Du ser det du vill se. Faktum är att det uppstod en ekonomisk kris som slog enormt hårt och som tvingade en hel del människor att paniksälja då de helt enkelt inte klarade att betala lån och räntor. Du får tycka vad du vill om det, men förändrar inte detta faktum.Fairlane skrev:
Just ordet ”paniksälja” verkar du fått lite om bakfoten. Att behöva genomföra en försäljning pga. rådande konjunktur i olyckligt samband med arbetslöshet har inte med panik att göra.F Feratin skrev:
Kan vara en petitess i sammanhanget men jag (och flera andra i tråden) upplever inte detta som panik i sammanhanget. Men vill du kalla det för panikförsäljning så får du väl göra det.
Uppfattningen om innebörden i ordet panikförsäljning varierar säkerligen.
Det som hände på 90-talet var att många var tvungna att sälja till förlust, ofta utan att ha möjlighet att täcka lånen och blev därmed sittandes både utan bostad och med ett dyrt blancolån på halsen. Har själv bekanta som hamnade där.
Självklart vill ingen sälja till förlust och de flesta lyckades ändå rida ut krisen, så att omsättningen på bostäder var låg är inget konstigt. Men inget kul läge att klamra sig kvar när fallet blir större för varje dag som går.
Jag har också vänner som råkade ut för detta och som tvingades sälja med förlust och kämpade med restskuld under många år. Hade själv belånat mig till skorstenen men jag hade bundit mina lån så den eskalerande räntan berörde inte mig.C cpalm skrev:
Magnus E K
Husägare
· Östergötland
· 3 303 inlägg
Magnus E K
Husägare
- Östergötland
- 3 303 inlägg
Jag var inte inne på arbets- eller husmarknaden vid den tiden, men arbetslösheten steg från nästan noll (1,5%) vid årsskiftet 1989/90 till nästan 10% fyra år senare. Antar att detta hade betydligt större påverkan än ökade räntekostnader. Vet ej om en liknande ökning skulle ge samma effekt idag eller om t ex inkomstförsäkringar är vanligare nu.
Citatet från ungaaktiesparare.se kvantifierar inte sitt påstående.F Feratin skrev:
Var finns försäljningssiffror som stöder det påståendet?F Feratin skrev:
Sämre förmåga att betala lån och räntor (med vilket jag antar att du menar amorteringar och räntor) beror knappast i första hand på minskat värde på ens fastighet utan på andra faktorer som arbetslöshet eller oväntade nya återkommande utgifter.
Det har inte med vad jag vill se att göra. Det är nog du som ser vad du vill se, för det finns inget i länken som ens antyder panikförsäljningar. Du får gärna citera det stycket isåfall om jag missat det.F Feratin skrev:
Jag tror helt enkelt att det är som cpalm skriver, vi har olika tolkningar av ord "panik".
Intressant teori. Men det är väl ett återkopplat system? Konjunkturcykeln gör att banken bestämmer sig för kreditexpansion (eller inte) och därmed skapar dessa svängningar. Kanske skulle vi ha mindre av svängningar om regleringarna var mindre (eller ett vettigt filer applicerat). Förhoppningsvis förstår de som beslutar om detta hyfsat mycket av dessa samband? Eller är det politiker som bestämmer...P pmd skrev:Att skriva av alla bostadslån skulle medföra ekonomiskt kaos i landet.
Eventuellt skulle Sverige kunna återgå till läget innan novemberrevolutionen, men frågan är väl hur bra det skulle bli att gå i otakt med resten av världen.
Eftersom jag är lite svag för österrikarna så tror jag lite på deras tes att det är kreditexpansionen som orsakar konjunkturcykler. Stora konjunktursvängningar är knappast bra. Österrikarna säger också att kreditexpansion orsakar också inflation (penningmängden ökar, dvs den blåses upp; inflatio på latin). Hög inflation är inte eller så bra.
Riksbanken borde alltså undvika kreditexpansion (som innan novemberrevolutionen), man jag har inte tänkt igenom alla konsekvenser av det.
Jag (civilingenjör) läste även till civilekonom lite på sidan av, tyvärr valde jag huvudinriktning (60p) företagsekonomi (som är mycket flumbo-jumbo) och således bara 20 poäng nationalekonomi, lite pga att jag då samtidigt hade startat enskild firma och funderade på hur redovisning mm skulle göras. Men, nationalekonomin skulle verkligen behöva fler mattesnillen som även läst reglerteknik och annat. Tyvärr verkade det som de flesta som läste nationalekonomi, iallafall A nivån, inte ens visste vad en differentialekvation var, vilket gjorde att de inte förstod alls formlerna man jobbade med. Jag hade redan maxat ut min studietid så ville inte läsa mer utan börja jobba, men hade jag fått börja om så tror jag att jag gärna läst några terminer till av nationalekonomi. Jag har dock en förhoppning att de som fortsatte på B-C nivåerna även läste matte och med det troligen blev kompetenta nationalekonomer.
Undrar hur nybyggnation påverkas nu. Prisökningar på 20-40% kan ge miljoner i ökade priser för att bygga nytt. Sedan hot om stigande räntor och andra kriser gör att man blir lite nojig. Inte kul att bygga på den absoluta toppen om räntor skulle öka kraftigt.
Vi som kollar på tomt nu börjar fundera i andra banor då kostnaderna ökat så kraftigt på kort tid.
Vi som kollar på tomt nu börjar fundera i andra banor då kostnaderna ökat så kraftigt på kort tid.
Och när priset ökar på nytt så säger fakta att begagnat stiger i samma omfattning.D Danne12345 skrev:
Du menar att huspriserna ökat 20-40% på ett år? Nja, det har inte hänt än iaf.M Markarbetaren skrev:
Kostar det 20-40% mer att bygga nytt i år jämfört med 2021 menar du? Det har aldrig hänt än iaf.D Danne12345 skrev:
Ja, många som fått sådana ökningar från kontraktsskrivning till leverans. Priserna på materialen har ju ökat lika mycket, det är väl klart att husens pris ökas då också?M Markarbetaren skrev:
Läste häromdagen om någon som fått en 30% ökning vilket skulle kosta som en miljon mer än beräknat för att bygga huset.
