ser lagom ut tycker jag! Rätt stor last från stenväggarna så aldrig fel att armera upp sig ordentligt. Huset ska ju stå i 10000 år.fn76 skrev:Med så mycket armering kan det inte fått plats med så mycket betong...
Tur att det finns flytmedel i betongen!fn76 skrev:Med så mycket armering kan det inte fått plats med så mycket betong...
Många reagerar på att det är så stor skillnad i mängden armering mellan olika men liknande projekt. För att reda ut det behöver jag vara lite teoretisk men jag hoppas att det kan vara intressant ändå. (Det kanske kan spara pengar för någon av er
) Det finns fler skäl till detta men huvudsakligen beror detta på två saker. Den första är skillnaden mellan sprickarmering och konstruktionsarmering. Konstruktionsarmering är den armering som behövs för att ta upp drag-, tryck och skjuvpåkänningar i en konstruktion. I en platta på mark med goda geologiska förutsättningar behövs nästan ingen armering alls. Ofta läggs då 8150-nät (cirka 6kg/m2) eller i tack och lov sällsynta fall 6150 (3kg/m2). I voterna (kantbalkar och ev. mittbalkar) läggs då kanske 2+ 2 eller 3+3 12mm-armeringsjärn. Om det finns lite punktlaster kompletteras detta med byglar (skjuvarmering). Så här har säkert flera av er erfarenhet av att hustillverkare bygger sina plattor. Problemet är att detta inte räcker som sprickarmering i konstruktionen. Betongen är helt enkelt starkare än armeringen och när den härdar klarar armeringen inte av att hälla emot krympningen och sprickor kan uppstå. På många villor gör kanske detta inte så mycket. Men om betongen skall vara synlig, vara radon- eller vattentät eller om man skall ha stora ytor med klinkers kan det däremot bli ett enormt problem. Problemen har dessutom ökat pga att man blivit mer och mer uppmärksam på skadeverkningar i hus med mycket kvarvarande fukt i betongen (hög RF). För att få friskare hus ökar man på uttorkningen (och mängden vatten som binds kemiskt i betongen) genom att sänka VCT på betongen (kg vatten / kg cement = vattencementtal) och ökar därmed samtidigt styrkan i betongen. Om man inte kompenserar detta med mer armering så kommer sprickorna som brev på posten. I en normal villa behövs mellan cirka 10kg/m2 (nät #10150) och 14kg/m2 (nät #10100) i en 100mm tjock bottenplatta för att ta upp normal sprickbildning.
Eftersom vår konstruktion skall vara vattentät så krävs alltså lite extra armering.
Det andra skälet har med konstruktören att göra och är från min sida mer erfarenhetsbaserat än absolut bevisat. I mer komplicerade konstruktioner där flera delar samverkar och där olika påkänningar uppstår i ett mer komplicerat mönster har vissa konstruktörer en tendens av att räkna varje del eller påkänning var för sig. Då blir det x kg armering för att ta detta och x kg armering för att ta det andra. Resultatet är ofta komplicerade konstruktioner med mycket armering. Andra konstruktörer är duktiga på att ta ett holistiskt grepp om konstruktionen. Där armeringen och betongen anpassas så att flera krav uppnås samtidigt. Detta är mycket svårare och kräver både kunskap och erfarenhet som inte alla har. Resultatet är att framför allt byggnationer för offentlig och kommersiell drift (ex skolor och kontorslokaler) bli onödigt dyra. Min teori efter många diskussioner med konstruktörer. Skulle vara intressant att höra om fler har liknande erfarenhet! Det extremaste exemplet jag har på det är en kommersiell fastighet vars betongplatta skulle kosta 1,4miljoner utifrån en konstruktörs underlag, om inte beställaren hade haft tur att stöta på en väldigt duktigt konstruktör som fick ner priset till under 900 000.
Ursäkta att jag blev långrandig men det här är så roligt att jag har svårt att låta bli
Dags att börja mura hjärtväggen i källaren med 19cm lättklinkerblock.Vi murade med Finja Fördel som har färdiga kanaler i för att ex. dra elrör i vilket fungerade bra.
Eftersom det var minusgrader eldade jag med gasol på plattan tills plattan ångade av värme och sen murade jag med varmvatten. Under natten var väggarna täckta och några små 2kW-fläktar höll temperaturen på plus.
Formen inte heller färdigriven. Eftersom jag i källaren använde väggformen även som valvform lät jag den vara kvar lite till.
Eftersom det var minusgrader eldade jag med gasol på plattan tills plattan ångade av värme och sen murade jag med varmvatten. Under natten var väggarna täckta och några små 2kW-fläktar höll temperaturen på plus.
Formen inte heller färdigriven. Eftersom jag i källaren använde väggformen även som valvform lät jag den vara kvar lite till.
Jag har förstått mer och mer i livets gång att armeringen är väldigt viktig. Det är inte bara att slänga ner några armeringsjärn... eller en gammal järnsäng
Tack vare denna lektion har jag förstått ännu mer hur viktig armeringen är...
Tack vare denna lektion har jag förstått ännu mer hur viktig armeringen är...
Nu är hjärtväggen färdig. Bistål för att förankra nästa vägg sticker ut och i betongytterväggarna förankrar jag genom borra och slå in en stump med 8mm armeringsjärn. Golvvärmefördelaren skyddas under sopsäcken.
Murning av småväggarna pågår. Väggarna här är murade i 9cm-sten vilket är lite svajigt och därmed svårt att täcka med presenning eftersom väggen då helt enkelt kan välta. Därför har jag dragit fast en temporär regel över väggen inför täckning.
Slitsen upp i väggen är för att dra 50mm avlopssrör till utlopp på 55cm över golvet. Rummet är litet och skall vara förråd men förbereds för om vi skulle vilja göra om det till toalett/ducsh om vi senare känner att det finns behov av det.
Jag saknade en lättklinkerbalk (glömde att beställa) så jag fick helt enkelt göra en själv. Jag såga och bilade ur ett spår i två block som var virka 7cm djupt. Sedan kapade jag ett armeringsjärn som jag bockade till ändkrokar på för att förbättra förankringen. Jag la i dem i spåret och gjöt fast dem. Sen var det bara att vända på "balken" så armeringen var neråt och lyfta på plats över dörren.
Murning av småväggarna pågår. Väggarna här är murade i 9cm-sten vilket är lite svajigt och därmed svårt att täcka med presenning eftersom väggen då helt enkelt kan välta. Därför har jag dragit fast en temporär regel över väggen inför täckning.
Slitsen upp i väggen är för att dra 50mm avlopssrör till utlopp på 55cm över golvet. Rummet är litet och skall vara förråd men förbereds för om vi skulle vilja göra om det till toalett/ducsh om vi senare känner att det finns behov av det.
Jag saknade en lättklinkerbalk (glömde att beställa) så jag fick helt enkelt göra en själv. Jag såga och bilade ur ett spår i två block som var virka 7cm djupt. Sedan kapade jag ett armeringsjärn som jag bockade till ändkrokar på för att förbättra förankringen. Jag la i dem i spåret och gjöt fast dem. Sen var det bara att vända på "balken" så armeringen var neråt och lyfta på plats över dörren.
Jajada skrev:
"...I en platta på mark med goda geologiska förutsättningar behövs nästan ingen armering alls. Ofta läggs då 8150-nät (cirka 6kg/m2) eller i tack och lov sällsynta fall 6150 (3kg/m2). I voterna (kantbalkar och ev. mittbalkar) läggs då kanske 2+ 2 eller 3+3 12mm-armeringsjärn. Om det finns lite punktlaster kompletteras detta med byglar (skjuvarmering). Så här har säkert flera av er erfarenhet av att hustillverkare bygger sina plattor. Problemet är att detta inte räcker som sprickarmering i konstruktionen. Betongen är helt enkelt starkare än armeringen och när den härdar klarar armeringen inte av att hälla emot krympningen och sprickor kan uppstå. På många villor gör kanske detta inte så mycket. ..."
Mycket bra synpunkter!
Oftast byggs dock småhus på mark som inte har så goda geologiska förutsättningar. Tomten ska ju helst ligga på platt mark och vara fri från sten, vilket i praktiken ofta betyder att det är mycket lera i marken. Med andra ord stor risk för sättningar och därmed sprickor i bottenplattan om den inte är starkt armerad. Vilket de alltså inte är.
Jag skulle nog säga att ett enkelt armeringsnät 6160 är legio i vanliga bottenplattor idag, och sedan ynkligt glest med byglar ut i våterna. Så några ynkliga 12 mm järn i våten. Visst, det håller ihop ... så länge marken inte börjar röra på sig.
Jag tycker ibland att snålheten i dagens småhusbyggen (trähus) bedrar visheten. Man räknar helt inte med underhållsaspekten på lång sikt, man har en garantitid på kanske 2 år som man måste klara sig genom utan sprickbildningar. Men sättningsskador kommer långsamt och kanske syns för efter 20-30 år , oftast pga uttorkning av marken direkt under huset. (Leran krymper när den torkar.)
"...I en platta på mark med goda geologiska förutsättningar behövs nästan ingen armering alls. Ofta läggs då 8150-nät (cirka 6kg/m2) eller i tack och lov sällsynta fall 6150 (3kg/m2). I voterna (kantbalkar och ev. mittbalkar) läggs då kanske 2+ 2 eller 3+3 12mm-armeringsjärn. Om det finns lite punktlaster kompletteras detta med byglar (skjuvarmering). Så här har säkert flera av er erfarenhet av att hustillverkare bygger sina plattor. Problemet är att detta inte räcker som sprickarmering i konstruktionen. Betongen är helt enkelt starkare än armeringen och när den härdar klarar armeringen inte av att hälla emot krympningen och sprickor kan uppstå. På många villor gör kanske detta inte så mycket. ..."
Mycket bra synpunkter!
Oftast byggs dock småhus på mark som inte har så goda geologiska förutsättningar. Tomten ska ju helst ligga på platt mark och vara fri från sten, vilket i praktiken ofta betyder att det är mycket lera i marken. Med andra ord stor risk för sättningar och därmed sprickor i bottenplattan om den inte är starkt armerad. Vilket de alltså inte är.
Jag skulle nog säga att ett enkelt armeringsnät 6160 är legio i vanliga bottenplattor idag, och sedan ynkligt glest med byglar ut i våterna. Så några ynkliga 12 mm järn i våten. Visst, det håller ihop ... så länge marken inte börjar röra på sig.
Jag tycker ibland att snålheten i dagens småhusbyggen (trähus) bedrar visheten. Man räknar helt inte med underhållsaspekten på lång sikt, man har en garantitid på kanske 2 år som man måste klara sig genom utan sprickbildningar. Men sättningsskador kommer långsamt och kanske syns för efter 20-30 år , oftast pga uttorkning av marken direkt under huset. (Leran krymper när den torkar.)
Att på ett tydligt, pedagogiskt och sympatiskt vis dela med sig av sin kunskap till oss andra behöver du aldrig be om ursäkt förJajada skrev:..Ursäkta att jag blev långrandig men det här är så roligt att jag har svårt att låta bli
. Fortsätt så!Här börjar vi återfylla mot källarväggarna. 200mm Superdrän och fiberduk utanför det.
Den vita slangen som kommer upp är radonslangen från makadamen under källarbottenplattan som kommer gå i en rynka runt plattan på plan 1 och sedan kopplas på en luftare som går upp över taket på huset.
Som ni ser har vi bestrukit gjutskarven mellan platta och vägg med asfalt. Detta för att minska fuktbelastningen på skarven. Det är dock viktigt att minimera mängden asfalt eftersom det gör att fukt stängs in i källaren. Väggarna skall kunna andas. I vårt fall var det säkert helt onödigt pga synkoflex i gjutskarven men nu är det i alla fall gjort.
Avlopsstammen går under källaren och kommer upp här för kök på plan 1 och badrum plan 2. Badrum på plan 1 går rätt ner i källaren och ansluter genom källarplattan.
Cellplasten som är nerfälld och i nivå med flisen ligger under där friskluftanslutning till kakelugn och vedspis ska gå. Eftersom luften i denna kan vara väldigt kall vintertid ville jag dra den under kantbalksisoleringen för att inte få en köldbrygga där. Då finns istället risken att makadamen under plattan fryser och därför ligger isolering i flisen.
110mm-röret som gör en lustig böj in över plattan och källarytterväggen är ett test. Vi skall ha matkällare där. Jag tänkte testa om man kan få till självdrag för ventilationen och friskluften går därför genom marken för att hålla lägre temperatur. (Om detta inte fungerar tillfredsställande har vi även dragit vanlig ventilation dit)
Den vita slangen som kommer upp är radonslangen från makadamen under källarbottenplattan som kommer gå i en rynka runt plattan på plan 1 och sedan kopplas på en luftare som går upp över taket på huset.
Som ni ser har vi bestrukit gjutskarven mellan platta och vägg med asfalt. Detta för att minska fuktbelastningen på skarven. Det är dock viktigt att minimera mängden asfalt eftersom det gör att fukt stängs in i källaren. Väggarna skall kunna andas. I vårt fall var det säkert helt onödigt pga synkoflex i gjutskarven men nu är det i alla fall gjort.
Avlopsstammen går under källaren och kommer upp här för kök på plan 1 och badrum plan 2. Badrum på plan 1 går rätt ner i källaren och ansluter genom källarplattan.
Cellplasten som är nerfälld och i nivå med flisen ligger under där friskluftanslutning till kakelugn och vedspis ska gå. Eftersom luften i denna kan vara väldigt kall vintertid ville jag dra den under kantbalksisoleringen för att inte få en köldbrygga där. Då finns istället risken att makadamen under plattan fryser och därför ligger isolering i flisen.
110mm-röret som gör en lustig böj in över plattan och källarytterväggen är ett test. Vi skall ha matkällare där. Jag tänkte testa om man kan få till självdrag för ventilationen och friskluften går därför genom marken för att hålla lägre temperatur. (Om detta inte fungerar tillfredsställande har vi även dragit vanlig ventilation dit)
En kanske dum fråga men...Jajada skrev:
Om man nu bygger så rejält och "waterproof", blir det inte då också tätt mot radongas?
Måste ev. markradon ventileras bort ändå?
Bra fråga. Jo, det är hårdare krav på vattentät än på radontät betongplatta. (Schablonmässigt kan man säga 150mm mot radon och 200mm mot vatten som minimum). Vi har 200mm under källaren men bara 100mm under plattan på plan 1. Så egentligen hade det räckt med radonåtgärder under plan 1. Radonåtgärder under källaren gick nog av bara farten eftersom det egentligen är onödigt. Men i alla fall ingen stor kostnad.KnockOnWood skrev:
