Vi fick se att vår sprängning lite vid sidan hamnade mitt i en annan tråd om just sprängning.
Hoppas att inte KnockOnWood har något emot att jag lyfte över det till vår tråd?
Knallen som vi sprängde bort var mindre än den ser ut att vara på bilderna. Detta eftersom den här är frilagd. Det mesta av sprängningen är för källaren. Jag har för mig att den i själva verket stack upp 1,5meter över färdig bottenplatta. Kanske var den totala ytan som stack upp 20m2. I tomtens nordvästra ände (syns på första bilden i tråden ligger ett berg som både är högre och större än det vi sprängde. Vi tycker att det ger betydligt mer karaktär åt tomten än det andra hade gjort. Eftersom det döljer hus och garage när man kör
vägen mot huset. Dessa dyker sedan fram bakom berget när man närmar sig. Dessutom ligger det en knalle precis framför huset där vägen går upp mot gårdsplan som vi var noggranna med att inte skada i sprängningen eftersom den markerar Bohuslän och tydligt välkomnar in till huset. En större knalle, nästan lika stor men på tomten lite lägre placerad ligger framför huset på vänster sida av vägen. Den var övervuxen med enbuskar men vi håller på att ta fram den så att den också ramar in huset. Jag tycker därför att tomten har god karaktär ändå.
Glömde nästan också att berget hade två toppar. Den andra sprängde vi inte utan den finns kvar på baksidan och kommer rama in uteplatsen.
En viktigare fråga är kanske då om man över huvud taget bör spränga (förstöra vad som skapats under miljarder år och inte kan återskapas även om vårt hus rivs). Detta tycker jag är en svårare fråga och jag får här erkänna att till slut vägde rent ekonomiska och egoistiska skäl över. Det gav möjlighet till källare och fyllde vårt behov av mycket sten för att bygga väg och gårdsplan (myyyycket smäcklera mellan de uppstickande knallarna).
Tackar till sist KnockOnWood som lyfte frågan (om än i annan tråd) eftersom jag tycker att den typen av frågor är mycket mer intressanta än frågor om budget. (Sorry Odjuret.)
Eftersom det är en väldigt intressant fundering (som vi själva funderade mycket på, ja, till och med gav vakna nätter av huvudbry) så tänkte jag kommentera den här.KnockOnWood skrev:
Hoppas att inte KnockOnWood har något emot att jag lyfte över det till vår tråd?
Knallen som vi sprängde bort var mindre än den ser ut att vara på bilderna. Detta eftersom den här är frilagd. Det mesta av sprängningen är för källaren. Jag har för mig att den i själva verket stack upp 1,5meter över färdig bottenplatta. Kanske var den totala ytan som stack upp 20m2. I tomtens nordvästra ände (syns på första bilden i tråden ligger ett berg som både är högre och större än det vi sprängde. Vi tycker att det ger betydligt mer karaktär åt tomten än det andra hade gjort. Eftersom det döljer hus och garage när man kör
vägen mot huset. Dessa dyker sedan fram bakom berget när man närmar sig. Dessutom ligger det en knalle precis framför huset där vägen går upp mot gårdsplan som vi var noggranna med att inte skada i sprängningen eftersom den markerar Bohuslän och tydligt välkomnar in till huset. En större knalle, nästan lika stor men på tomten lite lägre placerad ligger framför huset på vänster sida av vägen. Den var övervuxen med enbuskar men vi håller på att ta fram den så att den också ramar in huset. Jag tycker därför att tomten har god karaktär ändå.
Glömde nästan också att berget hade två toppar. Den andra sprängde vi inte utan den finns kvar på baksidan och kommer rama in uteplatsen.En viktigare fråga är kanske då om man över huvud taget bör spränga (förstöra vad som skapats under miljarder år och inte kan återskapas även om vårt hus rivs). Detta tycker jag är en svårare fråga och jag får här erkänna att till slut vägde rent ekonomiska och egoistiska skäl över. Det gav möjlighet till källare och fyllde vårt behov av mycket sten för att bygga väg och gårdsplan (myyyycket smäcklera mellan de uppstickande knallarna).
Tackar till sist KnockOnWood som lyfte frågan (om än i annan tråd) eftersom jag tycker att den typen av frågor är mycket mer intressanta än frågor om budget. (Sorry Odjuret.
)
Tack själv Jajada, för att du tog mina negativa synpunkter med så gott humör!Jajada skrev:...
Tackar till sist KnockOnWood som lyfte frågan (om än i annan tråd) eftersom jag tycker att den typen av frågor är mycket mer intressanta än frågor om budget. (Sorry Odjuret.
Jag inser ju själv att jag gärna slänger ur mig ogenomtänkta synpunkter.
Och i det här fallet hade jag nog inte helt klart för mig hur topografin faktiskt var.
PS1
En fråga i förbifarten: Kan man fortfarande få bidrag till skyddsrumsbygge?
I så fall verkar du vara väl meriterad. För det blir väl betongvalv över källaren
PS2
När vi som köpare besiktigade vårt förra hus var besiktningsmannen undrade över att väggarna i souterrängvåningen var så torra. Tills han tittade på utsidan och såg att de var platsgjutna (det var format med brädform, och brädmönstret syntes tydligt). Det blir tydligen mycket tätare än murat + putsat!
KnockOnWood skrev:Tack själv Jajada, för att du tog mina negativa synpunkter med så gott humör!
Jag inser ju själv att jag gärna slänger ur mig ogenomtänkta synpunkter.
Och i det här fallet hade jag nog inte helt klart för mig hur topografin faktiskt var.
PS1
En fråga i förbifarten: Kan man fortfarande få bidrag till skyddsrumsbygge?
I så fall verkar du vara väl meriterad. För det blir väl betongvalv över källaren
PS2
När vi som köpare besiktigade vårt förra hus var besiktningsmannen undrade över att väggarna i souterrängvåningen var så torra. Tills han tittade på utsidan och såg att de var platsgjutna (det var format med brädform, och brädmönstret syntes tydligt). Det blir tydligen mycket tätare än murat + putsat!
för ditt svar!PS1. Ingen aning. Tyvärr har jag redan gjutit bjälklaget och jag tror inte att man kunnat få det i efterhand. Jag byggde faktiskt ett skyddsrum för ett par månader sedan eller egentligen en tillbyggnad som därför behövde samma klassning. Med det i minnet kan jag säga att vårt inte når upp till kraven trots mycket armering. 4 gånger skarvlängd på armeringsjärnet exempelvis (3200mm överlapp vid användning av 16mm armeringsjärn!) och dessutom en av länsstyrelsen utsedd kontrollant som var där enbart och kollade den delen av byggnaden som var skyddsrumsklassad. Hon gick och räknade järn och mätte och nagelfor arbetet. Rolig erfarenhet! Jag har för mig att hon sa att det byggs ett 10-tal skyddsrum per år i Sverige och dessa är nästan enbart ersättningsskyddsrum. Men det är klart att när kriget kommer så sitter vi säkert och kurar i källaren
PS2 Det stämmer. Vattentät betong innebär att inga fuktfläckar syns på insidan ens vid konstant vattentryck på utsidan. En murad/putsad vägg hade det i motsvarande miljö runnit vatten ur på insidan. I mitt fall var det väldigt viktigt eftersom plan 1 är större än källaren (bjälklaget går ut som platta på mark nästan 5m utanför källarväggen) så det hade varit svårt att åtgärda om det kom in vatten.
Sympatiskt projekt.
Uppskattar kvalitetstänket, blir en perfekt bomiljö med stenhus. Väl värt de extra kostnaderna och jobbet, om man värderar bomiljö och långsiktighet.
Kommer att bli ett hus som står i 1000 år utan större underhåll, medan kataloghusen i trä målats om 100 gånger, alternativt vittrat bort.
Varför hyrde ni inte formelement till väggarna? Alltid risk att formplyfan bågnar när man ska gjuta högt...
Uppskattar kvalitetstänket, blir en perfekt bomiljö med stenhus. Väl värt de extra kostnaderna och jobbet, om man värderar bomiljö och långsiktighet.
Kommer att bli ett hus som står i 1000 år utan större underhåll, medan kataloghusen i trä målats om 100 gånger, alternativt vittrat bort.
Varför hyrde ni inte formelement till väggarna? Alltid risk att formplyfan bågnar när man ska gjuta högt...
Tack! Vi tycker det är roligt att bygga men inte att renovera så valet av stenhus var enkelt.Bygger i betong skrev:
Till frågan om formelement. Det är väl egentligen tre skäl till att vi använt formplyfa. Ex. Doka-form, som jag mest arbetat med, är otroligt tunga och vi har inte tillgång till kran. Dessutom så blir hyran ganska dryg när man bygger själv och det därför tar lite längre tid. Till sist så är ju lösformen betydligt mer flexibel. Jag tror att du ser nedan varför det är en fördel.
I första luckan satte jag spikreglarna knappt c/c 200mm och högre upp 300mm. Vi gjöt med stighastighet på 1m/tim och väggarna har inte bågnat alls vad jag kan se. Fast det lär jag väl märka när jag spacklar innan målning.
Mellan armeringen ser man här dels synkoflexen som tätar gjutskarven och dels den gröna injekteringsslangen. Om det någonstans trots synkoflex läcker så kan man istället injektera i slangen. Denna har mängder med små, små hål som gör att injekteringsmassan går ut och tätar eventuella läckage. Den kommer med största sannolikhet inte användas men är hängslen på livremmen.
Armering i två lager 10mm armeringsjärn i rutor 100mm. Jag använde inte nät eftersom de är lite tunga att hantera själv i denna dimension (148kg/st för standardnät #10100). I mellanrummet där längsgående järn saknas på bilden skall balkarmering monteras. Väggen är 200mm tjock under mark och isoleras i efterhand med dränerande cellplast. Över mark (eg. start cirka 50cm under mark) kragar väggen ut och blir 400mm med 200mm cellplast ingjuten i mitten så att den bildar en ytter- och en innermur.
Alla hörn med dubbelarmering är med 3 bockade järn per fördelningsjärn. Monterade ytter-ytter, ytter-inner, inner-ytter.
Redigerat:
Renoverare
· Västragötaland
· 859 inlägg
Stor eloge för att du så detaljerat beskriver ditt bygge i detalj. Och du vet precis vad vi på Byggahus vill ha: Bilder, bilder och mer bilder....
Jag har tolkat det som att det bara blir källare under en del av huset. Resten får platta på mark.Drosen skrev:64 kvm, då var mitt ögonmått inte så tokigt. Men huset kanske blir större ovanför mark, eller vill ni inte ha så stort?
Jag försöker inte se ner eller klaga på ditt bygge, bara nyfiken på hur det kommer se ut
Ja, högerarmen har fått arbeta. Jag kommer inte ihåg riktigt hur många jag har använt men det har i alla fall passerat 2000st. De första 800 lånade jag dock en bockmaskin till men sedan har det varit handbockning!Noseone skrev:
Korrekt. Plan 1 är 107m2.-RB- skrev:
Vi hade väldigt ont om tid när vi färdigställde formen innan gjutning av ytterväggarna så jag upptäckte nu att jag i princip inte har tagit några bilder alls. Här är i alla fall en. Synliga utsidor med råspont, ytor under mark med formplywood.
Isolering runt källarytterdörr
Resultat efter gjutning
Pågående formrivning. Utstickande formstag vickas fram och tillbaka tills de går av (de har en liten sågad sprickanvisning inne i hålet så att de alltid går av så långt in som möjligt.
Som jag nämnt tidigare 200mm nedtill och 400mm upptill. Den yttre muren är förankrad med rostfria bockade järn in i bjälklaget. Den yttre muren är 22cm högre än den inre för att bilda en färdig gjutavstängare till valvet och för att slippa ha gjutskarv synlig på utsidan.
Formstagshål
Grundning med slamningsbruk, här Weber Betoheft. Det fungerar givetvis lika bra med något annat ex. Mapei Redicip.
Fyllt hålet med Weber REP45 (till Mapei Redicip hade man istället använt Mapei Redirep). För garantiernas skull är det viktigt att hålla sig till ETT system av en EN tillverkare.
Färdiglagad vägg. Inkl. lagning av några gjutsår som tyvärr blev på denna vägg (lång historia kring fellevererad betong och lite betongtekniska lösningar på plats som inte var hundraprocentiga, dock blev resultatet nästan överallt väldigt bra ändå).
Isolering runt källarytterdörr
Resultat efter gjutning
Pågående formrivning. Utstickande formstag vickas fram och tillbaka tills de går av (de har en liten sågad sprickanvisning inne i hålet så att de alltid går av så långt in som möjligt.
Som jag nämnt tidigare 200mm nedtill och 400mm upptill. Den yttre muren är förankrad med rostfria bockade järn in i bjälklaget. Den yttre muren är 22cm högre än den inre för att bilda en färdig gjutavstängare till valvet och för att slippa ha gjutskarv synlig på utsidan.
Formstagshål
Grundning med slamningsbruk, här Weber Betoheft. Det fungerar givetvis lika bra med något annat ex. Mapei Redicip.
Fyllt hålet med Weber REP45 (till Mapei Redicip hade man istället använt Mapei Redirep). För garantiernas skull är det viktigt att hålla sig till ETT system av en EN tillverkare.
Färdiglagad vägg. Inkl. lagning av några gjutsår som tyvärr blev på denna vägg (lång historia kring fellevererad betong och lite betongtekniska lösningar på plats som inte var hundraprocentiga, dock blev resultatet nästan överallt väldigt bra ändå).
