ha sett filmen. Må hända är jag en smula överdramatisk? För övrigt är överdramatisk ett ord jag aldrig trodde jag skulle använda i en diskussion om väghyvling...
I mitt fall är det också mycket mindre omfattande än det ekipaget som visades på filmen, häromkring när man säger både hyvla och sladda så menas det att man hänger på en grej bakpå traktorn som slätar ut gruset lite, ungefär som att kratta ut det. Värre än så är det inte.
Inser att det blivit lite begreppsförvirring här från min sida, vägunderhållet är inte så avancerat i mina trakter verkar det som... Men även om det handlar om att hyvla vägen så handlar det också om att återställa de skador som uppkommit så att vägen bibehåller sin funktion, inte att på något sätt förbättra eller nyanlägga. Bara återställa funktionen.
Redigerat:
A Amatörtorparen skrev:
Det är nog standardsättet att hålla enskilda grusvägar i skick. Sen nån gång med flera års mellanrum kan det behövas läggas på lite mer grus på sina ställen. Där jag bor har i princip varje bonde tillgång till en sådan 'skrapa' eller vad man ska kalla dem. Ibland helt egna eller samägda av några bönder. Ser ganska hemsnickrade ut ofta. Lite ihopsvetsade balkar.
Så kan du få någon bonde i närheten att köra några rundor på vägen så kan det nog bli rätt billigt (jämfört ifall man skulle ta in någon firma som sysslar med vägunderhåll). Ett problem för dig verkar ju vara att markägaren använder vägens skick som utpressning mot dig så då kanske det kan bli svårt att hitta någon lokal bonde som vill hjälpa. Å andra sidor är inte alla bönder precis kompisar med alla andra bönder så någon av hans 'ovänner' kan säkert ställa upp
Ett större problem är ifall markägaren verkligen vill jävlas med dig så kan han ju relativt enkelt köra sönder 'sin' väg ifall han vill efter att du fixat till den. Jobbig situation känns det som.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 269 inlägg
Det är en bra fråga, och sanningen att säga så finns det inte så mycket skrivet om det. Förvånansvärt få rättsfall har tagits upp av HD. Tittar man i förarbetena till fastighetsbildningslagen blir man inte så mycket klokare heller. De är från 1969 och följer inte riktigt den övertydliga struktur propositioner har idag med en tydlig författningskommentar till varje paragraf, men rent generellt kan man säga att vägservitut mest lyfts fram som något som måste regleras (s. B109 f.) med stamfastigheten vid avstyckning. Fiskeservitut läggs det exempelvis betydligt mer krut på, vilket väl visar på vad som ansågs vara ett problem för 50–60 år sedan och inte.A Amatörtorparen skrev:
Deduktivt kan man då säga att eftersom att utfartsservitut ansågs så viktigt (och givet) och 7:1-skrivningen om att servitutet ska "vara av väsentlig betydelse för fastighetens ändamålsenliga användning" så är avsikten med det att man ska kunna nyttja utfarten efter sina behov, inte begränsat av hur någon annan håller vägen. Att det kan vara en något extensiv tolkning håller jag med om. Man skulle egentligen behöva gå ännu längre tillbaka och se hur tidigare lagstiftning motiverades, men risken är att man då till slut hamnar i 1734 års lag...
Lagen är också skriven i en tämligen rationalistisk anda. Äganderätten är i viss mån underordnad och skyddet för den tjänande fastigheten finns här i allmänna skrivningar, som 5 kap. 6 §, där det står att man ska förorsaka "minsta olägenhet" utan att åtgärden "oskäligt försämras". Att någon har rätt att underhålla en väg torde i mina ögon knappas skapa någon olägenhet alls, oavsett vilka av ovan diskuterade åtgärder som genomförs.
Så, vad finns trots allt för vägledande rättsfall? HD för i NJA 2018 s. 200 vissa allmänna resonemang om hur servitut ska betraktas som att härskandes perspektiv är utgångspunkten (p. 10) och att man bör vara något försiktig med att läsa in begränsningar i sådana servitut (p. 15). Med det sagt finns det också vissa skrivningar om tjänandes rättigheter där.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 22 382 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 22 382 inlägg
Ett perspektiv som vi inte har diskuterat är vad grannen faktiskt kan göra juridiskt om TS underhåller sin utfart i enlighet med servitutet.
Att TS fyller potthål, grusar, hyvlar, snöröjer, halkbekämpar och tar bort grenar och buskar som tränger in på vägbanan. Låt oss säga att grannen känner att detta eller del av detta är ett övertramp och utanför servitutsrätten. Vad gör grannen då?
Det finns ju ingen skada, så TS kan inte bli skadeståndsskyldig. Det enda som är skadat är ju grannens känslor att inte få besluta att vägen ska få förfalla till den grad att TS får svårt att använda den.
Jag ser inte hur grannen skulle ha framgång rättsligt i att lyckas stoppa TS från att följa att det åligger honom att hålla vägen i sådant skick att skada eller olägenhet icke vållas onödvändigtvis (14 kap. 6 § JB). Grannen måste ju på något sätt också förklara för tinget varför han menar att TS inte ska ha rätt att använda utfarten enligt servitutet på ett rationellt sätt för transporter, varför han vill att vägen ska förfalla till den grad att det blir svårt för TS att använda den för utfart.
Att TS fyller potthål, grusar, hyvlar, snöröjer, halkbekämpar och tar bort grenar och buskar som tränger in på vägbanan. Låt oss säga att grannen känner att detta eller del av detta är ett övertramp och utanför servitutsrätten. Vad gör grannen då?
Det finns ju ingen skada, så TS kan inte bli skadeståndsskyldig. Det enda som är skadat är ju grannens känslor att inte få besluta att vägen ska få förfalla till den grad att TS får svårt att använda den.
Jag ser inte hur grannen skulle ha framgång rättsligt i att lyckas stoppa TS från att följa att det åligger honom att hålla vägen i sådant skick att skada eller olägenhet icke vållas onödvändigtvis (14 kap. 6 § JB). Grannen måste ju på något sätt också förklara för tinget varför han menar att TS inte ska ha rätt att använda utfarten enligt servitutet på ett rationellt sätt för transporter, varför han vill att vägen ska förfalla till den grad att det blir svårt för TS att använda den för utfart.
Luddigheten förklarar kanske varför tjänstemännen varit så vaga i sina besked.
Men så länge ”underhåll” inte betyder breddning till 4 Filig motorväg så är det nog bara att underhålla.
Men så länge ”underhåll” inte betyder breddning till 4 Filig motorväg så är det nog bara att underhålla.
men varför skapar ni inte en vägförening och slänger in några hundralappar om året. Varför ska markägaren hålla vägen i fint skick. Han är säkert med och betalar lite mer än ni andra om ni frågar honom. Men inget är gratis. Akta er så in markägaren tröttnar och tvingar fram en vägförening via lantmäteriet. Då kommer det svida för er.A Amatörtorparen skrev:
Markägaren är väl rädd för att få betala för mycket om det bildas en vägförening. Låter väldigt konstigt allting.L lbgu skrev:
Vad jag förstår så har det aldrig ens varit aktuellt att bilda vägförening. Det är en grusväg som enbart går till TS och en annan (kort bit vad jag fattat).J Johannes56 skrev:
Personligen tycket jag inte det verkar vara ett läge där det ens passar med vägförening. Hade markägaren varit vänligt inställd så hade det nog inte varit något problem att hålla vägen i acceptabelt skick för en relativt liten kostnad.
Problemet verkar som jag skrev innan vara att markägaren vill att TS ska gå med på något. Och för att få TS att gå med på det så har han som taktik att göra vägen så dålig att TS ska ge upp sitt motstånd i frågan. Så oavsett kostnad skulle nog inte markägaren vara intresserad av någon vägförening.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 269 inlägg
I och med att det redan finns en vägsamfällighet som TS har utfartsservitut fram till vore det väl inte helt ologiskt att ansluta vägen till denna, men att bilda en separat gemensamhetsanläggning med egen förvaltning verkar dumt. Men då de är flera intressenter i vägen låter det som sagt inte helt orimligt.
Ett dåligt formulerat servitut, helt klart. Jag har försökt följa med i diskussionerna här och landar någon stans mitt emellan.
Jag anser att när servitutet inte reglerar underhållsfrågan man kan utgå från att man har rätt att hålla vägen i det skick den var i när servitut bildades. Man har däremot inte rätt att göra några förbättringar från den ursprungliga standarden. Det viktiga i detta fall är alltså enligt mig hur vägen såg ut när servitutet bildades. Jättesvårt att veta såklart men det är så det blir när servitutet är så dåligt formulerat. Å andra sidan finns det inget servitut som kan täcka upp alla tänkbara problem som kan uppstå så det är inte så enkelt.
Jag anser att när servitutet inte reglerar underhållsfrågan man kan utgå från att man har rätt att hålla vägen i det skick den var i när servitut bildades. Man har däremot inte rätt att göra några förbättringar från den ursprungliga standarden. Det viktiga i detta fall är alltså enligt mig hur vägen såg ut när servitutet bildades. Jättesvårt att veta såklart men det är så det blir när servitutet är så dåligt formulerat. Å andra sidan finns det inget servitut som kan täcka upp alla tänkbara problem som kan uppstå så det är inte så enkelt.
Hur kom du fram till det?
funderar på förutsättningar befintlig väg faktiskt har: det står att det är en grusväg som är riktig uppbyggd med ordentligt bärlager i botten: - finns det ett ordentligt bärlager i botten? i så fall skull en hyvling och nytt slitlager räcka.
Men är det en lervälling och som markägaren säger mest är ett "traktorspår" då räcker ju inte detta utan ett mer gediget arbete behövs för att få ordning på vägen.
sammafattningsvis så borde det påverka möjligheterna.
Att återställa det skador ni själva orsakat pga transporter borde ju kunna hävdas ligga i allas intresse....
Men är det en lervälling och som markägaren säger mest är ett "traktorspår" då räcker ju inte detta utan ett mer gediget arbete behövs för att få ordning på vägen.
sammafattningsvis så borde det påverka möjligheterna.
Att återställa det skador ni själva orsakat pga transporter borde ju kunna hävdas ligga i allas intresse....
