Vad behöver man veta innan man bygger timmerhus?
Är det fritidshus eller permanent boende vi pratar om?
Tänker ni köra solid timmmerstomme eller "delad vägg" dvs med isolerad in eller utsida?
Största "hindret" är ju elförbrukningen ocn ett godkänt u-värde för fastigheten.
Fritidshus har lättnader men jag kan ärligt säga att jag inte kan alla regler för det här. Men den punkten är nog er huvudknäckfråga
Tänker ni köra solid timmmerstomme eller "delad vägg" dvs med isolerad in eller utsida?
Största "hindret" är ju elförbrukningen ocn ett godkänt u-värde för fastigheten.
Fritidshus har lättnader men jag kan ärligt säga att jag inte kan alla regler för det här. Men den punkten är nog er huvudknäckfråga
Självbyggare
· Stockholm
· 9 661 inlägg
Vi bygger nästan ett timmerhus. Systemet heter Isotimber och det är det inga problem att klara BBR med.
Lamelltimmer är en bunt plankor hoplimmade till en stock. Sämre hållbarhet är riktigt timmer och samma möjligheter att isolera.....utom i marknadsföringen förståss
Jag har hört att det går i Sverige att få igenom ett timmerhus vad det gäller isoleringskraven men var beredda på att man måste stå på sig mot myndigheterna.
Annars gäller det att anpassa husets form och planlösning så att det går att timra. Det får ingenstans bli över 7 meter rak vägg mellan knutarna och fönster och dörrar skall om möjligt placeras minst 60-80 cm från närmaste knut.
Överstora fönster- och dörröppningar leder i allmänhet till stabilitetsproblem på lång sikt och ingenstans får det finnas stående timmer som hindrar timran från att sättna.
De stora timmerhustillverkarna bortser ofta från de här principerna eftersom de då kan bygga i en stil som lockar kunder. När timran börjar tappa formen och väggarna bulnar har redan alla garantier gått ut.
Jag har arbetat en del med att reparera gamla timmerhus så jag kan timra någotsånär.
Jag har hört att det går i Sverige att få igenom ett timmerhus vad det gäller isoleringskraven men var beredda på att man måste stå på sig mot myndigheterna.
Annars gäller det att anpassa husets form och planlösning så att det går att timra. Det får ingenstans bli över 7 meter rak vägg mellan knutarna och fönster och dörrar skall om möjligt placeras minst 60-80 cm från närmaste knut.
Överstora fönster- och dörröppningar leder i allmänhet till stabilitetsproblem på lång sikt och ingenstans får det finnas stående timmer som hindrar timran från att sättna.
De stora timmerhustillverkarna bortser ofta från de här principerna eftersom de då kan bygga i en stil som lockar kunder. När timran börjar tappa formen och väggarna bulnar har redan alla garantier gått ut.
Jag har arbetat en del med att reparera gamla timmerhus så jag kan timra någotsånär.
Redigerat:
Nej, det har inte sämre hållbarhet. Motsvarande limträbalkar är at föredra framför hel stock i alla konsturktioner Du har fel.heimlaga skrev:Lamelltimmer är en bunt plankor hoplimmade till en stock. Sämre hållbarhet är riktigt timmer och samma möjligheter att isolera.....utom i marknadsföringen förståss
Fundamentalt och väldigt självklart att det är bättre möjlighet att isolera då det är helt tätt. Du har fel där med.
Jasså....tror du det...... vad baserar du de där teorierna på?
Saken är den att utknutarna suger upp väldigt mycket fukt när det regnar och ger ifrån sig fukten igen när det blir torrväder. Eftersom lamellstockar är uppbyggda av plankor med kärnsidrna åt olika håll och limfogar däremellan och eftersom utknutarna inte har rum att svälla obehindrat blir resultatet att utknutarna bråkas sönder på sikt.
I en lamellstockstimra löper sponten ut i utknutarna som ligger dikt mot varandra. Alla välgjorda timror har 4-6 mm luft mellan utknutarna så att de kan svälla utan att krossas och spricka.
Därför är det sällan man ser en lamellstockstimra som är över 20 år där utknutarna inte har börjat gå upp i limfogarna och spricka sönder. De äldsta lamellstockstimrorna från 70-talet börjar redan bli lika dåliga i knutarna som en normal timra från 1700-talet.
I en traditionell timra är rörelserna koncentrerade till en spricka mitt i var sida av utknuten. Eftersom de är mitt i knuthalsen försvagar de inte knuten.
Gällande täthet så verkar inte lamellstockarna alls så speciellt täta......... jag undrar på vilka grunder då påstår att de är tätare än en väl mysjad och driven traditionell timra med varmtand och mosshugg i knutarna?
Jag vill se en utredning på det där!
Saken är den att utknutarna suger upp väldigt mycket fukt när det regnar och ger ifrån sig fukten igen när det blir torrväder. Eftersom lamellstockar är uppbyggda av plankor med kärnsidrna åt olika håll och limfogar däremellan och eftersom utknutarna inte har rum att svälla obehindrat blir resultatet att utknutarna bråkas sönder på sikt.
I en lamellstockstimra löper sponten ut i utknutarna som ligger dikt mot varandra. Alla välgjorda timror har 4-6 mm luft mellan utknutarna så att de kan svälla utan att krossas och spricka.
Därför är det sällan man ser en lamellstockstimra som är över 20 år där utknutarna inte har börjat gå upp i limfogarna och spricka sönder. De äldsta lamellstockstimrorna från 70-talet börjar redan bli lika dåliga i knutarna som en normal timra från 1700-talet.
I en traditionell timra är rörelserna koncentrerade till en spricka mitt i var sida av utknuten. Eftersom de är mitt i knuthalsen försvagar de inte knuten.
Gällande täthet så verkar inte lamellstockarna alls så speciellt täta......... jag undrar på vilka grunder då påstår att de är tätare än en väl mysjad och driven traditionell timra med varmtand och mosshugg i knutarna?
Jag vill se en utredning på det där!
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 470 inlägg
Tre frågor: Menar du att hållbarheten i en traditionell timra är för dålig? Varför skulle det bli tätare med lamelltimmer än med vanligt? Varför försöker du få ts att betala sig sjuk till ingen nytta?Peter1986 skrev:
Du skriver som att alla traditionellt timrade hus är enligt konstens alla regler. Finns väl bättre och sämre kvalitet där med?heimlaga skrev:
Var virket/stocken kommer ifrån är väl faktor det med?
Tätheten blir lite mer en kvalitetsfaktor hos traditionellt timrade. Det kan nog bli minst lika tätt. Man kan ju dra en plastpåse över vad som helst.
Nu var det du som började med raka påståenden, finns alltid infallsvinklar.
Jag tror inte heller någon lamelltimmerstuga skulle stått kvar om den byggdes på 1700 talet
Givetvis har det funnits fuskbyggare i alla tider men jag vet vad som är normalt utförande i en hyfsat välbyggd traditionell timra. Både nutida som en bekant bygger och säljer och dåtida som jag har reparerat.
Nu är vi överens om en sak. Lamelltimmer är ofta billigare. Då skall vi säga det rakt på sak.
Faktum är att lamelltimmer i allmänhet (inte riktigt alltid) är billigare men tätheten är väl ungefär den samma som en hyfsat välbyggd traditionell timra och hållbarheten är sämre.
Ibland kan det löna sig att pruta på hållbarheten för att få ett lägre pris.
Nu är vi överens om en sak. Lamelltimmer är ofta billigare. Då skall vi säga det rakt på sak.
Faktum är att lamelltimmer i allmänhet (inte riktigt alltid) är billigare men tätheten är väl ungefär den samma som en hyfsat välbyggd traditionell timra och hållbarheten är sämre.
Ibland kan det löna sig att pruta på hållbarheten för att få ett lägre pris.
Nja, vi är överens om att det är lika stor möjlighet till täthet. De flesta undersökningar visar ju ett ganska dåligt medelvärde på luftomsättning i timmerhus. Däremot har Lamelltimmer bra resultat från provningsanstalter..
