Vi har en sjötomt vid en liten sjö med ett mycket litet vattenområde utanför, och även har fiskerätt i en del av sjön. Fiskerätter ingår inte i allemansrätten. Det folk gärna tjyvfiskar är kräftor som vi har ganska gott om, vilket de andra fiskerättsinnehavarna brukar hålla noga koll på.
Vi har våra flesta besökare vid vår brygga på vintern då alla skridskoåkare är på sjön och gärna tar en fikapaus vid vår brygga och de är så välkomna.
Vi har våra flesta besökare vid vår brygga på vintern då alla skridskoåkare är på sjön och gärna tar en fikapaus vid vår brygga och de är så välkomna.
Tråden handlar dock inte om fiskerätt, utan om allemansrätten ger allmänheten rätt att tillfälligt nyttja en samfälld brygga som inte ligger inom en enskild fastighets hemfridszon.
Fiskerättsreglerna avgör om man har rätt att slänga i en krok när man vistas på bryggan, allemansrätten avgör om du har rätt att vistas på bryggan. Och det har du.
Fiskerättsreglerna avgör om man har rätt att slänga i en krok när man vistas på bryggan, allemansrätten avgör om du har rätt att vistas på bryggan. Och det har du.
Vid en vacker liten skogstjärn ligger en brygga med bänkar och bord. Inte ett hus på kilometrars avstånd. Jag brukar rasta där och laga mat på spritkök. Ägaren har satt upp en prydlig plastskylt med texten "Privat".
En gång kom hen förbi och bad mig försvinna. Jag hänvisade förstås till allemansrätten. Visade dessutom att jag lagt en medhavd masonitskivebit mellan bordet och spritköket för att förhindra brännmärken. Frågade om hen ville ha en kopp kaffe, vilket hen ville. Vi kunde skiljas åt i god sämja, sedan jag visat och försäkrat att "jag varken stör eller förstör". Passade på att påpeka, att det inte var helt säkert att berörda myndigheter skulle godkänna privatskylten. Skyltens borttagande kan i så fall debiteras markägaren.
En gång kom hen förbi och bad mig försvinna. Jag hänvisade förstås till allemansrätten. Visade dessutom att jag lagt en medhavd masonitskivebit mellan bordet och spritköket för att förhindra brännmärken. Frågade om hen ville ha en kopp kaffe, vilket hen ville. Vi kunde skiljas åt i god sämja, sedan jag visat och försäkrat att "jag varken stör eller förstör". Passade på att påpeka, att det inte var helt säkert att berörda myndigheter skulle godkänna privatskylten. Skyltens borttagande kan i så fall debiteras markägaren.
Hur fick "ägaren" nys om att du ens var där?H hans lindquist skrev:Vid en vacker liten skogstjärn ligger en brygga med bänkar och bord. Inte ett hus på kilometrars avstånd. Jag brukar rasta där och laga mat på spritkök. Ägaren har satt upp en prydlig plastskylt med texten "Privat".
En gång kom hen förbi och bad mig försvinna. Jag hänvisade förstås till allemansrätten. Visade dessutom att jag lagt en medhavd masonitskivebit mellan bordet och spritköket för att förhindra brännmärken. Frågade om hen ville ha en kopp kaffe, vilket hen ville. Vi kunde skiljas åt i god sämja, sedan jag visat och försäkrat att "jag varken stör eller förstör". Passade på att påpeka, att det inte var helt säkert att berörda myndigheter skulle godkänna privatskylten. Skyltens borttagande kan i så fall debiteras markägaren.
MAn slutar inte förvånas över vissa människor least - en del spenderar dagarna med att leta efter möjligheter att känna sig kränkta på. Så han kanske hänger runt på sina marker dagligen, och hans har ju inte bara varit där en gång?
L least skrev:Flera kilometer till närmsta hus och lyckas synka med en oskyldig vandrare. Nä, nä, detta luktar åtelkamera lång väg!
Jag kom på cykel via en liten skogsväg. Har rastat där ensam och allena ett flertal gånger tidigare. Var nog en slump att hens bryggbesök synkroniserades med mitt den här gången.elpaco skrev:
Markägaren verkade vara i god tro vad privatskylten beträffar. Ska kolla om den finns kvar, nästa gång jag har vägarna förbi och rastar på hens brygga.
Jag tänker snacka vänligt om hen dyker upp igen och kanske bjuda på fika också. Man ska hålla en hövlig ton utan att ge upp sina rättigheter.
Ägaren har nog inte förstått att det inte är ok med såna skyltar så det var bra att du sa till att den ska tas bort. I övrigt kul att ägaren tog sitt förnuft till fånga så inte situationen urartade.H hans lindquist skrev:Vid en vacker liten skogstjärn ligger en brygga med bänkar och bord. Inte ett hus på kilometrars avstånd. Jag brukar rasta där och laga mat på spritkök. Ägaren har satt upp en prydlig plastskylt med texten "Privat".
En gång kom hen förbi och bad mig försvinna. Jag hänvisade förstås till allemansrätten. Visade dessutom att jag lagt en medhavd masonitskivebit mellan bordet och spritköket för att förhindra brännmärken. Frågade om hen ville ha en kopp kaffe, vilket hen ville. Vi kunde skiljas åt i god sämja, sedan jag visat och försäkrat att "jag varken stör eller förstör". Passade på att påpeka, att det inte var helt säkert att berörda myndigheter skulle godkänna privatskylten. Skyltens borttagande kan i så fall debiteras markägaren.
/HLH
Du har ingen rätt att ta bort någons skylt för att du känner dig kränkt av den, inte skickar heller kommunen en patrull för att avlägsna den utan man skriver brev till markägaren som om det inte finns fog för skylten ombeds avlägsna den.H hans lindquist skrev:Vid en vacker liten skogstjärn ligger en brygga med bänkar och bord. Inte ett hus på kilometrars avstånd. Jag brukar rasta där och laga mat på spritkök. Ägaren har satt upp en prydlig plastskylt med texten "Privat".
En gång kom hen förbi och bad mig försvinna. Jag hänvisade förstås till allemansrätten. Visade dessutom att jag lagt en medhavd masonitskivebit mellan bordet och spritköket för att förhindra brännmärken. Frågade om hen ville ha en kopp kaffe, vilket hen ville. Vi kunde skiljas åt i god sämja, sedan jag visat och försäkrat att "jag varken stör eller förstör". Passade på att påpeka, att det inte var helt säkert att berörda myndigheter skulle godkänna privatskylten. Skyltens borttagande kan i så fall debiteras markägaren.
Hela Allemansrätten är "minst sagt luddig". Dessutom bygger den på en falsk historia, en myt som säger att det i långeliga tider var tillåtet att färdas genom andras marker hursomhelst och förse sig med ekollon och nötter. Även o m detta skulle ha varit sant så är det ju milsvid skillnad till dagens "rätt" för allmänheten att ogenerat begagna sig av andras ofta kostsamma och mödosamma arbete för att iståndsätta en badvänlig strand, båtbrygga etc. Det finns mil efter mil av stränder som inte hör till någons tomt, och det borde räcka gott och väl. Grejen är väl att folk vill ha det bekvämt med iordningsställda privata ställen att bada/solbada på där de, utan att ha lagt ner en enda timmas arbete eller en enda krona, kan agera Herre på täppan och förhindra de rättmätiga ägarna att använda sin egen badplats. Skamligt.D Daniel 109 skrev:
Sverige har så många stränder så man behöver inte tränga sig på hos andra, det är min mening. Och där det verkligen är trångt och stora patriciervillor med parkliknande tomter typ på Djurgården etc, ingen ska inbilla sig att man ostraffat klättrar över murar och staket för att ta sig ett dopp på deras tomter, även om det är långt från själva bostadshusen, så denna Strandrätt gäller minsann inte på de Privilegierades ägor.
Redigerat:
Ja, på vintern är ju folk vanligtvis påklädda och det är kanske trevligare om det är okända människor, sommaren blir annat, de flesta vill välja sällskap man är mer eller mindre nakna med (ja frånsett ett eller två minimala skynken då) och det känns kanske inte så bekvämt om utomstående ligger och fläker ut sig på ens brygga.... eller slänger ner sig på stranden en meter bredvid en... speciellt inte om de ligger och hostar och spottar och har sig i coronatider...Hemmakatten skrev:
Måste allmänheten helt avlägsna sig från brygga om ägaren vill bada eller om den är stor de kan vara kvar så länge ägaren kan bada?
