601 812 läst · 13 159 svar
602k läst
13,2k svar
Elprisrekordet slaget igen på kort tid
Elcertifikat är som sagt lite krångligt att plotta på något helt bra sätt. Elcertifikat ges till flera kraftslag men det är vindkraften som åtnjutit mest stöd (helt enkelt genom att vara dominerande).
Från politiskt håll bestämdes det att stödja förnyelsebara kraftslag, vind, sol, torv och viss ny vattenkraft (den gamla vattenkraften är inte med).
Detta är ännu tjorvigare att få något smart data på. Det har gått till så att det funnits en viss volym certifikat, som elproducenter varit tvungna att köpa av från de som producerar förnyelsebart, i bakgrunden ligger det och skvalpar politiska beslut över hur många certifikat det ska finnas för att uppnå den politiska målsättningen.
Det har satts upp datum och produktionsvolym som målsättningar, och år för år har det bestämts hur många elcertifikat det ska finnas i systemet. De som producerar förnyelsebart får elcertifikat för detta, de andra måste köpa elcertifikaten. Så det finns inget bestämt pris, utan det handlas fram, och det finns inte ens en bestämd volym, utan den förändrades allteftersom "vi" kom närmare målet.
Så det är inte lätt att finna ett pris per kWh som t.ex. vindkraftsägare fått, eller ett pris per kWh som de andra producenterna har varit tvungna att betala.
Det enda jag hittat utan att googla ihjäl mig var de priser som konsumenten fått betala för jippot (och då vi även fått betala kärnkraftsskatten på liknande vis (kostnaden ramlar ner på oss) så har jag tagit dessa siffror i mitt diagram. Och det är årssnitten, det har varierat mer än så.
Men hela konstruktionen med att man får certifikat att sälja blir ju en klassisk tillgång/efterfråga-konstruktion, som gjort att de vindkraftsparker som var tidigt ute fick mycket stöd, sen har det blivit alltmer vindkraft och alltså alltfler certifikat i omlopp, så tillgången ökar och priset går ner.
Så i årsskiftet 2021-22 så skrotades helt enkelt certifikatsystemet i förtid, certifikaten hade börjat bli så billiga och ge så lite till förnyelsebart-producenterna att det inte längre var något väsentligt styrmedel, det politiska målet var redan uppnått i förtid. Så det som byggts detta året är helt utan subventioner. Och kärnkraftsskatten är också borta, sällan har vi haft sådan jämlikhet mellan kraftslagen som nu!!!
Men de som redan erhållit certifikat, de fortsätter inom systemet ett tiotal lår till (inte ändra spelreglerna) så mitt diagram är aningen fel, det kommer ligga och skvalpa någon bråkdel av öret i många år till, trots att jag drog ner kurvan till noll.
Från politiskt håll bestämdes det att stödja förnyelsebara kraftslag, vind, sol, torv och viss ny vattenkraft (den gamla vattenkraften är inte med).
Detta är ännu tjorvigare att få något smart data på. Det har gått till så att det funnits en viss volym certifikat, som elproducenter varit tvungna att köpa av från de som producerar förnyelsebart, i bakgrunden ligger det och skvalpar politiska beslut över hur många certifikat det ska finnas för att uppnå den politiska målsättningen.
Det har satts upp datum och produktionsvolym som målsättningar, och år för år har det bestämts hur många elcertifikat det ska finnas i systemet. De som producerar förnyelsebart får elcertifikat för detta, de andra måste köpa elcertifikaten. Så det finns inget bestämt pris, utan det handlas fram, och det finns inte ens en bestämd volym, utan den förändrades allteftersom "vi" kom närmare målet.
Så det är inte lätt att finna ett pris per kWh som t.ex. vindkraftsägare fått, eller ett pris per kWh som de andra producenterna har varit tvungna att betala.
Det enda jag hittat utan att googla ihjäl mig var de priser som konsumenten fått betala för jippot (och då vi även fått betala kärnkraftsskatten på liknande vis (kostnaden ramlar ner på oss) så har jag tagit dessa siffror i mitt diagram. Och det är årssnitten, det har varierat mer än så.
Men hela konstruktionen med att man får certifikat att sälja blir ju en klassisk tillgång/efterfråga-konstruktion, som gjort att de vindkraftsparker som var tidigt ute fick mycket stöd, sen har det blivit alltmer vindkraft och alltså alltfler certifikat i omlopp, så tillgången ökar och priset går ner.
Så i årsskiftet 2021-22 så skrotades helt enkelt certifikatsystemet i förtid, certifikaten hade börjat bli så billiga och ge så lite till förnyelsebart-producenterna att det inte längre var något väsentligt styrmedel, det politiska målet var redan uppnått i förtid. Så det som byggts detta året är helt utan subventioner. Och kärnkraftsskatten är också borta, sällan har vi haft sådan jämlikhet mellan kraftslagen som nu!!!
Men de som redan erhållit certifikat, de fortsätter inom systemet ett tiotal lår till (inte ändra spelreglerna) så mitt diagram är aningen fel, det kommer ligga och skvalpa någon bråkdel av öret i många år till, trots att jag drog ner kurvan till noll.
Jag skulle kanske lagt in en kurva med elpriser också, nu var det bara produktion (för att visa hur mycket vår produktion minskat för att vi stoppat reaktorer).
På tal om produktion, data till det där har jag tagit från SCB. Men jag lade märke till att SCB's siffror var lite högre än andra källor, men jag hittade ingen annanstans bra data årsvis.
Och SCB kan ju vara bra data (borde vara det) med de kanske hade med någon elproduktion som andra inte räknar med. Jag klickade att få alla data utom importerad el.
Men hursomhelst, data kommer ju från samma källa, så ev fel borde vara lika hela tiden och inte ändra trenden.
På tal om produktion, data till det där har jag tagit från SCB. Men jag lade märke till att SCB's siffror var lite högre än andra källor, men jag hittade ingen annanstans bra data årsvis.
Och SCB kan ju vara bra data (borde vara det) med de kanske hade med någon elproduktion som andra inte räknar med. Jag klickade att få alla data utom importerad el.
Men hursomhelst, data kommer ju från samma källa, så ev fel borde vara lika hela tiden och inte ändra trenden.
jag tror att Statistiska Centralbyråns värden är de mest heltäckande och är de som jag använder mig av för månads- eller årsuppgifter
Svenska kraftnät fångar nog sådant som de har full koll på, alltså matas in i stamnätet eller stora anläggningar – exempelvis solenergi från hemma- och företagsanläggningar finns inte alls med i deras statistik eller på allas nyblivna favorit till webbsida, Kontrollrummet
Svenska kraftnät fångar nog sådant som de har full koll på, alltså matas in i stamnätet eller stora anläggningar – exempelvis solenergi från hemma- och företagsanläggningar finns inte alls med i deras statistik eller på allas nyblivna favorit till webbsida, Kontrollrummet
OM vi hade haft kvar alla reaktorer hade vi varit en extremt ljus fläck i ett kolmörkt Europa. Våra exportkablar hade kunnat vara maxade 24/7 och inga ”Putinpriser” hade läckt in.D djac skrev:Ja men det låter sunt, trots att man vet att "bägge sidor" bidragit ungefär lika mycket och trots att man vet att det inte råder elbrist och trots att man vet att de höga priserna beror på externa faktorer (fler reaktorer hade endast haft marginell påverkan på priset), så vill man ändå dra på sig offerkoftan och fortsätta dra sagor som spär på polariseringen?!
Jadå, om vi haft kvar alla 12 reaktorer, dvs nästan 4GW mer, och framförallt 1GW mer i Skåne, så hade det nog kunnat göra skillnad ganska många dagar.JA”Snabbe” skrev:
Men med bara 1,8GW mer i SE3 hade knappast hjälpt SE4 speciellt mycket.
1GW extra produktion i Skåne hade bara det fyllt ca 1,5 av utlandskablarna där.
Men det blir så våldsamt mycket och & men när man börjar tänka så.
Ifall B1 och B2 inte lagts ner, då skulle det kanske varit en till kabel till Polen nu, eller de kablar som sen byggdes hade kanske fått högre kapacitet (när man sett att det fanns mer att föra över).
Dessutom hade B1 och B2 planerad livslängd till 2012 och 2015, så de reaktorerna hade kanske ändå avvecklats till dags dato.
Glöm inte att dagens problem är inte ens 18 månader gammalt, för 18 månader sen hade vi faktiskt ingen aning om att det kommande året skulle bli så annorlunda mot året innan - absolut inget var ju förändrat, förutom att vi fått ytterligare en del vindkrafteffekt.
Om orsaken inte påverkade priset nämnvärt när orsaken genomfördes så är det inte någon orsak.Nötegårdsgubben skrev:
Den orsak som faktiskt direkt började påverka priset med mer än 300% var något annat. Ledtråd, det hände under 2021.
Länken mellan SE3 och Finland har olika kapacitet beroende på riktning. Man kan blåsa på 1200 MW till Finland, men nätet i SE3 håller inte för att ta emot 1200 MW från Finland. Därav att Finlands pris lätt smittar av sig till SE3, men att SE3:s pris inte smittar av sig till Finland på samma sätt. Det kan man tycka är en rätt tråkig detalj när de drar igång OL3 precis i andra änden av kabeln.Mikael_L skrev:
Sen blåste det väl mer över Finland då också, så att de fick hyggligt med el från vindkraften.
Jag har för mig att de har rätt dåligt elnät internt, och att kopplingen till Sverige har någon form av summaallokering med kopplingen till nordöstra Tyskland. Det polska priset blir då priset i "Polen som inte är kusten", vilket inte är så väl kopplat till resten av nätet. Så man skulle kunna argumentera för att de borde ha flera elområden, men polackerna argumenterar för att det ska man inte alls ha.
Det är helt fel slutsats, vi hade kanske exporterat mer men priserna hade varit samma som idag. Om du vill se hur det sett ut kan du kika på Norge, som ju exporterar mycket nu och därför också har höga inrikespriser.JA”Snabbe” skrev:
Bara som tips så lägger jag in en länk till storumans energis veckorapporter
https://www.storumanenergi.se/marknadsinformation/marknadsrapport/
Det är väl ingen kioskvältare direkt, men många kan ju tänkas tycka det är intressant med att ta del av dessa rätt korta och kärnfulla analyser, prognoser och rapporter.
Ta det för vad det är, inte hela sanningen, men en bra ansats att fånga de stora skeendena i en inte alltför lång text.
https://www.storumanenergi.se/marknadsinformation/marknadsrapport/
Det är väl ingen kioskvältare direkt, men många kan ju tänkas tycka det är intressant med att ta del av dessa rätt korta och kärnfulla analyser, prognoser och rapporter.
Ta det för vad det är, inte hela sanningen, men en bra ansats att fånga de stora skeendena i en inte alltför lång text.
Det hade sänkt elpriset lite grann.men som sagt 50 öre eller nån krona räcker ju inte här numera.D djac skrev:
Om Polen kan skydda sina medborgare så kan Sverige.K krfsm skrev:Länken mellan SE3 och Finland har olika kapacitet beroende på riktning. Man kan blåsa på 1200 MW till Finland, men nätet i SE3 håller inte för att ta emot 1200 MW från Finland. Därav att Finlands pris lätt smittar av sig till SE3, men att SE3:s pris inte smittar av sig till Finland på samma sätt. Det kan man tycka är en rätt tråkig detalj när de drar igång OL3 precis i andra änden av kabeln.
Sen blåste det väl mer över Finland då också, så att de fick hyggligt med el från vindkraften.
Jag har för mig att de har rätt dåligt elnät internt, och att kopplingen till Sverige har någon form av summaallokering med kopplingen till nordöstra Tyskland. Det polska priset blir då priset i "Polen som inte är kusten", vilket inte är så väl kopplat till resten av nätet. Så man skulle kunna argumentera för att de borde ha flera elområden, men polackerna argumenterar för att det ska man inte alls ha.
Polen och Spanien har en väldigt mycket mindre anslutningskapacitet till resten av EU, så de fick tillåtelse att ha en egen intern marknad. Sverige ligger som centralnav i Norden med en stor mängd utlandskablar. Så det är olika förutsättningar.K karlmb skrev:
Medlem
· Sverige
· 4 378 inlägg
Det ser rätt enkelt ut enligt informationen för de som ligger i SE1 eller SE2: fixa åtminstone ettårsavtal, de är fortsatt svinbilliga. För SE 3 & SE4 gäller helt andra priser och svårare beslut.Mikael_L skrev:Bara som tips så lägger jag in en länk till storumans energis veckorapporter
[länk]
Det är väl ingen kioskvältare direkt, men många kan ju tänkas tycka det är intressant med att ta del av dessa rätt korta och kärnfulla analyser, prognoser och rapporter.
Ta det för vad det är, inte hela sanningen, men en bra ansats att fånga de stora skeendena i en inte alltför lång text.