Jag har alltid ett halv öga spanande efter virke och i dag blev det en utflykt på chans. Tio brädor på släpet hem. Nio tror jag är furu (bild 1 och 2) och den sista vet jag inte, men gissar på ek (bild 3). I snitt är de väl 4*40*400 cm.
De är minst 50 år gamla och har legat ströade ute under tak. Blandad kvalitet men de flesta ser bra ut.
Vad gör jag nu med en massa ”rustik” furu? Om jag bygger ett rejält bord till altanen - hur behandlar jag det så det håller rimligt länge och hur gör jag på vintern? Ta in är nog inget realistiskt alternativ.
Om jag lägger in några i det uppvärmda snickeriet som har avfuktare och alltid håller max 35% luftfuktighet. Kan jag ha de finaste bitarna till möbelbygge om ett år?
Eller har jag bara släpat hem en massa otymplig ved?
Om jag lägger in några i det uppvärmda snickeriet som har avfuktare och alltid håller max 35% luftfuktighet. Kan jag ha de finaste bitarna till möbelbygge om ett år?
Hur snyggt skulle inte nån av de där bjässeplankorna bli till en fin ljugarbänk?
Men ett stort bord låter inte heller fel.
När jag sålde mitt "sommarställe" - farmors och farfars ställe ursrpungligen byggt av min farfars far - så hittade jag några fina bräder (träslag, vet icke) som legat i ett förråd sen nån gång 1930-1940. Finns foton på när min pappa var med och byggde sagda förråd och jag tror nog de proppade det fullt med "bra att ha" när det var nybyggt.
Två av dessa fina bräder har blivit trösklar i vårt hus, och det är lite glädje varje gång jag ser dem. Funderar över om det var träd fällda på den gamla tomten (troligen) men det finns ju ingen som kan svara på.
Den där bilden sparade jag ner i telefonen när den visades här förra gången. Det är en av alla möjliga framtida önskeprojekt. Nu när jag ska fortsätta på möbelsnickarskolan kanske det är dags snart för de där benen. Jag har en överenskommelse med mina lärare att de hela tiden ska pressa mig lite längre än jag tänkt mig oavsett vad som står i kursplanen.