Bodelning
Hej
Detta ämne kanske inte riktigt hör hemma här, men behöver lite vägledning av er.
Mina svärföräldrar har valt att separera på äldre dagar. De är gifta och det finns inga äktenskapsförord.
De äger en villa samt ett fritidshus, bilar och lösöre. Vid en separation ska allt delas lika om man inte kommer överens om annat. Så blir det nog inte i detta fall.
Svärmor bor för tillfället i villan som är värderad till 2700000 av en mäklarfirma. Samma mäklarfirma värderade fritidshuset till 1000000 som svärfar bor i.
Svärfar vill sälja huset och han vill bo kvar i stugan, svärmor vill då att man sätter ut både villan och fritidshuset på öppna marknaden för att få ett så rättvist pris som möjligt. Sedan kan ju svärfar vara med i ev budgivning om han vill ha fritidshuset.
Hur löser man detta på bästa sätt?
Kan svärfar tvinga fram en försäljning av villan och bara gå efter värderingen på fritidshuset för att lösa ut svärmor eller kan då svärmor tvinga fram en försäljning av båda fastigheterna?
Detta ämne kanske inte riktigt hör hemma här, men behöver lite vägledning av er.
Mina svärföräldrar har valt att separera på äldre dagar. De är gifta och det finns inga äktenskapsförord.
De äger en villa samt ett fritidshus, bilar och lösöre. Vid en separation ska allt delas lika om man inte kommer överens om annat. Så blir det nog inte i detta fall.
Svärmor bor för tillfället i villan som är värderad till 2700000 av en mäklarfirma. Samma mäklarfirma värderade fritidshuset till 1000000 som svärfar bor i.
Svärfar vill sälja huset och han vill bo kvar i stugan, svärmor vill då att man sätter ut både villan och fritidshuset på öppna marknaden för att få ett så rättvist pris som möjligt. Sedan kan ju svärfar vara med i ev budgivning om han vill ha fritidshuset.
Hur löser man detta på bästa sätt?
Kan svärfar tvinga fram en försäljning av villan och bara gå efter värderingen på fritidshuset för att lösa ut svärmor eller kan då svärmor tvinga fram en försäljning av båda fastigheterna?
När det gäller värderingar i den typen av fall bör man nog få in sådana från minst tre mäklare samt innan vara överens om hur man ska bestämma det slutgiltiga värdet utifrån de tre uppskattningarna, t.ex. genomsnittligt värde under förutsättning att inget värde avviker mer än 10 % från genomsnittet för då anser man att den mäklaren inte har gjort en tillförlitlig värdering utan man tar in en annan tills man har tre någorlunda samstämmiga uppskattningar.
Svärmor tar en risk med att vilja göra en riktig försäljning av stugan för det är lätt för svärfar att göra den i stort sett osäljbar genom att skräpa ner, inte spola på toaletten etc.
Samägda fastigheter kan tvångsförsäljas genom att en av ägarna kräver det, men det är en särskild procedur och det ser inte bra ut i köparnas ögon som t.ex. kan råka ut för att svärmor vägrar flytta ut, det leder alltså normalt till lägre pris.
Det brukar i praktiken ligga i bådas ekonomiska intresse att man kommer överens om ett värde och om någon fastighet ska säljas.
Svärmor tar en risk med att vilja göra en riktig försäljning av stugan för det är lätt för svärfar att göra den i stort sett osäljbar genom att skräpa ner, inte spola på toaletten etc.
Samägda fastigheter kan tvångsförsäljas genom att en av ägarna kräver det, men det är en särskild procedur och det ser inte bra ut i köparnas ögon som t.ex. kan råka ut för att svärmor vägrar flytta ut, det leder alltså normalt till lägre pris.
Det brukar i praktiken ligga i bådas ekonomiska intresse att man kommer överens om ett värde och om någon fastighet ska säljas.
Tack för svaret.
Jag håller med om problematiken med tvångsförsäljning att även detta kan ställa till med problem. Det jag inte skrev tidigare var hur hela detta har gått till. Gör det lite kortfattat.
Svärfar flyttade till stugan för 1,5 år sedan. Relationen mellan dem har varit frostig sedan dess (Var inte så muntert innan heller). Han skickade in skilsmässopappren i slutet av 2017. Han kontaktade mäklaren för värdering. De har alltså inte diskuterat något hur detta ska gå till. De har alltid haft delat ekonomi. Svärfar har betalat renoveringar och svärmor stått för mat, inredning. Dvs manlig och kvinnlig uppdelning (om man får säga så) av vad man lägger pengarna på.
Svärfar tycker då att han har ju betalat allt för husen så det borde vara hans. Han vill inte lyssna på att oavsett vem som har betalt så ska det delas lika vid en skilsmässa.
Svärfar vill ju ha så mycket kontanter som möjligt för huset och stugan är ju inte värd så mycket som han dessutom har rustat för "sina" pengar.
Självklart skulle de ha diskuterat hur värderingen skulle ha gått till innan någon drar in mäklarfirman för värdering.
Gällande värderingen som jag var med på tog det ca 20 min per fastighet. Fastigheten gås ju inte igenom som en köpare skulle ha gjort beträffade skicket.
Huset har vissa kända brister som jag nämnde för mäklaren, men han var ju inte kunnig inom området så det skulle en ev köpare få avgöra om det skulle prisjusteras.
Fritidshuset ligger nära en skidanläggning som vuxit de senaste åren vilket gör det svårt att ge ett rättvist pris. Vissa fritidshus har gått för mer än de dubbla utgångspriset.
Jag håller med om problematiken med tvångsförsäljning att även detta kan ställa till med problem. Det jag inte skrev tidigare var hur hela detta har gått till. Gör det lite kortfattat.
Svärfar flyttade till stugan för 1,5 år sedan. Relationen mellan dem har varit frostig sedan dess (Var inte så muntert innan heller). Han skickade in skilsmässopappren i slutet av 2017. Han kontaktade mäklaren för värdering. De har alltså inte diskuterat något hur detta ska gå till. De har alltid haft delat ekonomi. Svärfar har betalat renoveringar och svärmor stått för mat, inredning. Dvs manlig och kvinnlig uppdelning (om man får säga så) av vad man lägger pengarna på.
Svärfar tycker då att han har ju betalat allt för husen så det borde vara hans. Han vill inte lyssna på att oavsett vem som har betalt så ska det delas lika vid en skilsmässa.
Svärfar vill ju ha så mycket kontanter som möjligt för huset och stugan är ju inte värd så mycket som han dessutom har rustat för "sina" pengar.
Självklart skulle de ha diskuterat hur värderingen skulle ha gått till innan någon drar in mäklarfirman för värdering.
Gällande värderingen som jag var med på tog det ca 20 min per fastighet. Fastigheten gås ju inte igenom som en köpare skulle ha gjort beträffade skicket.
Huset har vissa kända brister som jag nämnde för mäklaren, men han var ju inte kunnig inom området så det skulle en ev köpare få avgöra om det skulle prisjusteras.
Fritidshuset ligger nära en skidanläggning som vuxit de senaste åren vilket gör det svårt att ge ett rättvist pris. Vissa fritidshus har gått för mer än de dubbla utgångspriset.
Blir det verkligen så?A Andy78 skrev:
Det är ju både han och hustrun som säljer båda fastigheterna, och om han köper sommarstugan köper han bara den halvan hon äger, inte sin egen halva. Han säljer dessutom halva villan.
Men bara för att man kör via en öppen budgivning blir det inte samma säljprocess om någon av makarna köper. Då blir det ju rimligen en bodelning.
Ja, men om han vinner budgivningen på sin sommarstuga, sätter man verkligen upp ett kontakt där han och hustrun säljer HELA sommarstugan till honom? Tänk på att du är i Juridikforumet när du svarar. Vilka regler är det som faktiskt gäller? Får man över huvud taget sätta upp ett köpekontrakt med sig själv som säljare?A Andy78 skrev:
Om han köper "av sig själv", så blir det givetvis inte ett köp i vanlig bemärkelse.
Utan då kan man välja mellan två alternativ. Antingen köper han halva stugan, frun får betala reavinsskatt på den ev. vinsten på sin halva.
Eller så gör man en bodelning där man använder det värde som kommit fram genom försäljningen. Då blir det ingen reavinsskatt, den får han istället betala den dag han säljer stugan, då skattar han som om han hade varit ensam ägare alltid. Därmed skall man vid bodelningen justera ned beloppet som frun får, hon slipper ju reavinsskatten.
Ytterligare fördel med bodelningsalternativet är att då utgår (nästan) ingen lagfardtsavgift.
Utan då kan man välja mellan två alternativ. Antingen köper han halva stugan, frun får betala reavinsskatt på den ev. vinsten på sin halva.
Eller så gör man en bodelning där man använder det värde som kommit fram genom försäljningen. Då blir det ingen reavinsskatt, den får han istället betala den dag han säljer stugan, då skattar han som om han hade varit ensam ägare alltid. Därmed skall man vid bodelningen justera ned beloppet som frun får, hon slipper ju reavinsskatten.
Ytterligare fördel med bodelningsalternativet är att då utgår (nästan) ingen lagfardtsavgift.
Tack för alla svar.
Ser att det är olika uppfattningar om man kan sälja till sig själv genom öppna marknaden och hur det i så fall går till. Det är ju bara via öppna marknaden man an få ett marknadsmässigt pris. Det kan ju även sluta med att man inte hittar någon köpare för huset eller stugan. Vad händer då? Hur länge ska man vänta på en köpare? Duger värderingen då? Känns som detta också måste klargöras mellan svärföräldrarna innan man drar igång något.
Detta hade gått att lösa smidigt om inte deras girighet hade tagit över.
Ser att det är olika uppfattningar om man kan sälja till sig själv genom öppna marknaden och hur det i så fall går till. Det är ju bara via öppna marknaden man an få ett marknadsmässigt pris. Det kan ju även sluta med att man inte hittar någon köpare för huset eller stugan. Vad händer då? Hur länge ska man vänta på en köpare? Duger värderingen då? Känns som detta också måste klargöras mellan svärföräldrarna innan man drar igång något.
Detta hade gått att lösa smidigt om inte deras girighet hade tagit över.
En öppen försäljning fungerar. Men om vi antar att svärfadern vinner budgivningen, och hustrun accepterar priset. Så använder man det priset som en värdering i bodelningen. Alternativt, om hustrun kräver det, så skiftas först halva huset ut till henne i bodelningen. Sedan köper han den halvan till det pris som kommit fram i budgivningen. Det är ett sämre alternativ.
Om de inte blir överens så återstår bara att i tingsrätten begära en bodelningsman. Rätten utser då en advokat, som efter att ha lyssnat på deras uppfattning, kommer att göra en bodelning och försäljning av det han anser skall säljas. Den bodelningen gäller sedan oavsett hur missnöjda de är. Förfarandet är dyrt, räkna med 200 - 300 000, om de är någorlunda med på det, bråkar någon av dem så kan det lätt bli miljonbelopp.
Det finns rätt tajta tidsgränser för en bodelning, begär man bodelning för sent, så utförs den inte.
Om de inte blir överens så återstår bara att i tingsrätten begära en bodelningsman. Rätten utser då en advokat, som efter att ha lyssnat på deras uppfattning, kommer att göra en bodelning och försäljning av det han anser skall säljas. Den bodelningen gäller sedan oavsett hur missnöjda de är. Förfarandet är dyrt, räkna med 200 - 300 000, om de är någorlunda med på det, bråkar någon av dem så kan det lätt bli miljonbelopp.
Det finns rätt tajta tidsgränser för en bodelning, begär man bodelning för sent, så utförs den inte.
Värdet av giftorättsgods skall göras det datum då absökan om skilsmässan registrerats hos tingsrätten. Därefter har parterna enskild ekonomi.
Det innebär att det är omöjligt att sälja något till underpris eller göra sig av med egendom eller att sätta sprätt på pengarna.
Vad man bland annat gör är att begära in kontoutdrag från banker, fonder, fordonsregistret, fastighetsregistret mfl för att få sammanhängande bild av hur situationen såg ut just den dagen.
Mitt råd är att vardera parten anlitar en familerättsjurist, det behöver inte bli så dyrt. Dessa jurister förklarar för varje part vad som gäller och arbetar fram ett förslag som skilsmässoparterna förhoppningsvis kan acceptera.
Det innebär att det är omöjligt att sälja något till underpris eller göra sig av med egendom eller att sätta sprätt på pengarna.
Vad man bland annat gör är att begära in kontoutdrag från banker, fonder, fordonsregistret, fastighetsregistret mfl för att få sammanhängande bild av hur situationen såg ut just den dagen.
Mitt råd är att vardera parten anlitar en familerättsjurist, det behöver inte bli så dyrt. Dessa jurister förklarar för varje part vad som gäller och arbetar fram ett förslag som skilsmässoparterna förhoppningsvis kan acceptera.
Hej
Nu har svärfars jurist räknat på ett förslag. Han sitter kvar i stugan och svärmor sitter kvar i huset, men hon måste dock betala en viss summa "nettovärde" till honom. Avtalet var fördelaktigt skrivet till svärmors räkning, men svärfar vill att det blir klart omgående.
Då till nästa del av frågan. Om svärmor tar över huset så har ju bodelningen i detta fall räknat på ett marknadsvärde 2700000 för huset. Om hon sedan i sin tur säljer huset räknas då dessa 2700000 som hennes anskaffningsvärde? Dvs får hon bara 2500000 kan hon då ta upp förlusten 200000 i underskott av kapital i deklarationen? Om detta skulle ske samma år hur löser man det då?
Hur ska man göra på bästa sätt? Tar hon över huset och säljer det är ju hon ansvarig gentemot köparen för ev fel/brister. Det finns ev en köpare utan mäklare som kan vara villig att betala 2500000.
Tacksam för råd i denna fråga.
Nu har svärfars jurist räknat på ett förslag. Han sitter kvar i stugan och svärmor sitter kvar i huset, men hon måste dock betala en viss summa "nettovärde" till honom. Avtalet var fördelaktigt skrivet till svärmors räkning, men svärfar vill att det blir klart omgående.
Då till nästa del av frågan. Om svärmor tar över huset så har ju bodelningen i detta fall räknat på ett marknadsvärde 2700000 för huset. Om hon sedan i sin tur säljer huset räknas då dessa 2700000 som hennes anskaffningsvärde? Dvs får hon bara 2500000 kan hon då ta upp förlusten 200000 i underskott av kapital i deklarationen? Om detta skulle ske samma år hur löser man det då?
Hur ska man göra på bästa sätt? Tar hon över huset och säljer det är ju hon ansvarig gentemot köparen för ev fel/brister. Det finns ev en köpare utan mäklare som kan vara villig att betala 2500000.
Tacksam för råd i denna fråga.
Nejnej, är det bara en bodelning, och inte en försäljning, så gäller det ursprungliga anskaffningsvärdet.J JED skrev:
Dvs det som gällde när svärmor och svärfar byggde eller köpte huset för XX år sedan.
