Akustisk gitarr till 11 åring
Hej,
Jag tänkte köpa en gitarr till min 11 åring.
Då han är nybörjare tänkte jag köpa en begagnad på Blocket eller liknande.
Vilken storlek bör det vara?
Någon modell/märke ni rekommendera? Eller kanske viktigare - vilka ska man undvika?
Vad mer bör jag tänka på?
Tack!
Jag tänkte köpa en gitarr till min 11 åring.
Då han är nybörjare tänkte jag köpa en begagnad på Blocket eller liknande.
Vilken storlek bör det vara?
Någon modell/märke ni rekommendera? Eller kanske viktigare - vilka ska man undvika?
Vad mer bör jag tänka på?
Tack!
Akustiska gitarrer från Harley Benton stålsträngade är väldigt prisvärda. Thomann.de kan man beställa ifrån. Man kan med fördel köpa ett paket 10-46 strängar för de som medföljer billigare har oftast sämre kvalité.
Äger själv en Harley Benton Dreadnought och kan rekommendera den, ligger strax över tusenlappen.
Äger själv en Harley Benton Dreadnought och kan rekommendera den, ligger strax över tusenlappen.
Jag tycker att man ska gå på en stålsträngad gitarr, inte nylonsträngad. Det är helt enkelt roligare för ungdomarna och det finns ingen anledning att börja med en nylonsträngad. Storleken på gitarren är inte så superviktig. Generellt så har stålsträngade gitarren har en smalare hals, vilken underlättar. Men visst, man kan väl undvika de största modellerna.
Yamaha och kanske Ibanez är väl märken som levererar mycket valuta för pengarna. Blocket fungerar utmärkt. Yamaha LS6? LS16? Vet inte vilken prisklass du är ute efter.
Oavsett vilken gitarr ni köper så är det värt att lämna in den i en musikaffär som kan göra en bra grundinställning, särskilt vad gäller stränghöjd, om det inte redan gjorts. Det finns alltid lite att förbättra från fabrik, och det gör gitarren roligare att spela.
Yamaha och kanske Ibanez är väl märken som levererar mycket valuta för pengarna. Blocket fungerar utmärkt. Yamaha LS6? LS16? Vet inte vilken prisklass du är ute efter.
Oavsett vilken gitarr ni köper så är det värt att lämna in den i en musikaffär som kan göra en bra grundinställning, särskilt vad gäller stränghöjd, om det inte redan gjorts. Det finns alltid lite att förbättra från fabrik, och det gör gitarren roligare att spela.
Jag är av helt motsatt åsikt.
- Nylonsträngade (benämns oftast klassisk ) har normalt 5 mm bredare hals och därmed glesare mellan strängarna. Det underlättar för en nybörjare att få till fingersättningen. Dessutom är nylonsträngar inte riktigt så tunga att spela på.
- Stålsträngade (benämns oftast akustisk) låter förvisso mer och klarare t ex i ett "unplugged" framträdande, men är min mening inte det bästa nybörjarvalet.
När det gäller storlek så borde han nästan? kunna klara att ha en 1/1 om han inte är väldigt liten i kroppen och fingrarna. Annars finns ju mindre modeller typ 1/2 eller 3/4, men det blir i så fall bara aktuellt under en kort period då dom ofta sätter igång och växa mer i den åldern.
Thomann är en tysk musikhandel på webben som är seriös och ligger bra till i pris. Dom har representanter (och språköversättning) till dom flesta europeiska länder så att man beställer och korresponderar på svenska. Köp också till en automatisk stämmare. Kostar bara någon hundralapp men är mycket bra att ha. Och ett fodral kanske.
https://www.thomann.de/se/thomann_classic_guitar_3_4_bundle_package.htm
- Nylonsträngade (benämns oftast klassisk ) har normalt 5 mm bredare hals och därmed glesare mellan strängarna. Det underlättar för en nybörjare att få till fingersättningen. Dessutom är nylonsträngar inte riktigt så tunga att spela på.
- Stålsträngade (benämns oftast akustisk) låter förvisso mer och klarare t ex i ett "unplugged" framträdande, men är min mening inte det bästa nybörjarvalet.
När det gäller storlek så borde han nästan? kunna klara att ha en 1/1 om han inte är väldigt liten i kroppen och fingrarna. Annars finns ju mindre modeller typ 1/2 eller 3/4, men det blir i så fall bara aktuellt under en kort period då dom ofta sätter igång och växa mer i den åldern.
Thomann är en tysk musikhandel på webben som är seriös och ligger bra till i pris. Dom har representanter (och språköversättning) till dom flesta europeiska länder så att man beställer och korresponderar på svenska. Köp också till en automatisk stämmare. Kostar bara någon hundralapp men är mycket bra att ha. Och ett fodral kanske.
https://www.thomann.de/se/thomann_classic_guitar_3_4_bundle_package.htm
Redigerat:
Ja jag som spelat i över 40 år och även undervisat stora och små nybörjare säger såhär:
* Stålsträngad eller nylonsträngad beror helt på vilken sorts musik grabben gillar. Stålsträngat för modern musik, nylonsträngat för klassiskt, visor osv. Förr sa man att alla skulle börja på nylonsträngat, det gjorde även jag, men det tror jag inte alls på idag.
* Elvaåringar växer. Mycket. Vänta bara. Jag var 11 när jag började tjuvspela på frökens gitarr på rasterna, och när jag året efter köpte min första egna gitarr var det en fullskalig sådan (och jag var liten och tunn på den tiden). Man växer ur en juniorgitarr så snabbt att det inte är så stor idé att köpa en i den åldern. DÄREMOT kan det skilja ganska mycket på hur tjock halsen är, och jag som har små händer med långa fingrar vill ha en tunn och smal hals för egen del, men det där är helt individuellt och man kan få pröva sig fram.
* Stålsträngade är brutalare mot fingrarna för en nybörjare än vad nylonsträngade är. Det tar en del tid innan man byggt upp valkar på fingertopparna samt övat upp de muskler i handen som man normalt inte använder lika mycket annars, framförallt den mellan tummen och pekfingret. Men om man bara gnetar på så blir det bättre så småningom.
* Köper du en stålsträngad gitarr är den ofta försedd med rätt grova strängar som inte alls passar för en nybörjare. Köp till ett set med tunnare strängar, helst Martin som låter helt överlägset alla andra (köp INTE D’Addario, detta hemska märke!!) Strängsatserna numreras efter tjockleken på den tunnaste i tum; ett 013-set, som är vanlig standard på en stålsträngad akustisk gitarr, har alltså en tumnaste sträng som är 0,013 tum eller 0,33 mm tjock. Om du byter mot ett 010-set blir motsvarande sträng 0,254 mm, och det gör rejäl skillnad kan jag säga. En nybörjare kan gott börja med ett 009-set, som alltså därmed börjar på 0,229 mm, och på en elgitarr kan man använda ända ner till 008 eller rentav 007 — tunnare strängar ger dock mindre volym och fyllighet, vilket märks mer på en akustisk.
* Byter man till tunnare strängar kan man behöva justera halsen. I denna ligger det nämligen en dragstång begravd, vars jobb är att hålla emot strängkraften, och är då strängarna tunnare kan halsen vilja böja sig bakåt. Man kan justera den själv med en insexnyckel och lite tålamod; man ska inte vrida justerskruven mer än ett kvarts varv i timmen t ex.
* Stålsträngade ska helst spelas med plektrum. Det kräver också lite övning, för man behöver lära sig att hålla plektrumet så att det kan vicka fritt mellan tummen och pek/långfinger utan att man tappar det. Lagom löst alltså. En del nybörjare använder jättemjuka plektrum som de sen håller krampaktigt i, och det är helt fel väg att gå. Själv använder jag metallplektrum.
* Det skiljer väldigt lite i kvalitet mellan märke och modell numera. Gitarrtillverkarna har fått borsta upp sig eller gå i konken, och flera märken kan tillverkas på samma fabrik av samma underleverantör. Köper man en ny gitarr kan man absolut köpa en lågprisgitarr; Thomanns egna märke Harley Benton är t ex ett riktigt bra alternativ. Dessutom får man då lite garanti och det är aldrig fel.
* Både nya och gamla gitarrer kan dock få för sig att tappa stämningen ganska fort. Det beror på att man inte dragit åt den lilla justerskruv som sitter på stämskruvarnas ovansida. Det fixar man snabbt med en krysspårmejsel.
* En gitarr ska kunna ha strängarna så nära greppbrädan som det bara går, utan att skramla, och det gäller hela vägen upp mot kroppen. Där slarvas det mycket hos billigare gitarrer.
* Köper man begagnat är annars det absolut viktigaste att halsen ska vara rak. Den kan ha böjt sig och den kan ha vridit sig, och det kan man lätt kolla själv. En böjd hals avslöjar man genom att trycka ner den tjockaste strängen på tolfte bandet och sen hålla upp gitarren mot en ljuskälla: mellan strängen och femte-sjätte bandet ska det då precis sippra in lite, lite ljus om den är rak. En vriden hals upptäcker man genom att titta längs med den, antingen från huvudet eller från kroppen; då ska alla banden ligga i en jämn rak linje.
* Köp en stämapparat!! De där som man sätter fast på gitarrens huvud har jag på alla gitarrer numera.
Vill du ha detaljerade råd om en specifik gitarr är det bara att inboxa mig. Bor du inom pendlingsavstånd från Jönköping så kom förbi så ställer jag in den åt dig.
* Stålsträngad eller nylonsträngad beror helt på vilken sorts musik grabben gillar. Stålsträngat för modern musik, nylonsträngat för klassiskt, visor osv. Förr sa man att alla skulle börja på nylonsträngat, det gjorde även jag, men det tror jag inte alls på idag.
* Elvaåringar växer. Mycket. Vänta bara. Jag var 11 när jag började tjuvspela på frökens gitarr på rasterna, och när jag året efter köpte min första egna gitarr var det en fullskalig sådan (och jag var liten och tunn på den tiden). Man växer ur en juniorgitarr så snabbt att det inte är så stor idé att köpa en i den åldern. DÄREMOT kan det skilja ganska mycket på hur tjock halsen är, och jag som har små händer med långa fingrar vill ha en tunn och smal hals för egen del, men det där är helt individuellt och man kan få pröva sig fram.
* Stålsträngade är brutalare mot fingrarna för en nybörjare än vad nylonsträngade är. Det tar en del tid innan man byggt upp valkar på fingertopparna samt övat upp de muskler i handen som man normalt inte använder lika mycket annars, framförallt den mellan tummen och pekfingret. Men om man bara gnetar på så blir det bättre så småningom.
* Köper du en stålsträngad gitarr är den ofta försedd med rätt grova strängar som inte alls passar för en nybörjare. Köp till ett set med tunnare strängar, helst Martin som låter helt överlägset alla andra (köp INTE D’Addario, detta hemska märke!!) Strängsatserna numreras efter tjockleken på den tunnaste i tum; ett 013-set, som är vanlig standard på en stålsträngad akustisk gitarr, har alltså en tumnaste sträng som är 0,013 tum eller 0,33 mm tjock. Om du byter mot ett 010-set blir motsvarande sträng 0,254 mm, och det gör rejäl skillnad kan jag säga. En nybörjare kan gott börja med ett 009-set, som alltså därmed börjar på 0,229 mm, och på en elgitarr kan man använda ända ner till 008 eller rentav 007 — tunnare strängar ger dock mindre volym och fyllighet, vilket märks mer på en akustisk.
* Byter man till tunnare strängar kan man behöva justera halsen. I denna ligger det nämligen en dragstång begravd, vars jobb är att hålla emot strängkraften, och är då strängarna tunnare kan halsen vilja böja sig bakåt. Man kan justera den själv med en insexnyckel och lite tålamod; man ska inte vrida justerskruven mer än ett kvarts varv i timmen t ex.
* Stålsträngade ska helst spelas med plektrum. Det kräver också lite övning, för man behöver lära sig att hålla plektrumet så att det kan vicka fritt mellan tummen och pek/långfinger utan att man tappar det. Lagom löst alltså. En del nybörjare använder jättemjuka plektrum som de sen håller krampaktigt i, och det är helt fel väg att gå. Själv använder jag metallplektrum.
* Det skiljer väldigt lite i kvalitet mellan märke och modell numera. Gitarrtillverkarna har fått borsta upp sig eller gå i konken, och flera märken kan tillverkas på samma fabrik av samma underleverantör. Köper man en ny gitarr kan man absolut köpa en lågprisgitarr; Thomanns egna märke Harley Benton är t ex ett riktigt bra alternativ. Dessutom får man då lite garanti och det är aldrig fel.
* Både nya och gamla gitarrer kan dock få för sig att tappa stämningen ganska fort. Det beror på att man inte dragit åt den lilla justerskruv som sitter på stämskruvarnas ovansida. Det fixar man snabbt med en krysspårmejsel.
* En gitarr ska kunna ha strängarna så nära greppbrädan som det bara går, utan att skramla, och det gäller hela vägen upp mot kroppen. Där slarvas det mycket hos billigare gitarrer.
* Köper man begagnat är annars det absolut viktigaste att halsen ska vara rak. Den kan ha böjt sig och den kan ha vridit sig, och det kan man lätt kolla själv. En böjd hals avslöjar man genom att trycka ner den tjockaste strängen på tolfte bandet och sen hålla upp gitarren mot en ljuskälla: mellan strängen och femte-sjätte bandet ska det då precis sippra in lite, lite ljus om den är rak. En vriden hals upptäcker man genom att titta längs med den, antingen från huvudet eller från kroppen; då ska alla banden ligga i en jämn rak linje.
* Köp en stämapparat!! De där som man sätter fast på gitarrens huvud har jag på alla gitarrer numera.
Vill du ha detaljerade råd om en specifik gitarr är det bara att inboxa mig. Bor du inom pendlingsavstånd från Jönköping så kom förbi så ställer jag in den åt dig.