Det slog mig att jag tror tråden berör en kulturell samhällsutveckling och att samfällighetslagen börjar bli daterad.
Lagen är i grund och botten ett barn av 60-talet och då var man mer lokalt förankrad (fanns fysiskt på en plats) och löste allt genom att direkt uppsöka och prata med varandra (eller ta det muntligt över telefon). Men så är det ju inte längre. Nu vispar folk runt över världen och särskilt yngre än medelålders löser helst allt digitalt utan personlig kontakt. Jag har knappt träffat en yngre person som inte har utpräglad telefonfobi, skräcken i 80-talistens ögon när man ber dem ringa...
Men samfällighetslagen bygger på att man dyker upp i person och på plats avhandlar frågorna som framläggs. Utan betänketid eller skriftliga underlag i förväg. En stor uppoffring anses detta nog vara precis som TS beskriver i trådstart.
Några få saker kan man ta del av i förväg, t ex debiteringslängden men GDPR-skrämseln har sett till att inte en enda samfällighetsförening typ är beredd att sprida dessa i digital form. D v s man måste ringa någon i styrelsen och göra ett platsbesök om man vill se den.
Kraven på digital tillgång av handlingar i förväg lär öka. Jag ser det lokalt i vägföreningen här och jag ser det på jobbet som universitetslärare. Studenterna vill ha materialet i en databas så att de kan välja om de ska titta på det inte. Att bara få del av det vid t ex en föreläsning eller laboration duger inte längre. Samtidigt finns inte så mycket skriftligt material i en samfällighetsförening, det bygger ju på ideell verksamhet. I grund och botten på prat och dricka kaffe.
Lagen är i grund och botten ett barn av 60-talet och då var man mer lokalt förankrad (fanns fysiskt på en plats) och löste allt genom att direkt uppsöka och prata med varandra (eller ta det muntligt över telefon). Men så är det ju inte längre. Nu vispar folk runt över världen och särskilt yngre än medelålders löser helst allt digitalt utan personlig kontakt. Jag har knappt träffat en yngre person som inte har utpräglad telefonfobi, skräcken i 80-talistens ögon när man ber dem ringa...
Men samfällighetslagen bygger på att man dyker upp i person och på plats avhandlar frågorna som framläggs. Utan betänketid eller skriftliga underlag i förväg. En stor uppoffring anses detta nog vara precis som TS beskriver i trådstart.
Några få saker kan man ta del av i förväg, t ex debiteringslängden men GDPR-skrämseln har sett till att inte en enda samfällighetsförening typ är beredd att sprida dessa i digital form. D v s man måste ringa någon i styrelsen och göra ett platsbesök om man vill se den.
Kraven på digital tillgång av handlingar i förväg lär öka. Jag ser det lokalt i vägföreningen här och jag ser det på jobbet som universitetslärare. Studenterna vill ha materialet i en databas så att de kan välja om de ska titta på det inte. Att bara få del av det vid t ex en föreläsning eller laboration duger inte längre. Samtidigt finns inte så mycket skriftligt material i en samfällighetsförening, det bygger ju på ideell verksamhet. I grund och botten på prat och dricka kaffe.
Det ser ju ut som LMs gamla typstadgar och de säger ju samma sak som samfällighetslagens skrivningar.jarlh skrev:
Lite underligt att man har stadgat att föreningen inte ska ha någon underhålls- och förnyelsefond, det är ju ett lagkrav om kriterierna som jag skrev i inlägg #2 är uppfyllda. Tydligen har man gjort bedömningen att de inte är det. Jag undrar jag...
Jag kunde naturligtvis inte hindra mig från i att gräva i att trådens samfällighetsförening inte har en underhålls- och förnyelsefond. Jag tror de bryter mot lagen.
Här finns en intressant dom (RH 2012:71) som fastslår att en sådan fond ska inrättas helt enligt samfällighetslagens lydelse när gemensamhetsanläggningen är av kommunalteknisk natur eller annars av större värde samt inrättad för bl.a. småhusfastigheter:
https://lagen.nu/dom/rh/2012:71
Dags för föreningen att ändra sina stadgar, för det gäller väl en sådan anläggning?
Här finns en intressant dom (RH 2012:71) som fastslår att en sådan fond ska inrättas helt enligt samfällighetslagens lydelse när gemensamhetsanläggningen är av kommunalteknisk natur eller annars av större värde samt inrättad för bl.a. småhusfastigheter:
https://lagen.nu/dom/rh/2012:71
Dags för föreningen att ändra sina stadgar, för det gäller väl en sådan anläggning?
Det rör sig om en byggnad där det sommartid bedrivs kiosk och enklare servering. Jag gissar att det byggdes för det ändamålet, men det skulle eventuellt kunna röra sig om en ombyggd sommarstuga. Ligger på samma fastighet som resten av samfällighetens mark (allmänningar, parkering etc.)Claes Sörmland skrev:
Ja en kiosk kan knappast ses om en kommunalteknisk verksamhet eller annars av större värde. Så där behövs ingen fond enligt lagen.
Men vad i övrigt förvaltar samfälligheten? Ingår vägar, avlopp, vattenledningar och liknande så lär det krävas en fond enligt lagen. Gäller det bara detaljplanerad Naturmark och ingen anläggning så lär det inte krävas.
Vad är större värde? Jag skulle gissa att kioskbyggnaden ändå ligger på 70-80 kvadratmeter, dock med något spartansk åretrunt-standard.
Avlopp/vatten är kommunalt. Vägarna ligger på samfällighetens mark verkar det som, men kommunen ansvarar iaf för gatubelysningen, så vem som ansvarar för vägarna vet jag nog inte.
OK, jag såg en liten enkel kiosklåda framför mig. Men om kiosken inte är inrättad för att brukas av småhusfastigheter så behövs ingen fond för den. Om det är ändamålet så ska en fond finnas.
Om vägarna verkligen är kommunala så är ju heller inte de en del av samfällighetsföreningen. Men kolla anläggningsbeslutet, det finns på Min fastighet på lantmäteriets sida.