Fast i livet och relation pga. husköp

[Lopil]

I början på året köpte vi ett hus som vi förälskade oss i. Det var budgivning mellan oss och en till. Huset slutade på utgångspriset och enligt säljaren var det ca 25% dyrare att bygga. Vi kände att vi gjort ett kap. Jag förstår att man köper ett hus för att trivas och inte i spekulativt syfte. Men, nu känner jag att hus inte är något för mig och att jag vill bo i stan, något min respektive inte alls vill. Jag är därför något inställd på att separera för att leva mitt liv på mina villkor. Problemet är bara att vi är högt belånade (inga problem att gå runt) och att huset enligt mäklaren inte kan förväntas dra in samma summa som vi betalade utan snarare någonstans 10-15% under. Det skulle innebära en stor ekonomisk förlust för oss utan någon som helst kapital kvar. Därav känner jag mig helt fast och olycklig i en situation som jag ångrar djupt.

Vad tycker ni att jag ska göra?

 

[RoTe]

En tanke är ju att du lever med dina tagna beslut? Är din partner inte mer värd än att du kan offra dig lite några år?

 

[tensiden]

Ja alltså. Är det så illa att du känner att var du bor är viktigare än att leva med din partner, så är det väl bara att bita i det sura och ta den ekonomiska smällen?

 

[Krokben]

Bo kvar och lär dig leva under omstänstigheterna. Människan är vanedjur och allt har sin upp och nedgångar. Är du verkligen villig att lämna den du påstår dig att älska för att du inte vill bo i ett hus?

 

[Siggelito3000]

En tanke är ju att du lever med dina tagna beslut? Är din partner inte mer värd än att du kan offra dig lite några år?

Åtminstone ett år. Fira en jul, fira lite födelsedagar och framförallt upplev en sommar i hus. Hur kan man välja att vända upp och ned på livet efter ett par månader bara för att det kanske inte blev så härligt som man tänkt sig?

Har ni flyttat så långt ifrån stan att du inte kan åka dit utan att det blir ett större resmål?

 

[Lopil]

En tanke är ju att du lever med dina tagna beslut? Är din partner inte mer värd än att du kan offra dig lite några år?

Vi har varit ihop länge. Så vi har försökt. Men, vi är i grunden olika människor med olika värderingar, däribland hus eller lägenhet. Jag har insett att ”lika barn leka bäst” är min melodi, får inte ut något av att vara olika och där skaver det. Huset och ekonmin bakom det låser oss dock fast av fel anledningar.

 

[Lopil]

Ja alltså. Är det så illa att du känner att var du bor är viktigare än att leva med din partner, så är det väl bara att bita i det sura och ta den ekonomiska smällen?

Så du ser ingen ljusning i sikte, dvs att vänta på bättre tider med separation? För för oss båda hade det så klart varit bättre att komma ur detta med bättre marginaler. Säljer vi för vad mäklaren tror huset ger idag så drar jag ner henne i skiten.

 

[Lopil]

Bo kvar och lär dig leva under omstänstigheterna. Människan är vanedjur och allt har sin upp och nedgångar. Är du verkligen villig att lämna den du påstår dig att älska för att du inte vill bo i ett hus?

Man kan älska någon utan att vilka vara med den. Rättare sagt, jag vill inte leva med någon.

 

[Lopil]

Åtminstone ett år. Fira en jul, fira lite födelsedagar och framförallt upplev en sommar i hus. Hur kan man välja att vända upp och ned på livet efter ett par månader bara för att det kanske inte blev så härligt som man tänkt sig?

Har ni flyttat så långt ifrån stan att du inte kan åka dit utan att det blir ett större resmål?

Ja det är ödsligt där vi bor och beroende av bil. Jag är ett för socialt djur för att leva huslivet. Vill bo i stan och vara en främling bland många.

 

[nino]

Finns ingen möjlighet att lägga ut till försäljning men ha ett lägsta accept bud då?
Eller vill partnern bo kvar?

 

[Lopil]

Finns ingen möjlighet att lägga ut till försäljning men ha ett lägsta accept bud då?
Eller vill partnern bo kvar?

Den möjligheten finns men enligt mäklaren tror han inte marknaden kommer vilja ge oss vårt acceptpris.

 

[FredrikR]

Vi har varit ihop länge. Så vi har försökt. Men, vi är i grunden olika människor med olika värderingar, däribland hus eller lägenhet. Jag har insett att ”lika barn leka bäst” är min melodi, får inte ut något av att vara olika och där skaver det. Huset och ekonmin bakom det låser oss dock fast av fel anledningar.

Men ändå köpte ni ett hus tillsammans för att bo i?
Ingen kan tala om hur du ska känna eller leva, är väl bara att sälja när du uttrycker dig som citerat.

Antingen blir sambon sårad eller du som inte får leva i stan..

 

[nino]

Den möjligheten finns men enligt mäklaren tror han inte marknaden kommer vilja ge oss vårt acceptpris.

Den ni budade emot då, kontakta den och kolla läget?
Kanske ångrar sig bittert att dom la ett högre bud.

Vad är det för summor ni förlorar? Miljoner eller några hundra tusen?
Har du jobb osv kanske du kan ta förlusten själv?

 

[AG A]

Som sagts, i början av detta år, belånar du dig till max. Köper ett hus på ett ställe du vet att du aldrig kan trivas på. Tillsammans med en man du tröttnat på för länge, länge sedan. HUR TÄNKTE DU DÄR???
Fråga nummer 2: Var din partner medveten om att du tröttnat på honom, och ville lämna, innan ni köpte huset? Tämligen elakt, om inte.

 

[tensiden]

Så du ser ingen ljusning i sikte, dvs att vänta på bättre tider med separation? För för oss båda hade det så klart varit bättre att komma ur detta med bättre marginaler. Säljer vi för vad mäklaren tror huset ger idag så drar jag ner henne i skiten.

Du skriver ju själv att du inte vill leva med någon? Ska du hålla uppe en fasad och lura din sambo bara för att lösa ekonomin?

Bättre att ni i så fall är öppna med varandra och att du stöttar henne genom detta så att hon dels inte blir lurad och dels klarar sig ekonomiskt ur det eftersom jag kan tycka utifrån det du skrivit att du är orsaken till skiten ni hamnat i.