Dimensionering av vattenburet värmesysstem
Hejsan formummedlemmar!
Är nybliven ägare av tjugotalsvilla i Småland på 400m2 uppvärmd med bergvärmepump. Efter senaste köldknäppen på -18 grader gjorde jag en inspektion av rörledningssystemet som ter sig en smula orginellt. Från bergvärmeenheten i källaren utgår 2st ca 25mm kopparrör (utflöde+retur) som efter cirkulationspumpen förgrenar sig åt olika håll. Från någon form av stam avgår rör av olika dimensioner, både grova 2" till element på bottenvåningen och tunna 12-15mm till element på övervåningen. Vissa rör är dragna i kringelikrokar istället för direkt till elementen. Även utseendemässigt olika typer av rör: koppar, mässing och förkromade. Även radiatorerna varierar från gamla gjutjärn till moderna i pressad plåt. Jag trodde att ha ungefär samma rördimension till alla element var standard för att få ett balanserat flöde?
Behöver mera information för att kunna avgöra om dessa kopplingar verkligen är optimala då fördelningen av värme mellan olika rum varierar trots termostatjusteringar.
Hoppas någon kan peka mig i riktning mot lämplig litteratur eller kunskapsbas.
Är nybliven ägare av tjugotalsvilla i Småland på 400m2 uppvärmd med bergvärmepump. Efter senaste köldknäppen på -18 grader gjorde jag en inspektion av rörledningssystemet som ter sig en smula orginellt. Från bergvärmeenheten i källaren utgår 2st ca 25mm kopparrör (utflöde+retur) som efter cirkulationspumpen förgrenar sig åt olika håll. Från någon form av stam avgår rör av olika dimensioner, både grova 2" till element på bottenvåningen och tunna 12-15mm till element på övervåningen. Vissa rör är dragna i kringelikrokar istället för direkt till elementen. Även utseendemässigt olika typer av rör: koppar, mässing och förkromade. Även radiatorerna varierar från gamla gjutjärn till moderna i pressad plåt. Jag trodde att ha ungefär samma rördimension till alla element var standard för att få ett balanserat flöde?
Behöver mera information för att kunna avgöra om dessa kopplingar verkligen är optimala då fördelningen av värme mellan olika rum varierar trots termostatjusteringar.
Hoppas någon kan peka mig i riktning mot lämplig litteratur eller kunskapsbas.
Renoverare
· Näverkajakens födelseort
· 797 inlägg
Det beror lite på hur man gör.
Seriekopplar man radiatorer så att ett par st går på samma stick så måste man gå upp i dimension.
Jag gissar att det bara är kopplingar som är av mässing? Övergångar från järn till koppar är alltid av mässing för att hindra galvaniska strömmar.
Att det är olika material är garanterat för att tidigare ägare varit inne och petat i omgångar
Jag drog om mitt system i somras
Jag drog en 28 stam och gjort 15 stick till alla radiatorer
Seriekopplar man radiatorer så att ett par st går på samma stick så måste man gå upp i dimension.
Jag gissar att det bara är kopplingar som är av mässing? Övergångar från järn till koppar är alltid av mässing för att hindra galvaniska strömmar.
Att det är olika material är garanterat för att tidigare ägare varit inne och petat i omgångar
Jag drog om mitt system i somras
Jag drog en 28 stam och gjort 15 stick till alla radiatorer
Förre ägaren (snickare) har renoverat hela huset under 20 ärs tid. Oklart hur mycket yrkesfolk som varit inblandade. Troligen tagit ett rum åt gången och gjort separata avstick till dessa från stammen. Appropå mässing så stämmer nog din kommentar, vissa äldre element har järnrör med mässingsövergång mot kopparstammen.
I mina föräldrars hus sitter det en-tums järnrör i hela huset (samma husstorlek, renoverat på 60-talet) så 15mm känns klent speciellt om det ska försörja flera element.
Finns någon praxis? Blir det inte avkylningseffekter om klenarör går lång väg till radiatorerna?
I mina föräldrars hus sitter det en-tums järnrör i hela huset (samma husstorlek, renoverat på 60-talet) så 15mm känns klent speciellt om det ska försörja flera element.
Finns någon praxis? Blir det inte avkylningseffekter om klenarör går lång väg till radiatorerna?
Grundregeln är att varje utrymme ska ha radiatorer som vid ett flöde med deltaT på säg 6 grader, avger lagom effekt för att värma ytan till rätt rumstemperatur utan termostatreglering.
Man väljer stigartemperatur vid DUT, och utstrålad effekt av radiator efter kvadratmeter, med viss hänsyn till antalet fönster och ytterväggar i varje rum. Värmepumpar har högst verkningsgrad om temperaturen kan hållas låg. Gärna <45 grader men det kan resultera i (för) stora radiatorer.
När man gjort ovanstående övning vet man vilket flöde som måste cirkulera i varje segment för att avge den effekten och kan dimensionera ledningssystemet efter detta.
Snabbvarianten utan att räkna är stam 22 eller 28 med avstick 15. Det fungerar i de flesta vanliga villasammanhang.
Man väljer stigartemperatur vid DUT, och utstrålad effekt av radiator efter kvadratmeter, med viss hänsyn till antalet fönster och ytterväggar i varje rum. Värmepumpar har högst verkningsgrad om temperaturen kan hållas låg. Gärna <45 grader men det kan resultera i (för) stora radiatorer.
När man gjort ovanstående övning vet man vilket flöde som måste cirkulera i varje segment för att avge den effekten och kan dimensionera ledningssystemet efter detta.
Snabbvarianten utan att räkna är stam 22 eller 28 med avstick 15. Det fungerar i de flesta vanliga villasammanhang.