Byggahus.se
Så här ser vår redskapsbod ut invändigt:
Invändig vy av en gammal redskapsbod med slitna, putsade stenväggar och synliga tegelskärv.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Boden är byggd i en utgrävd rullstensås med två kallmurade väggar och resten reglat, byggår 1933-34. Muren på bilden har blivit putsad med nåt bruk. Gissar att det är gjort senast 60-talet (härlett från lite släkthistoria). Det är gott om håligheter i muren och den som lade på bruket har fyllt dessa med tegelskärv och natursten. Bruket har nu släppt hela vägen och rasar ner om man tittar snett på det. Muren i sig verkar dock stadig - den har kalvat lite, men ser inte ut att ha rört sig sen bruket lades på.

Kan ju vara charmigt att låta vara så, särskilt om man gillar att studera möss för deras huvuden sticker ständigt fram mellan stenarna. Tyvärr lämnar de drivor av spillning efter sig. Så, hur går jag till väga om jag vill putsa upp muren?

1. Är det viktigt att få bort all gammal puts eller kan jag smeta ovanpå befintlig?

2. Vilken typ av bruk är lämplig i det här fallet och ska jag armera på samma sätt som tidigare med småsten? För att täta muren kommer ju rätt så djupa hål att behöva fyllas igen.

3. Längst ner är muren fuktig på en del ställen efter mycket regn. Går det ändå att slänga på bruk där?

4. Hur täta mot regelverket? Har funderat på att nita dit stålnät som jag brukar fast mot muren. Eller kan jag helt enkelt smeta lite över bjälken?

Tack för alla råd/synpunkter!
 
L
Vått nertill , då är det nog kalkbruk som dom använd , fukt och väta lakar ur kalken , sen ramlar det ner eller är löst
Det går att slänga in bruk mellan stenarna , bra med lite hål , då fäster det bakom stenarna , cementbruk , grovbetong först sen finbetong den lakas inte ur
 
Tack för svar!

Har läst att cementbruk riskerar att skada underlaget om det rör sig, och ökar risken för frostsprängning iom att det inte andas lika bra. Finns sådana risker med denna typ av mur?

Finns det några estetiska skillnader mellan kalk och cement? Vill ju helst använda något som stämmer tidsmässigt om det påverkar utseendet. Hur kan jag känna igen vad som använts? Putsen dammar galet mycket och ger väldigt torr hud, men det kanske gäller all form av puts?

Hur menar du med att det är bra med lite hål? Att jag ska se till att inte täta igen alla håligheter hela vägen in då?
 
Microkatten
Jag hade nog fyllt de största hålen med lämplig sten och sedan använt ett hydrauliskt kalkbruk av lämplig variant http://www.malarkalk.se/produkter/kalkbruk/nhl-bruk_stastier/. Jag ser ingen anledning att använda betong eller cement, då dessa inte släpper igenom fukt och är betydligt jobbigare att underhålla.
 
Microkatten Microkatten skrev:
Jag hade nog fyllt de största hålen med lämplig sten och sedan använt ett hydrauliskt kalkbruk av lämplig variant [länk]. Jag ser ingen anledning att använda betong eller cement, då dessa inte släpper igenom fukt och är betydligt jobbigare att underhålla.
Tack för länken! Ju mer jag läser desto mer lutar jag åt kalkbruk. Du säger lämplig variant, vilken skulle det kunna vara i det här fallet? Ska jag tänka enligt tidigare inlägg med först grovt, sedan fint? Hur tjockt kan jag lägga i åt gången?
 
Microkatten
Om du vill ha en finare yta så kan du lägga på finputs ytterst, men passar det inte bättre med lite grövre yta som finish? Naturstenarna är ju ganska råa i sig.

För att fylla ut större håligheter så kan du mura in små naturstenar i håligheterna, och då behöver du inte ha så tjockt med bruk för att fylla ut. Det står ganska mycket info om de olika bruken i dokumenten på Målarkalks hemsida, bl.a. max tjocklek, men det är inte alltid så lätt att hitta rätt bland alla bruken ändå. Som tur är så svarar Målarkalk gärna på frågor om lämplig bruk, så ring dem och beskriv din situation så leder de dig rätt!
 
Såhär gjorde jag:
Medeltida stenhus med synliga naturstenar i kalkputs, små fönster, mot en bakgrund av gräs och ett rött trähus.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Nävars, det är ett medeltida hus i Linköping, jag är inte skyldig till det fuskbygget. Men jag tog det som inspiration och murade en upphöjd grund till ett växthus, hittar ingen bild på det nu dock. Grunden till växthuset är kallmurad av natursten, tidsödande men roligt. Fogarna fyllde jag med kalkbruk och sparstenar. Därpå ett lager puts av samma kalkbruk, pålagt med borste över hela murytan. Därpå kalkslam vilket blir helt vitt. På huset på bilden har ytan inte kalkslammats utan stenarna troligen renskurats fram direkt i putsen, så gjorde alltså inte jag.
Kalkbruket blandade jag av murkalk (vanlig släckt kalk) och vatten som blandades runt länge till kalkslam som sedan blandades med typ 2,5 delar sand till en del murkalk,

(O nu kommer den oortodoxa biten!) därtill hår från grabbens och min hårklippning upp till ca 5 cm samt dun av kaveldun, som armering. Jag tror vasomhelst för fibrer funkar, jag sneglar på en trasig gammal kudde till nästa gång.

Det är lätt att jobba med kalkbruk (akta ögon och hud) och lätt att reparera om, eller snarare när det behövs. Både jag och du kommer sannolikt att förr eller senare få reparera skador av frostsprängning när muren blivit blöt och sedan frusit. Men det är så lätt och blir så snyggt att jag kan leva med att slafsa på lite då och då.
 
@Microkatten Tack jag ska dehinitivt höra av mig till dem!

@Stenolofanders Intressant grepp med håret! Vilken funktion fyller det?

Ska erkänna att jag är lite förvirrad vg begreppen. Vad är skillnad mellan hydrauliskt och släckt kalk?
 
Funktionen av håren är armering. På samma sätt som stålfibrer, glasfiber eller fiber av olika plaster används i betong. Förr användes även asbest. Fibrerna som armerar håller ihop den våta massan innan det härdat, fördelar spänningar och sprickor under tiden det härdar och ökar styrkan på det härdade materialet. Det blir lättare att lägga på tjocka skikt, nåt jag är tacksam för när en kallmur av ojämn natursten ska putsas.

Idén att ha hår i kalkputsen fick jag från tekniker för lerklining, där halm, hår eller kodynga används. Jag provade mineralull som armering i lerputs i en skorsten, med utmärkt och brandsäkert resultat. Jag läste också lite facklitteratur om innehållet i medeltida kalkputser, där de öste i lite allt möjligt, inte bara kalk, sand och vatten.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.